Suicid är ett samhällsproblem i Sverige. Det är idag den största dödsorsaken bland unga mellan 15-29 års ålder. Vårdpersonalen anser att det är psykiskt påfrestande och svårt att tala om. Syftet med denna litteraturstudie var därav att belysa hur sjuksköterskan kan förmedla tröst och hopp genom kommunikation och relation med den suicidnära patienten. Riskfaktorer för suicidnära patienter är bland andra hopplöshet, depression, relationsförlust, suicidplan och tidigare suicidförsök.

Background: Human interaction by touch plays a central role for our health and well being throughout life. When people touch each other our bodies release a hormone called oxytocin into the bloodstream, this gives the body a soothing effect. Touching on the other hand can be perceived as unpleasant if it is not in accordance with the patient?s norm or wishes. From biblical times and through to today human touch plays a central part of nursing.

The intimate connection between autonomy and decision-making in applied health care, especially in various kinds of consent and refusal has taken center stage in medical ethics since the Salgo decision in 1957. Prior to that time, the physician?s supposedly moral duty to provide appropriate medical care typically surpassed the legal obligation to respect patient?s autonomy. The Salgo decision concluded that physicians have a legal duty to provide facts necessary for the patient to make an informed decision. "The doctor knows best" long ago was replaced with "The doctor proposes; the patient disposes." There is no legal obligation for the patient?s choice to be palatable to anyone, other than that patient himself/herself.

The meaning of the concept of psychosocial treatment is ambiguous. The purpose of this study was to examine how professionals within some care institutions, which provide methadone, buprenorphine or naloxone treatment, regard and carry out the psychosocial features of such treatment. Central issues discussed were; how personnel approach the psychosocial features of the treatment, what personnel regard as a focus in the psychosocial treatment, what conditions personnel consider affect treatment positively in order for it to be successful and how personnel see the relation between the medical and psychosocial features of the treatment. The method used was interviews with nine professionals in six qualitative interviews. The theoretical perspectives and concepts used in our analysis were; the theory of biological dependence, an organizational perspective, Prochaska and DiClemente's Stages of Change Model, the concept of individual reality and the concept of marginal conflict.Results show that the conditions most important for successful treatment are; that the patient has a place to live, an occupation, motivation, that the patient take responsibility for his/hers progress and have realistic expectations about the effects of the medicine.

Relationen mellan sjusköterska och patient finns alltid med i omvårdnadsarbetet. I bakgrunden definieras begreppet relation och ett historiskt perspektiv på vårdrelationen ges, här beskrivs även de förutsättningar som krävs för en vårdrelation och Travelbees och Martinsens syn på vårdrelationen. Syftet med litteraturstudien var att utifrån sjuksköterskans respektive patientens upplevelser beskriva vad som utmärker en god vårdrelation. Tretton kvalitativa artiklar analyserades utifrån en induktiv ansats. Det som framkom i resultatet utmärka en god vårdrelation var personliga egenskaper, kompetens, professionellt förhållningssätt och ömsesidighet.

Varje år insjuknar ca 25-30 000 människor i stroke i Sverige. Sjuksköterskan måste ha i beaktande att dessa patienter kan ha kommunikationssvårigheter av olika grad. Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur sjuksköterskan ska gå till väga när hon ska kommunicera med en patient som har fått diagnosen stroke. Resultatet visar att sjuk-sköterskorna ofta saknar kunskap i hur hon ska agera och bete sig när hon kommunicerar med en patient som fått diagnosen stroke. Brist på tid är också ett vanligt förekommande problem som gör att sjuksköterskan helt enkelt inte hinner lägga den tid som krävs för att kommunicera med den individ som insjuknat i stroke.

Hos patient med inflammatory bowel diseases (IBD) har nutrition en central betydelse. Nutrition ska betraktas som en medicinsk behandling samtidigt som nutrition är ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar. Syftet var att belysa nutritionsbehovet hos patient med inflammatory bowel diseases. Resultatet baseras på 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visar att patient med IBD lider av malnutrition eller ligger i riskzon för att bli malnutrierad.

Hur patienter och sjuksköterskor upplever delaktighet i vården är en viktig aspekt för att kunna vidareutveckla och främja patientens delaktighet i vården. Syftet med studien var att undersöka upplevelser av patientens delaktighet ur ett patient- och sjuksköterskeperspektiv. Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie och grundar sig på 14 vetenskapliga artiklar. Resultaten visade att patienters upplevelser av patientdelaktighet innefattade att bli sedd och respekterad som en egen individ. Ett inbjudande klimat där sjuksköterskan var lyhörd och där relationen mellan parterna var jämlik upplevdes viktigt.

Background: When a patient suffer from a disease and is in need of palliative care, it is normal to have existential questions and thoughts. For some patients these questions can be painful and the nurse need to have knowledge about dealing with these kind of questions and thoughts to be able to relieve and/or prevent this kind of suffering.Aim: The aim was to describe how the nurse can prevent the existential suffering among patients with palliative care.Method: A literature-based study was based on eight qualitative studies.Results: The results showed that nurses meet patients in the palliative care environment which may suffer from existential problems when their questions and thoughts don´t get answered. It showed that the most important a nurse can do is to give time to these calls and build up a safe relation to the patient. This allows the nurse to read the patients existential questions and observing possibly suffering. The result is organized in two categories "To see and confirm" and " To listen and give support" and see subcategories " Use body language", " Create reliable relationship", respond to the existential questions", "Give the patient time", " take help from others in hard situations" and "to focus on other things"Conclusion: It is easy to only focus on the physical illness while caring for a patient and believe that it is creating suffering.

Bakgrund: I sjuksköterskans roll förväntas det att hon ska kunna kommunicera med patienten på ettrespektfullt sätt. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens trygghet inför ett operativtingrepp. Målet med det preoperativa samtalet är att informera, undervisa och planera inför detkirurgiska ingreppet. God kommunikation och ett gott bemötande kan inverka positivt på patientenstillfrisknande och tillit till vården.Syfte: Att beskriva det preoperativa mötet mellan sjuksköterska och patient samt dess betydelse vid detkirurgiska vårdtillfället.Metod: Arbetet är en litteraturstudie där sökningarna gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed somresulterade i 11 veteskapliga artiklar vilka granskades och analyserades enligt Fribergs modell förlitteraturöversikt.Resultat: Det preoperativa samtalet har stor betydelse för patienten och sjuksköterskan. Resultatetinnefattar tre teman; kunskapsförmedling, dialog, relation.

När man studerar till sjuksköterska och fördjupar sig inom vårdvetenskapen benämns patienter kategoriskt med just begreppet patient, oavsett var i vårdsystemet denne befinner sig. Begreppet patient har innebörder och värderingar som inte alltid syns och som påverkar relationen mellan vårdgivare och vårdsökande. Begreppsanalys är ett sätt att konkretisera och synliggöra ett begrepps innebörd. Vi valde att använda oss av Walker & Avants modell för begreppsanalys. Denna innebär att man definierar de avgränsande attributen och skiljer dem ifrån de ovidkommande attributen.

The perioperative nurse's primary responsibility is to care for the patient during the operation?s three phases; before, during and after. The communication between colleagues in the surgical department is increasing opportunities for safe care for the patient and a good dialogue with the patient can alleviate the concerns facing the unknown environment such as an operating theater. The pilot study was to investigate the surgical nurses' perceptions of conversations with the patient one year after graduation. To answer the pilot study's aim a qualitative interview study was chosen with a phenomenographic approach.

Aim Our aim is to highlight perceptions of fibromyalgia among health care personell.MethodsA systematic literature review conducted with a deductive approach.FindingsHealth care personell felt insecure because of a lack of understanding which lead to avoiding contact with these patients. Many felt that the fibromyalgia patient was categorised and that they would have been better served with another name of their disease. There was a great distrust against the diagnosis and its aetiology. The patient was perceived as troublesome, illness-fixated and draining the personell of energy. The paradox that the patient is looking so healthy but bearing so much pain was confusing for the health care personell.Conclusions Communication and an empathic encounter was identified as important elements for patient care.

När sjuksköterskestudenten är färdigutbildad skall denne ut i arbetslivet och ensam hantera de uppgifter och situationer som uppstår. För att klara av detta krävs att studietiden varit givande och gett möjligheter att utveckla förmågan att bilda en god relation med patienterna. Syftet var att beskriva sjuksköterskestudenters upplevelser av relationen med patienter som de vårdat under den verksamhetsförlagda utbildningen. Metoden som användes var en litteraturstudie, denna byggde på tio kvalitetsgranskade artiklar som valdes ut efter sökning i databaserna CINAHL och Medline. Artiklarna granskades i sin helhet för att identifiera delar i materialet som gav svar på syftet.

Arbetet som ambulanssjuksköterska i en pre-hospital vårdmiljö innebär omvårdnad av patienter som är allvarligt skadade eller svårt sjuka. Medvetslösa patienter betraktas som en utmaning, där tillståndet är allvarligt och förknippas med hög mortalitet. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att pre-hospitaltvårda patienter vid medvetslöshet. I denna intervjustudie deltog åtta ambulanssjuksköterskor.Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i sex kategorier: Att värdera teamarbete och ta ansvar för den medvetslösa patienten, att arbeta med trygghet utifrån behandlingsriktlinjerna, att agera utifrån varje vårdsituation med riskmedvetenhet, att skapa en god relation till patient och närstående, att arbeta under tidspress i en begränsandemiljö och att utvärdera utförd arbetsinsats och vidareutveckla kunskaperna. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna arbetar i team, omhändertagandet sker individuellt utifrån varjepatient och eventuella åtgärder utgår från behandlingsriktlinjerna.