LĂ€xor Ă€r en realitet för de allra flesta skolbarn. ÄndĂ„ nĂ€mns ingenting om lĂ€xor i vare sig den gĂ€llande lĂ€roplanen (Lpo94, 1998) eller vĂ„r aktuella kurslitteratur pĂ„ lĂ€rarutbildningen vid Uppsala Universitet. Den enskilde lĂ€raren hamnar dĂ€rmed i ett vĂ€gledningsmĂ€ssigt tomrum i att avgöra om lĂ€xor ska tillĂ€mpas eller ej för att uppnĂ„ mĂ„len.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka hur barnens relationer pĂ„verkas av lĂ€xor sett ur barns perspektiv. Studien presenterar resultatet av en kvalitativ undersökning av vilken uppfattning 21 elever, i Ă„rskurs 4 och 5, har om sina lĂ€xor och hur det pĂ„verkar deras relationer till lĂ€raren och skolan, förĂ€ldrarna och hemmet samt kamraterna och fritiden.Studien konstaterar att lĂ€xornas pĂ„verkan pĂ„ relationen till lĂ€raren och skolan inte Ă€r mĂ€rkbar, att relationspĂ„verkan till kamrater och fritid förekommer men anses accepterad samt att relationen till förĂ€ldrar och hemmet pĂ„verkas i form av en förhöjd risk för konflikt. Beroende pĂ„ hur lĂ€tt eller svĂ„rt barnet har med lĂ€xan pĂ„verkas i allra högsta grad barnets egen instĂ€llning till lĂ€xan och till Ă€mnet i sig..

Bakgrund: Att som sjuksköterska delta i palliativ vÄrd stÀller stora krav pÄ kunskap och empatisk förmÄga. I vÄrdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga Àr vissa faktorer och problemstÀllningar sÀrskilt viktiga för sjuksköterskan att vara medveten om. Syftet: Studiens syfte Àr att belysa vÄrdmöten mellan sjuksköterska och patient med dennes anhöriga inom den palliativa vÄrden pÄ hospis. Metod: Litteraturstudien. Resultat: Resultatet har redovisats utifrÄn följande teman: kommunikation (inklusive samtal), kÀnslor och relation.

ABSTRACT Background: The ward round is a collaboration between nurse, doctor and patient. A good collaboration and communication is essential to their interrelation. Aim: The aim of this study was to investigate patients' comprehension in regard to integrity, information and participation during round. We also looked at differences about comprehension between men and women.  Methods: A questionnaire was answered by 34 patients in three wards at the University hospital in Uppsala. Results: The patients believed they could talk openly ?quite well? but they experienced it ?sometimes? disturbing to talk openly if other patients were in the room.

Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched.Aim: The purpose of this study was to describe the patient?s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test.Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented.Result: Twelve intervention varieties to control patients? physiological parameters were used. CPP > 80 mmHg was found in 90 % of observations.

Semantiska teorier inom traditionell lingvistik har i huvudsak fokuserat pĂ„ relationen mellan ord och de egenskaper eller objekt som ordet stĂ„r för. Dessa teorier har sĂ€llan varit empiriskt grundade utan resultatet av enskilda teoretikers tankemödor som exemplifierats med ett fĂ„tal ord. För anvĂ€ndning inom översĂ€ttning eller maskinöversĂ€ttning kan ett ords betydelse istĂ€llet definieras utifrĂ„n dess relation till andra sprĂ„k. ÖversĂ€ttning av text lĂ€mnar dessutom analyserbart material efter sig i form av originaltext och översĂ€ttning som öppnar möjlighet för empiriskt grundade semantiska relationer. En metod för att försöka hitta ensprĂ„kiga semantiska relationer utifrĂ„n tvĂ„sprĂ„kiga översĂ€ttningsdata Ă€r semantisk spegling.

Inom palliativ vÄrd Àr en professionell interaktion vÀsentlig sÄvÀl för sjuksköterskan som för patienten och dennes nÀrstÄende. Interaktionen utgör grunden i omvÄrdnaden och medför att patienten upplever trygghet. Syftet med studien var att belysa interaktionen i mötet mellan sjuksköterskan, patienten samt dennes nÀrstÄende inom palliativ vÄrd. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie. Resultatet visar, att förutom att interaktionen mellan sjuksköterska, patient och dennes nÀrstÄende ansÄgs utgöra basen i omvÄrdnaden sÄ var det vÀsentligt att sjuksköterskan med hjÀlp av interaktionen förmedlade stöd, bekrÀftelse och respekt.

BAKGRUND: Kunskap om patienters förvÀntningar pÄ omvÄrdnad Àr av stor vikt för att sjuksköterskor ska ges möjlighet att uppfylla patienternas omvÄrdnadsbehov. Varje patient Àr unik och behoven skiljer sig liksom varje patients förvÀntningar. SYFTE: Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskors uppfattningar om vilka förvÀntningar patienterna har pÄ omvÄrdnad. METOD: Metoden som anvÀndes var kvalitativ och nio sjuksköterskor inom sluten vÄrd intervjuades. RESULTAT: Resultatet gav fyra kategorier; kommunikation, delaktighet, smÀrtlindring och behov.

Shivering Àr ett fenomen som uppstÄr hos patienterna postoperativt. Det innebÀr att patienten har okontrollerbara muskelskÀlvningar som gör att patienten darrar, skÀlver eller huttrar i mer Àn 15 sekunder. Shivering pÄverkar kroppen negativt, men Àr ocksÄ obehagligt och ett onödigt lidande för patienten. I takt med den tekniska utvecklingen utarbetas nya operationstekniker och idag utförs flera operationer med laparoskopisk teknik. Pilotstudiens syfte var att undersöka före-komsten av postoperativ shivering hos patienter som opererats med laparoskopisk teknik.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka hur ungdomarna som varit placerade i vÄrd enligt SoL eller LVU upplever att det gÄtt att lÀmna vÄrd för att klara ett sjÀlvstÀndigt liv som vuxen och vad som har varit viktigt för dem. Fokusen har varit pÄ deras relationer och stöd de haft och vilka skydds- och riskfaktorerna som kommer fram i deras livsberÀttelser.Studien har genomförts med en kvalitativ metod och genom semistrukturerade intervjuer med 4 ungdomar som varit placerade och dÀr vÄrd upphört och dÀr de inte flyttat hem till de biologiska förÀldrarna.De teoretiska perspektiven har varit anknytningsteorin för att se deras relationer och resilience för att se skydds- och riskfaktorer.Resultaten visar pÄ att det finns gemensamma skyddsfaktorer i ungdomarnas berÀttelser, bland annat har alla ungdomarna haft stödjande relationer till vuxna och jÀmnÄriga. .

Syftet med föreliggande uppsats Àr att utifrÄn ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka och öka förstÄelsen för hur mellanmÀnskliga relationer inverkat och inverkar pÄ den psykiska hÀlsan hos personer som under denna studies inledning var sjukskrivna för nÄgon form av psykisk ohÀlsa. Samtliga informanter ingÄr i ett aktuellt treÄrigt projekt, vars syfte Àr att öka individens vÀlbefinnande och som nÀr denna studie inleddes pÄgÄtt under cirka ett halvÄr. Studien har en kvalitativ ansats och baseras pÄ sex semistrukturerade intervjuer som har karaktÀren av narrativa livsberÀttelser. Resultatet visar att tillit och acceptans i relationen till medmÀnniskor i det dagliga livet Àr en mycket viktig faktor för informanterna gÀllande att deras ÄterhÀmtning ska uppnÄ goda resultat. Resultatet visar ocksÄ att det inte har varit de tidigare relationerna i sig som orsakat informanternas psykiska ohÀlsa utan snarare de destruktiva emotioner som tidigare relationer genererat.  .

Adherence to medical ordination is low and for long-time medication it is estimated to be as low as 50 percent. Depending on the prescribed drug this could lead to adverse effects and/or loss of effect of the drug. Information about why a drug is prescribed is important patient information and is thought to help increase compliance with the physician?s prescription. According to results from a recent study of visits to the emergency room at Karolinska Universitetssjukhuset in Solna, Stockholm, medically related problems were the cause in about 30 percent of the cases.

Bakgrund: VÄldet mot kvinnor Àr ett folkhÀlsoproblem. Det Àr svÄrt att faststÀlla den faktiska prevalensen vad gÀller vÄldsutsatta kvinnor delvis pÄ grund av att mörkertalet Àr stort. Syfte: Syftet med studien var att undersöka samverkan i organisationer och myndigheter i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer i Skaraborgsregionen. Metod: Tre semistrukturerade intervjuer genomfördes med myndighetspersoner frÄn X, Y och Z, vilka arbetar med vÄldsutsatta kvinnor i nÀra relationer. Resultat: Resultatet visade att femton kommuner i Skaraborgsregionen samverkar i arbetet med vÄldsutsatta kvinnor.

MÀnniskan har genom historien haft relationer till andra djur och har det Àn idag. I takt med mÀnniskans och samhÀllets utveckling har de relationer vi har till hÀsten Àven utvecklats och förÀndrats. Trots att hÀsten idag kan förstÄs som en följeslagare till mÀnniskan och som en signifikant annan i vissa mÀnniskors sjÀlvutveckling finns det fortfarande anhÀngare inom samhÀllsvetenskaperna som anser att djur andra Àn mÀnniskan inte har nÄgon plats inom studiefÀltet. De som inom sociologin och symbolisk interaktionism hÀvdar att hÀstar och djur i allmÀnhet inte platsar inom vetenskapen stödjer detta med argument baserade pÄ att hÀstar inte har ett verbalt sprÄk och att de inte heller kan objektifiera sig sjÀlva och uppnÄ vad man kan likna vid ett sjÀlv. Eftersom hÀsten inte kan förmedla sig pÄ samma sÀtt som mÀnniskan kan vi inte heller interagera med den, Ànnu mindre ha meningsfulla relationer till den.Den hÀr studien argumenterar dock för att mÀnniskan kan ha meningsfulla relationer till hÀstar eftersom de och andra djur Àr en del av de relationer som mÀnniskan har som Àr av social karaktÀr och dÀrför Àr berÀttigade till en plats inom det sociologiska studiefÀltet.

Arbetet handlar om pedagogikens roll för att underlÀtta bemötandet mellan vÄrdare och patient och dÀrigenom Ästadkomma lÀrande i riktning mot en förbÀttrad hÀlsa. I detta fall begrÀnsas undersökningen till tandvÄrden och mötet mellan tandhygienist och patient. Förutom att ha en god kunskap om tandvÄrd och munhÀlsa krÀvs det att tandhygienister lyckas nÄ ut med sin information och i visa fall fÄ patienten att Àndra pÄ sitt beteende. Det Àr dÄ det pedagogiska bemötandet ett viktigt redskap..

Bakgrund: Diabetes typ 2 Àr en kronisk sjukdom som behöver bemötas dagligen. En av hörnstenarna i behandlingen Àr egenvÄrd som personen sjÀlv utför vilket Àr nödvÀndigt för att bromsa eller förhindra komplikationer. För att personer med diabetes skall kunna utföra egenvÄrden behövs kunskap om sjukdomen. Hur det Àr att leva med diabetes Àr en subjektiv upplevelse och behöver bemötas utifrÄn det. MÀnniskor kan uppleva det mödosamt att bryta vanor och beteenden, det Àr lÀtt att falla tillbaka till gamla vanor.