Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp utifrÄn en hermeneutiskt kvalitativ inriktning och utifrÄn positivismens kvantitativa inriktning kartlÀgga hur ungdomar i ?övergÄngsÄldern?, Äldern mellan skola och arbetsliv i staden Simrishamn ser pÄ sin framtid utifrÄn faktorerna utbildning, jobb och utflyttning. TvÄ metodologiska utgÄngspunkter har valts för undersökningen, detta för att nÄ en djupare kunskap och förstÄelse. Den valda metoden för undersökningen var enkÀt med ett visst utrymme för fria svar..

Syftet med min uppsats Àr att studera attityder till svenska sprÄket i Finland. Jag har intervjuat sju finsksprÄkiga gymnasieelever i södra Finland. Syftet med intervjuerna Àr primÀrt kvalitativt. Jag har velat bilda mig en uppfattning om vilka faktorer som pÄverkar de intervjuades attityder och Àven försöka förstÄ varför man har de attityder man har och vari de bottnar. Jag har Àven velat se hur Älder vid studiestarten i svenska pÄverkarattityderna.

FörÀndringsarbete Àr nÄgot som de flesta företag tvingas hantera i dagens samhÀlle. En grundförutsÀttning för att en omorganisation skall bli lyckad Àr att personalen accepterar vad som skall ske och finner det motiverande att arbeta. Om personalen upplever sig bli illa behandlade kan detta fÄ stora konsekvenser för arbetsglÀdjen och attityden gentemot företaget vilket i slutÀndan kan leda till sÀmre lönsamhet, eller till och med personalavgÄngar. En av nyckelfaktorerna för att motverka detta Àr kommunikation. Vi har genom vÄr fallstudie studerat hur kommunikationen under ett stort förÀndringsprojekt pÄverkad personalens motivation till sin arbetsuppgift och om deras attityd gentemot sin arbetsplats pÄverkats.

Den hÀr uppsatsen behandlar skillnaderna i attityd till Functional food mellan Sverige och Danmark. Syftet Àr att utreda, med hjÀlp av adoptionsteorier, segmenteringsteorier och teorier om kulturella skillnader, de olikheter som finns mellan de danska och svenska konsumenternas attityder och instÀllningar till Functional food och hÀlsomat. Vidare tÀnker vi utreda varför dessa skillnader existerar. Produkten som fokus lÀggs pÄ Àr en cereal bar som tillverkas av ett internationellt företag. Den marknadsförs redan som extra nyttig pÄ andra marknader och företaget hoppas kunna lansera produkten pÄ liknande sÀtt i Sverige och Danmark.

This thesis in social anthropology is based on a field study on the Internet exploring Tibetan identity. With a post-modern approach the thesis explores the possibility fora non-tibetan to create a Tibetan Internet identity and become a part of the Tibetan community that exist on the Internet..

The main purpose of this thesis is to analyze laws that completely prohibit abortion through a legal philosophical perspective. To demonstrate that abortion blanket bans cannot be seen as legally legitimate, the author has completed a literature study where she uses Robert Alexy?s ?Concept of Law? to analyze abortion laws both in general, and in Nicaragua in particular.Based upon Alexy?s ?Concept of Law? the author has identified three relevant key elements ? social efficacy, the argument from injustice and correctness of content - which she uses in her analysis. In order to apply these three elements on the total abortion ban, she then uses four different analysis tools - feminist theory, Human Rights, deontology analysis and right analysis. This has enabled a thorough analysis of the total ban on abortion that has demonstrates that such laws cannot be considered legitimate.By highlighting the human rights violations the law entails, one can conclude that the law has a social impact.

Denna kandidatuppsats undersöker om det finns ett samband mellan kvinnors instÀllning till delad förÀldraledighet och kvinnors instÀllning till karriÀr. Den bygger pÄ kvinnornas svar i materialet av 2009 Ärs undersökning "Familj och arbetsliv pÄ 2000-talet". Tre logistiska regressionsmodeller har skattats dÀr den beroende variabeln Àr positiv eller negativ instÀllning till delad förÀldraledighet. Teorier och tidigare forskning har lett fram till ett antal oberoende variabler som Àr relevanta för studien. De Àr frÀmst indikatorer pÄ karriÀrsinriktning och jÀmstÀlldhetsattityd men Àven instÀllning till att skaffa barn, tidigare förÀldraledighet och bakgrundsvariabler kontrolleras för.Modellerna Àr utformade för att visa skillnader mellan kvinnors attityder till delad förÀldraledighet och karriÀr beroende pÄ om de har barn eller ej.

Syftet med denna studie var att undersöka eventuella samband mellan inkomstfördelning samt utbildning och attityd gentemot delad förÀldraledighet. Vidare blev denna problemformulering vital, dÄ den Àven befrÀmjade möjligheten att titta pÄ hur attityden gentemot delad förÀldraledighet inverkar pÄ synen av könsroller i ett hushÄll. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt kring familjeliv och arbete, som har utförts av Sociologiska Institutionen vid UmeÄ universitet, och sammanförts av ISSP 2012 (International Social Survey Program). Studien grundar sig i en univariat analys som beskriver variablernas frekvensfördelningar, och dÀrefter testas eventuella samband genom bivariat och multivariat analys. Det teoretiska ramverket dÀr begrepp sÄsom könsroller, resurser och kapital inbegrips, blir pÄ senare hand studiens analytiska verktyg.

Denna C-uppsats Àr skriven vid Avdelningen för Ekonomistyrning, LuleÄ tekniska universitet. NÀtverk som fenomen har slagit igenom pÄ olika plan i samhÀllet och en specifik typ av nÀtverk Àr strategiska multilaterala SME- nÀtverk. Dessa nÀtverk bestÄr av smÄ och medelstora företag som tillsammans försöker nÄ gemensamma mÄl för att pÄ sÄ sÀtt öka sin konkurrenskraft. Företagen i nÀtverken kan ses göra sociala utbyten nÀr de gÄr samman för att delge varandra kunskap, resurser och tid. Syftet med denna studie Àr att beskriva hur samverkan kan se ut i strategiska multilaterala SME-nÀtverk samt utifrÄn utbytesteorin identifiera ett urval av faktorer som kan förklara graden av samverkan och en förÀndrad attityd till samverkan i dessa.

Under skoltiden Àr det meningen att man ska lÀra sig saker Àven i hemmet. En viktig del i en inlÀrningsprocess Àr motivation, dÄ ofta i de inledande faserna under processen. Den hÀr studien undersöker hur man kan studera motivation i en lÀxlÀsningssituation, de olika perspektiv som finns att beskriva motivation och om det finns en skillnad i anstrÀngning och prestation mellan individer av positiv respektive negativ attityd. Resultatet visar att det inte finns en signifikant skillnad i varken prestation eller anstrÀngning mellan dessa grupper, men man kan se en tendens att positivt instÀllda anstrÀnger sig mer..

AffÀrssystem Àr ett relativt nytt och outforskat Àmne. DÀrför tyckte vi att det verkade intressant att ta reda pÄ lite mer om Àmnet. AffÀrssystem Àr standardiserade verksamhetsövergripande systemstöd och en integrerad del av företaget. Vi valde att fokusera oss pÄ upphandlings- och implementeringsprocessen av ett affÀrssystem pÄ grund av att det Àr den avgörande fasen för ett affÀrssystems vara eller icke vara.I vÄr uppsats har vi valt att undersöka hur upphandlings- och implementeringsprocessen pÄ Stora Enso sett ut. De har under Ärets början (2007) infört ett nytt affÀrssystem (SAP/R3) i sin verksamhet.

The present study examined high school students? attitudes to higher education at university/college and their study engagement in an industrial town in klarÀlvdalen in the county of VÀrmland. The main research question was whether there are any differences between students in vocational and theoretically oriented programs regarding their attitude to higher education and study engagement. The results was also compared with a study with the same research question conducted in Countryside town in fryksdalen, VÀrmland county to see whether attitude and student engagement differ between high school students in different parts of VÀrmland. The method used was quantitative with data collected by using questionnaires.

Studien innefattar en jÀmförelse av beteende och attityder till miljöfrÄgor mellan studenter frÄn Jönköping, en individualistisk kultur, och Quito, en kollektivistisk kultur. Syftet Àr att undersöka om studenternas kulturella och sociodemografiska bakgrund Äterspeglar skillnader i attityd och beteende till miljöfrÄgor. Studien anvÀnder sig av en enkÀtundersökning som Àr baserad pÄ tidigare forskning, det ekologiska fotavtrycket och mÀtinstrumentet New Ecological Paradigm skalan. Resultatet diskuteras utifrÄn tidigare forskning inom omrÄdet med utgÄngspunkt frÄn teorier om individualistisk och kollektivistisk kultur och Theory of Planned Behavior.Studien visar att det finns signifikanta skillnader i studenternas angivna miljövÀnliga beteende inom ett flertal omrÄden, exempelvis studenternas angivna resvanor och hur mycket de Ätervinner. Resultatet tyder pÄ att det finns förklaringar till skillnaderna i de sociodemografiska faktorerna.

Inledning: det har utförts en hel del studier kring ungdomars anvÀndande, attityder och kunskaper till cannabis, men inte lika mÄnga kring vad som begrÀnsar detta. De studier som har utförts visar att förÀldrars attityder, kunskaper och hÄllning till tobak, alkohol och droger Àr avgörande skydds- och riskfaktorer för att ens egna barn kommer börja anvÀnda detta.Syfte: syftet med denna studie var att undersöka nÄgra förÀldrars perspektiv pÄ och kunskaper om cannabis i Bodens kommun. Metod: för att besvara syftet valdes en kvalitativ metod i form av öppna semistrukturerade intervjuer med totalt sju personer. Intervjuerna spelades in för att sedan transkriberas och analyserats genom en kvalitativ analysmetod. Resultat: generellt hade förÀldrarna dÄlig kunskap om cannabis, de visste vad det var men kunde intevidareutveckla riskerna av ett anvÀndande av drogen.

Syftet med den hÀr uppsatsen har varit, dels att undersöka ett antal historielÀrares förstÄelse av och attityd till anvÀndandet av begreppet genus i historieundervisningen pÄ gymnasiet, dels att analysera vad jÀmstÀlldhetsmÄlen i gymnasieskolans styrdokument egentligen sÀger om be-greppet genus och om detta bör tolkas som ett direktiv att implementera genus i historieun-dervisningen. Undersökningen genomfördes i tvÄ steg. Gymnasieskolans styrdokument; skollagen, lÀ-roplanen för de frivilliga skolformerna samt Àmnesbeskrivning och kursplaner för historia A, B och C, nÀrlÀstes och analyserades utifrÄn en genusteoretisk grund. DÀrefter intervjuades sex utvalda gymnasielÀrare i historia kring begreppet genus i teori och praktik. Resultatet analyse-rades och kategoriserades dÀrefter sÄ att lÀrarnas genusmedvetenhet och attityd till anvÀndan-de av genus i historieundervisningen gick att identifiera.Styrdokumentsgranskningen visade att styrdokumenten idag inte sÀger nÄgonting expli-cit om anvÀndandet av ett genusperspektiv i historieundervisningen men att skollagens och lÀroplanens jÀmstÀlldhetsdirektiv vilar pÄ en genusteoretisk grund och dÀrmed indirekt krÀver ett genusperspektiv i den konkreta undervisningen.