The purpose of this study was to investigate the effects ofparticipation in an integrated intensive stuttering program (IST) on stutteringbehavior, intelligibility and communication attitude, at individual and grouplevels. Five children aged eight to twelve years participated in the study.Stuttering behavior and intelligibility were judged by two independentstudents in speech and language pathology based on a total of eight videorecordings, before, during and after therapy. Communication attitude wasmeasured by the Swedish version of the self-report questionnaireCommunication Attitude Test (CAT-S). At an individual level, the initialstuttering profile and the changes shown during and after the IST varied. Ata group level, a significant decrease in stuttering frequency and asignificantly higher level of intelligibility were found, after as compared tobefore therapy.

The aim of this study is to examine social workers' and social work students' attitudes towards people living with hiv in Sweden. I will also examine if there is a connection between knowledge and attitudes. The questions at issue are how social workers' and social work students' attitudes can assume to influence on their professional practice and what causes can affect their attitudes towards people living with hiv. The study is based on a qualitative method. The methods have been: conversational interviews with five social workers, who work with family issues and integration, and a focused group interview with four social work students.

Syftet med detta arbete har att varit att undersöka vilka faktorer som pĂ„verkar bildlĂ€rarens förutsĂ€ttningar att arbeta utifrĂ„n den reviderade kursplanen i bild (Lgr11).  Jag har anvĂ€nt mig av en kvalitativ intervjumetod dĂ€r informanten Ă€r en bildlĂ€rare som Ă€r verksam pĂ„ en högstadieskola. Jag valde att utgĂ„ ifrĂ„n ett ramfaktorperspektiv dĂ€r jag undersökte i vilken utstrĂ€ckning olika ramfaktorer hjĂ€lpte eller begrĂ€nsade bildlĂ€raren. Att jag Ă€ven anvĂ€nde mig av Marner och Örtegrens forskning om skolĂ€mnesparadigm gav mig ytterligare ett forskningsperspektiv och anvĂ€ndbara begrepp gĂ€llande underökningen av bildlĂ€rares attityder och instĂ€llning till digitala medier. Attityd kan ses sĂ„som en mĂ€nsklig resurs som alla bildlĂ€rare anvĂ€nder sig av i undervisningen och i verksamheten.

Bakgrund: Hj?rtsvikt ?r en kronisk sjukdom som fr?mst drabbar den ?ldre befolkningen. Globalt uppskattas att miljontals m?nniskor lever med hj?rtsvikt, och i Sverige ber?knas cirka 200 000 vara drabbade. Hj?rtsvikt orsakar flera symtom som p?verkar m?nniskors vardag, d?rf?r kr?vs det olika omv?rdnadsstrategier f?r att fr?mja v?lbefinnandet.

NÀr det idag har diskuteras om att kunna sÀkra jobben har individens anstÀllningsbarhet Äsyftats. Global konkurrens och snabb teknisk utveckling har inneburit krav pÄ flexibla organisationer och anpassningsbara medarbetare. AnstÀllningsbarhet har kopplats bÄde till kontextfaktorer, som konjunktur och efterfrÄgan pÄ arbetsmarknaden och till subjektiva faktorer som personliga egenskaper och utbildning. Syftet med studien har varit att fÄ en djupare förstÄelse för vilka faktorer som inverkar pÄ hur anstÀllda uppfattar sin egen anstÀllningsbarhet. Intervjuer har gjorts med Ätta lagledare pÄ ett företag, följt av tematisk analys av materialet.

SmÀrta Àr vanligt förekommande bland mÀnniskor i samhÀllet. Flertalet av dessa smÀrtdrabbade tvekar att söka vÄrd och dÀrför blir mötet mellan vÄrdaren och den drabbade betydelsefullt. Studiens syfte var att fÄ en ökad förstÄelse för hur patienten med smÀrta upplever bemötandet av vÄrdaren. Det finns brister i omvÄrdnadsforskning inom detta omrÄde och dÀrför bör problemet fÄ mer uppmÀrksamhet. Som teoretisk referensram har Martinsens behovsteori anvÀnts, dÄ denna stÀmmer vÀl överens med hur patienten och vÄrdaren Àr i förhÄllande till varandra.

Studier har visat att sÄ vÀl goda kunskaper i intervjuteknik som intervjuledarens attityd pÄverkar utfallet av intervjun. De har ocksÄ visat pÄ att samförstÄnd Àr av stor betydelse för en lyckad intervju. Denna uppsats syftar till att under-söka skillnader i lÀmnad information vid dominant respek-tive humanitÀr intervjustil. I studien har 30 bandade inter-vjuer med misstÀnkta gÀrningsmÀn och brottsoffer obser-verats. Polisens frÄgor har kategoriserats som antingen dominanta eller humanitÀra.

Examensarbetet tar sin utgÄngspunkt frÄn en undersökning som jag gjorde pÄ en grundskola för de tidigare skolÄren. De hade genomfört ett utvecklingsarbete dÀr vÀrdegrunden och samverkan med förÀldrar stod i fokus, för att vÀnda en negativ trend inom skolmiljön. Den undersökta skolan hade tidigare haft problem med dels en tuff attityd bland elever som tycktes sprida sig ner i Ärskurserna dels, enligt rektorn, en bristande kommunikation mellan personalen. Jag valde kvalitativa intervjuer som metod för att fÄnga pedagogernas upplevelser av skolutvecklingsarbetet. Mitt syfte med undersökningen var att ta reda pÄ hur de genomförde utvecklingsarbetet samt om de tankegÄngarna fanns kvar i verksamheten 2009. Resultatet av min undersökning visade att de pedagoger som jag intervjuade hade upplevt utvecklingsarbetet positivt och menade att det var en styrka att ha förÀldrarna med sig i vÀrdegrundsarbetet.

Resultatet vi kommit fram till genom vÄr empiriska undersökning Àr att konsumenters uppfattning om en produkts egenskaper i vissa fall skiljer sig betydligt mot de egentliga egenskaperna. Centrala slutsatser i uppsatsen Àr att den perceptuella synen pÄ miljövÀnliga och ekologiska produkter kan skilja sig betydligt mellan produktkategorier, men Àven i hög grad konsumenter sinsemellan. Marknadsföringen av dessa produkter uppfattades som jÀmstÀlld med konventionell marknadsföring trovÀrdighetsmÀssigt, dock uppmÀrksammades en tendens till att konsumenter gÀrna hade sett att företag var mer specifika med hur mycket bÀttre produkten Àr för miljön i sin marknadsföring. Dessa företeelser stÀlls mot befintliga teorier om bland annat konsumenters attityder och beteenden, företags samhÀllsansvar och miljömÀrkning. Begreppet CSR behandlas Àven centralt för att skÀnka lÀsaren en djupare förstÄelse av problemet ur ett företags synvinkel..

Denna studie undersöker förutsÀttningarna för den höga graden av upplevd trivsel pÄ Bryggeriets Gymnasium i Malmö, samt hur man ur ett kultursociologiskt perspektiv kan förstÄ relationen mellan trivsel och skolprestationer i det aktuella fallet. Skolan erbjuder bland annat en skateboardinriktning och skatekulturen har en framtrÀdande roll pÄ skolan.  Undersökningen har dÀrför fokuserat pÄ en grupp skateboardÄkare. De elever som deltagit i studien har svarat pÄ en enkÀt, deltagit i gruppdiskussioner och varit föremÄl för observationer bÄde i och utanför klassrummet. Resultaten pekar pÄ att orsakerna till den höga graden av trivsel bland eleverna i undersökningen beror dels pÄ att skolans organisatoriska och kollegiala kultur prÀglas av en tillÄtande attityd och handledande lÀrarroll, och dels att eleverna i och med skatekulturens relativa förenande med skolan har funnit ett sociokulturellt sammanhang dÀr de lÀttare finner sig tillrÀtta Àn i en mer traditionellt prÀglad skolkontext..

UtifrÄn en undersökning av femton andrasprÄksinlÀrare av svenska, diskuterar denna uppsatsrelationen mellan grammatisk nivÄ (processningskapacitet) i sprÄkproduktion, bedömd efterprocessbarhetsteorins hierarki över morfologiska och syntaktiska strukturer, och grammatiskförstÄelse, förstÄtt som metalingvistisk kompetens. Syftet Àr att undersöka om inlÀraresgrammatiska processningskapacitet i produktionen ligger pÄ samma nivÄ som förstÄelsen,eller om förstÄelsen kan ligga pÄ ett tidigare eller senare stadium.Undersökningen bestÄr av tre delar: bedömning av grammatisk nivÄ i fri skriftlig produktion,grammatikalitetsbedömningstest och enskilda intervjuer med informanterna. Resultatetvisar att produktion och förstÄelse ofta Àr pÄ samma hierarkiska nivÄ, men resultatet Àr inteentydigt. Det finns Àven indikationer pÄ att förstÄelse kan föregÄ produktion och enstaka exempelpÄ att produktion kan föregÄ förstÄelse. Intervjuerna visar ocksÄ att inlÀrarna i hög gradgör explicita hÀnvisningar till regler nÀr de förklarar grammatiska strukturer, men Àven att detfinns regler som inlÀrarna sjÀlva konstruerar..

Ledarskapet i en organisation pÄverkar i hög grad hur organisationen fungerar. PÄ senare Är har forskningen mer och mer kommit att förorda det autentiska ledarskapet dÀr vikten av förutsÀgbarhet, rÀttvisa, omsorg och en kombination av relationsinriktning och uppgiftsorientering betonas. Grupphandledning kan vara ett sÀtt för chefer att lÀra sig relationsbyggande. I föreliggande studie genomgick 75 första linjens chefer inom sjukvÄrden handledning i mindre grupper under ett Är. UtifrÄn deltagarnas svar pÄ sjÀlvskattningsformulÀret Hjulet var syftet att undersöka huruvida handledningen hade lett till nÄgon förÀndring i sex grundlÀggande personlighetsindex samt i deltagarnas egen uppfattning om sig sjÀlva som ledare.

Syftet med detta arbete var att undersöka vad en erfaren improvisationsmusiker, Joakim Milder, anser vara betydelsefullt för att bli en god musiker och improvisatör. Resultaten kopplas till relevant litteratur och egna erfarenheter inom omrÄdet. Arbetet grundas pÄ en kvalitativ intervju med Joakim Milder och tar upp praktiska, mentala och andliga aspekter. Jag har kommit fram till att det handlar om att inte stÄ i vÀgen för musiken, det vill sÀga: mÄlet Àr att uppnÄ en sÄdan nivÄ musikaliskt, teoretiskt, gehörsmÀssigt och mentalt, att man upplever total frihet att uttrycka sig konstnÀrligt pÄ det sÀtt man önskar. En öppen, nyfiken attityd och ett intresse för improvisation underlÀttar lÀrandet.

En anstÀllds erfarenheter av arbetet pÄverkar commitment; bra erfarenheter höjer commitment och dÄliga erfarenheter sÀnker den. Det finns olika former av commitment, affektiv och continuance. Affektiv commitment avser en kÀnslomÀssig bindning till företaget, medan continuance commitment avser kostnaden  som uppkommer vid byte av arbetsplats.  MÀnniskor som kÀnner starkt för sitt arbete uppvisar ocksÄ mindre organisatorisk cynism. Organisatorisk cynism Àr en negativ  attityd mot det anstÀllande företaget. Syftet med arbetet Àr att belysa förhÄllandet mellan organisatorisk cynism och affektiv respektive continuance commitment och besvara huruvida anstÀllningstid pÄverkar dessa.

Innan kvinnan drabbas av hjÀrtinfarkt försöker hennes kropp göra henne medveten om detta i form av ett antal olika varningstecken, sÄ kallade symtom. För kvinnor som passerat 55 Ärs Älder Àr hjÀrtinfarkt den vanligaste dödsorsaken. Syftet med denna litteraturstudie Àr att belysa kvinnors symtom vid hjÀrtinfarkt. Eftersom vissa symtom uppenbarar sig en lÀngre tid innan en hjÀrtinfarkt Àr etablerad vill vi lyfta fram bÄde prodromala och akuta symtom. Metoden var en systematisk litteraturstudie dÀr vi granskat tolv kvantitativa/kvalitativa artiklar med avseende pÄ vetenskaplighet och kvalitet. Resultat: Denna studie redogör för sex underteman som alla bidrar till att lyfta fram kvinnors symtom pÄ varierande sÀtt.