Det Àr mÄnga elever i vÄr skola som förknippar svenskundervisningen med trÄkiga grammatiklektioner. Mitt syfte Àr att i detta arbete söka svar pÄ bland annat Har det alltid funnits grammatikundervisning i den svenska skolan?, Har Lpo förÀndrat instÀllningen till grammatik? och Uppfattas grammatik som trÄkigt och nÄgot nödvÀndigt ont? Min undersökning bygger pÄ en enkÀtundersökning gjord av Göran Strömqvist 1985. Jag har utfört en liknande undersökning för att se om det har skett nÄgon förÀndring sedan Lpo 94:s tillkomst om mellanstadieelevers instÀllning till grammatik..

SammanfattningSyftet med detta examensarbete Àr att undersöka gymnasieungdomars attityd till ochanvÀndande av fult sprÄk, det vill sÀga svordomar och skÀllsord (Àven könsord) medfokus pÄ deras krÀnkande funktion. Vi har undersökt om det finns skillnader beroendepÄ kön, etnicitet och vald studieinriktning (teoretiskt och praktiskt program pÄgymnasiet).För att undersöka attityderna har vi anvÀnt oss av en kvantitativ metod och utifrÄnsprÄksociologiska teorier om fult sprÄk konstruerat en enkÀt som sedan besvarats av157 elever pÄ tre olika kommunala gymnasieskolor i en kommun i södra Sverige.Undersökningen visar att det finns statistiskt signifikanta skillnader framförallt mellankönen. Vissa skillnader gÄr att identifiera vad det gÀller etnicitet, men dessa Àr inte likastarka. NÀr det gÀller studieinriktning gav undersökningen mycket smÄ skillnader.De skillnader mellan könen som gÄr att pÄvisa genom undersökningen kansammanfattas till följande: de kvinnliga respondenterna ligger nÀrmare den sprÄkliganormen i samhÀllet, det vill sÀga att de i mindre utstrÀckning anvÀnder svordomar ochskÀllsord (Àven könsord) samt att de reagerar starkare pÄ dessa ord och uttryck. Demanliga respondenterna reagerar inte i samma utstrÀckning negativt pÄ anvÀndandet avfult sprÄk och anvÀnder och blir i högre grad sjÀlva utsatta för svordomar och skÀllsord.Det vÀrsta skÀllsordet för de kvinnliga eleverna i undersökningen Àr hora, ett ord somde ocksÄ reagerar starkt pÄ om de sjÀlva blir kallade för, men de Ängrar sig inte isamma utstrÀckning nÀr de har kallat andra personer för hora.

Informationskampanj om sÀker sexDetta examensarbete handlar om en informationskampanj för sÀker sex, inriktad mot ungdomar i Äldrarna 16-23. Rapporten bestÄr av undersökningar kring varför och hur ungdomar kan informeras om sÀker sex. Undersökningarna ligger till grund för utförandet av kampanjen. Informationskampanjen har som syfte, att med hjÀlp av illustrationer och text, förbÀttra ungdomars attityd till sÀker sex. Det finns ett behov av mer information dÄ diagnostiseringen av veneriska sjukdomar har ökat varje Är sedan 1994..

Kalmarhem AB har uppmÀrksammat att det existerar ett ohÄllbart beteendemönster bland hyresgÀsterna inom studentgruppen. För att kunna bryta detta mönster avser vi att genom denna uppsats  utreda vilka attityder och beteenden som existerar bland hyresgÀsterna samt ge förslag pÄ förÀndringar som företaget kan genomföra för att skapa en positiv beteendeförÀndring.Vi avser att lyfta fram vilka ÄtgÀrder som Àr mest lÀmpliga att anvÀnda av bostadsföretag för att motivera studenter till att agera mer miljömedvetet i hemmet. För att utveckla effektiva marknadsföringsÄtgÀrder valde vi att utreda vilka attityder som rÄder och hur de förhÄller sig till det aktuella beteendet.Vi har anvÀnt oss av en abduktiv ansats dÀr vi utgÄtt  frÄn vÄr fallstudie av Kalmarhem AB. Vi har anvÀnt oss av bÄde kvalitativa och kvantitativa undersökningsmetoder i form av en enkÀtundersökning, fokusgrupper, panelintervjuer, en telefonintervju och en gruppintervju samt observation för att insamla nödvÀndig data.För att erhÄlla större förstÄelse för Àmnet presenterar vi i referensramen de olika teorier och begrepp som ligger till grund för vÄr uppsats. Vi presenterar Àven den forskningsmodell vi utgÄtt frÄn i vÄra empiriska undersökningar.Vi kunde konstatera att problemet med bristfÀllig kÀllsortering inte hÀrstammar frÄn negativa attityder gentemot miljöansvar, med andra ord sÄg vi ett svagt samband mellan beteende och attityd.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Bakgrund: Postoperativa s?rinfektioner ?r en av de vanligaste komplikationerna efter operation och hotar miljontals liv v?rlden ?ver varje ?r. Som operationssjuksk?terska ?r en stor del av arbetet att jobba infektionspreventivt vilket innefattar att f?rebygga postoperativa s?rinfektioner. Dessa infektioner p?verkar patienter i olika grader och ?kad f?rst?else f?r deras upplevelser kan leda till mer personcentrerad och patients?ker v?rd. Syfte: Syftet med detta arbete ?r att sammanst?lla och belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att drabbas av postoperativa s?rinfektioner. Metod: Detta ?r en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

Vid industriell produktion sÄ uppstÄr vÀrme vilken inte till fullo kan utnyttjas varför en viss mÀngd vÀrme blir kvar som restvÀrme. Företagen inom industrin strÀvar efter att minska eller ytterligare utnyttja restvÀrmen och den energin som denna innehÄller. Idag Àr det vanligaste anvÀndningsomrÄdet i Sverige för restvÀrme frÄn industrin att denna anvÀnds i nÀrliggande fjÀrrvÀrmenÀt. Ibland finns inte denna möjlighet eller Àr begrÀnsad i sin omfattning. Ett alternativ för svensk industri skulle kunna vara att producera elektricitet av denna restvÀrme.Denna rapport Àr ett examensarbete för KTH i samarbete med företaget Climeon.

Denna uppsats undersöker attityder och fördomar gentemot mÀnniskor med annat etniskt ursprung Àn svenskt och Àven gentemot den svenska polisen. HuvudfrÄgan gÀllde om det fanns nÄgon skillnad mellan polisaspiranters och studenters uppfattning om skuldfrÄgan ? som den bestÀms av polisen - vid rÄn begÄngna av personer med skilda etniska ursprung. Tre grupper (n = 108) -polisaspiranter, studenter och yrkesverksamma poliser deltog i studien som genomfördes genom en enkÀtundersökning. Studien visade att det ej finns nÄgra större skillnader i attityd och fördomar grupperna emellan och att dessa attityder och fördomar ej heller Àr speciellt framtrÀdande..

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka vilken attityd lÀrare och elever i SkellefteÄs gymnasieskola har till lokalhistoria i historieundervisningen. Vi ville Àven se hur mycket lokalhistoria eleverna fÄr lÀra sig, vilken kunskap de har om lokalhistorien och om lokalhistorisk kunskap kan stÀrka deras identitet. Undersökningen bestod av en lektionsserie, en elevenkÀt, en lÀrarenkÀt och en lÀrarintervju. Resultatet visade att lÀrarna och eleverna tycker det Àr viktigt med lokalhistoria. Eleverna tycktes fÄ ta del av relativt mycket lokalhistoria under sin gymnasietid om Àn detta varierar frÄn klass till klass.

Sammanfattningsvis har vi kommit fram till att kvinnor pÄverkas av medieidealet i större utstrÀckning Àn mÀn. Detta med anledning av tidigt satta könsrollsförvÀntningar som Àn idag tydligt framkommer i reklam. VÄr studie visar att kvinnor upplever en större rÀdsla för att inte kunna leva upp till förvÀntningar skapade av media. Vi mÀrker att mÀn hyllar kvinnliga skönhetsideal samtidigt som de för egen del förhÄller sig mer distansierat till ideal satta i reklam..

Den nya unga generationen y (80 och 90-talister) Àr avgörande i ett lÄngsiktigt perspektiv för mÄnga organisationer. Detta för att den stora kullen 40- talister, Àven kallade baby boom generationen Àr pÄ vÀg att lÀmna arbetsmarknaden. Att sÄ mÄnga trÀder ur arbetsmarknaden skapar behov efter rekrytering av ny arbetskraft i mÄnga organisationer, vilket kommer i stor utstrÀckning vara generation y. Forskning visar att denna generation har en annan syn pÄ arbete och arbetslivet Àn tidigare generationer.Syftet med uppsatsen Àr att fÄ en bild av den unga generationens syn pÄ arbete eftersom de Àr pÄ vÀg in pÄ arbetsmarknaden. DÀrför valdes en kvantitativ metod för att fÄ en vidare bild av studenternas syn pÄ arbete.

Personal Àr ett viktigt konkurrensmedel för att göra butiker unika pÄ marknaden. Hur personalen agerar i sitt kundbemötande har stark pÄverkan för kundens upplevelse inom och av butiken. Det finns ett flertal olika faktorer i mötet med kunden som kan utnyttjas för att förbÀttra denna upplevelse och dÀrmed pÄverka kunden till att komma tillbaka och göra Äterköp. Med andra ord kan ett bra kundbemötande skapa mer lönsamhet för butiker medan ett dÄligt kundbemötande kan skapa missnöjda kunder och göra att de hellre vÀljer att gÄ till en konkurrent. DÀrav har Àmnet kundbemötande valts dÄ detta kan vara ett starkt konkurrensmedel gentemot andra butiker pÄ marknaden Med utgÄngspunkt i kundgapet som kan beskrivas som gapet mellan förvÀntad service och upplevd service har olika faktorer tagits fram som kan minska gapet och dÀrmed uppfylla kundens förvÀntningar.

Denna uppsats Àmnar utreda om konsumenter orkar och vill ta del av ett budskap som Àr otydligt och som till en början Àr svÄrt att förstÄ. Den övervÀgande uppfattningen hos Àmneskunniga Àr att dagens konsumenter behöver stimuleras av reklam som innebÀr nÄgot som kan liknas vid en upplevelse och som bestÄr av nÄgot mer Àn bara tydlig information. Syftet med följande studie Àr att undersöka hur konsumenten upplever detta och utifrÄn resultaten analysera och dra slutsatser om huruvida denna allmÀnna konsensus stÀmmer..

Uppsatsens sociologiska problem Àr ungdomsbrottslighet. Varför begÄr ungdomar brott och vilka faktorer pÄverkar dem att begÄ brottsliga handlingar. Syftet besvaras utifrÄn ett sociologiskt och kriminologiskt perspektiv och genomförs av en litteraturstudie. Ungdomsbrottslighet betraktas som ett allvarligt samhÀllsproblem dÀr utvecklingen har blivit grövre, frÄn stöld till vÄldsbrott. Vilket till stor del beror pÄ ungdomars liberala attityd gentemot kriminalitet.

Den hÀr uppsatsen Àr en kvalitativ analys om hur Stockholm stad har valt att anvÀnda sig utav eventkommunikation för att kommunicera ett budskap. Eftersom att event kan anvÀndas som strategi inom flera typer utav kommunikationsomrÄden, anvÀnds hÀr begrepp som kan relatera till flera av dessa omrÄden.För att komma i nÀrmare kontakt med eventet har intervjuer genomförts med projektledaren och kommunikationsansvarig för Kulturnatt Stockholm. Genom textanalys, retorisk analys och innehÄllsanalys studeras intervjusvaren och en reklamaffisch som utformats för att marknadsföra eventet.Det kan konstateras att det utformade syftet för eventet gÄr hand i hand med det kommunicerande budskapet och att Stockholms stads intressen kan Äterspeglas i reklamaffischen. .