SammanfattningSyftet med studien var att beskriva och belysa vilka faktorer som är av betydelse i sjuksköterskans omvårdnad och möte med patient med en annan kulturell bakgrund än sjuksköterskans egen kultur. Utifrån detta syfte var det främst följande frågor som lyftes fram: Vilka faktorer kunde ha betydelse i mötet mellan vårdpersonal och patient med annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur? Hur kan vårdpersonalen bemöta en patient med en annan kulturell bakgrund än vårdpersonalen egen kultur, för att denne skall känna sig respekterad och trygg?Metoden bestod i att aktivt söka efter vetenskapliga artiklar i databasen Academic Search Elite. 25 artiklar valdes ut.Resultatet visade att det är svårt att utforma en modell eller en riktlinje som kan beskriva hur mötet med patienter med annan kulturell bakgrund bör ske. Det finns olika faktorer som är beroende av varandras samverkan och utgör varandras förutsättningar.

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

Bakgrund: Mötet mellan sjuksköterska och patient har beskrivits som grundläggande isjuksköterskearbetet och är mer välstuderat i andra sjukvårdsmiljöer än hemsjukvården,som är basen för Sveriges sjukvård och engagerar ett stort antal behövande som vårdasav många anställda. Hemmet får allt större betydelse som vårdplats och antalet platserpå sjukhusen blir färre.Syftet var att beskriva sjuksköterskan i hemsjukvårdens upplevelse av mötet medpatienten och dennes närstående i deras eget hem (ordinärt boende).Metod: Studien gjordes som en allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklarsystematiskt söktes i olika databaser för att sedan analyseras. Sökningarna resulterade i11 artiklar.Resultatet: Presenteras i tre kategorier som beskriver sjuksköterskans upplevelser:Relationens betydelse i mötet med patient och närstående, förtroende, tillit och respekt imötet samt maktlöshet, frustration och en känsla att inte räcka till.Diskussion: Med kännedom om hur betydelsefull relationen till patienten upplevskänns det angeläget att som sjuksköterska i hemsjukvården arbeta personcentrerat ochatt hela tiden lyssna in patient och närstående och försöka anpassa sig till situationen.7Slutsats: Relationen mellan patient, närstående och sjuksköterska har stor betydelse föroch påverkar alla inblandade parter. Kunskap som är av betydelse för att möta de kravoch förväntningar hemsjukvården kommer ställas inför när allt fler och allt sjukarepersoner kommer behöva hjälp med allt mer avancerade insatser..

Bakgrund: När botande vård inte längre är möjligt krävs en klar och noga övervägd vård för att hjälpa både patient och närstående. Inom den palliativa vården ses döden som ett normalt skeende, och varken påskyndar eller skjuter upp döden. Vården ger individer stöd att leva med värdighet och bästa möjliga omvårdnaden i livets slutskede. I palliativ vård ses patienten och närstående som en helhet för att möjliggöra att de får den bästa möjliga vården. Syfte: Syftet är att utifrån ny forskning beskriva kommunikationen mellan sjuksköterska och närstående i palliativ vård.

Syftet med föreliggande studie var att få en fördjupad förståelse för vilka faktorer som kan innebära huruvida en relation kommer hålla eller inte. Semi-strukturerade intervjuer genomfördes. Urvalet bestod av sex personer, tre män och tre kvinnor. Tre av dessa personer befinner sig idag i en relation och tre av dessa har tidigare haft relation men inte för närvarande. Intervjuteman för studien var kommunikation, tidigare bakgrund, intressen samt nätverk.

Introduktion: Parkinsons sjukdom (PS) är en kronisk, progressiv sjukdom som bl.a. drabbar rörelsemönstret och leder till sociala, psykiska och fysiska problem för både den drabbade och dennes familj. Syfte: Syftet med detta arbete var att belysa patientens och dess närståendes upplevelse av att leva med Parkinsons sjukdom till livets slut. Metod: Artiklarna söktes via PubMed och Cinahl, vilka bearbetades utifrån syftet. 16 st artiklar kvalitetsbedömdes och sammanställdes till ett resultat.

Background: Examinations with the intent to assess neurological functions and level of conciousness are common in neurocritical care, but the effect on the patient is not entirely researched.Aim: The purpose of this study was to describe the patient?s situation at the neurological wake-up test concerning the environment, nursing interventions and the possibility given the patient to become awake, and if these conditions affect the outcome of the wake-up test.Methods: A quantitative observational study took place at a neurocritical care unit, where 20 patients were observed from interruption of sedation to the neurological assessment, which was performed by a neurosurgeon or a specialized critical care registered nurse. Nursing interventions, environmental factors and physiological parameters were documented.Result: Twelve intervention varieties to control patients? physiological parameters were used. CPP > 80 mmHg was found in 90 % of observations.

Background: Throughout life, sexuality is a central aspect of being human and to experience a full and healthy. Several diseases and treatments can cause problems related to sexuality and sexual health. Despite this, research has shown that nurses, for various reasons choose not to take up the subject with their patients. Aim: The aim of this literature-based study was to illuminate nurses' experiences of talking with patients about sexuality and sexual health. Method: A literature-based study where both qualitative and quantitative studies, have been used.

The question of euthanasia has kept pre-occupying and agitating the minds of thinkers, sweeping the globe, pummelling pedagogy, assailing assumptions, and bludgeoning biases. Both the moralist, ethicist, theologian, psychologist, educationist, anthropologist, politician, physician, patient as well as the common man in the street are interested in it. This pervading interest simply arises out of the fact that euthanasia involves the question of life, and life is something that is a common denominator to all men.The controversy hinges on the fact that, there are divergent views on the moral question of euthanasia. While some would unflinchingly opt for euthanasia others would prefer to oppose it to the best of their strength, yet others will remain agnostic about it. But the issue here remains: is euthanasia in any way morally justified? Has human life an intrinsic value? Or is human life valuable only when it is healthy? Are we the ones who decide when to die? Has the physician any right to either assist or terminate the life of the patient simply on account of suffering? Has the patient any right to end his/her life? Are there some conditions in which euthanasia could be allowed? Is suffering meaningless?The topic of my project is: THE MORALITY OF EUTHANASIA IN THE LIGHT OF THE CATHOLIC CHURCH?S TEACHING.

Smärta är något subjektivt och det är bara patienten som kan säga hur ont han har. Smärtskattning ger sjuksköterskan en uppfattning om patientens upplevda smärta. Sjuksköterskor kommer ofta i kontakt med patienter med smärta, därav vikten av att kunna skatta smärta hos en patient på ett adekvat sätt. Olika smärtskattningsinstrument har tagits fram och är ett hjälpmedel till sjuksköterskan vid smärtskattning. Syftet med denna studie är att få en ökad kunskap och insikt i smärtskattningen ur en sjuksköterskas perspektiv.

Bakgrund: Akutmottagningar har generellt ett hög patientflöde alla dagar på året. Hit söker sig människor med olika slags alla möjliga fysiska och psykiska besvär för att hjälp. Med en kraftig arbetsbörda, stressig arbetsmiljö och sjuka patienter ska sjuksköterskorna lyckas skapa vårdande möten med patienterna. Detta kan ibland vara besvärligt för sjuksköterskan då många faktorer påverkar relationen med patienten. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans upplevelser av mötet med patienter på en akutmottagning.

Bakgrund: Kommunikation med patienter som vårdas med respirator är en stor del av omvårdnaden för intensivvårdssjuksköterskan. Otillräcklig kommunikation mellan sjuksköterska och patient kan leda till otrygghet och stress hos patienten. Syfte: Studiens syfte är att beskriva hur intensivvårdssjuksköterskor kommunicerar med patienter som vårdas med respirator, vilka möjligheter och hinder som finns samt om sjuksköterskans erfarenhet har betydelse.Metod: En kvantitativ ansats valdes och data till pilotstudien insamlades med hjälp av en enkät. Resultat: Sjuksköterskorna i studien ansåg inte att det är svårt att kommunicera med patienter som vårdas med respirator. Större delen av sjuksköterskorna använde sig av kroppsspråk, ögonkontakt och beröring som kommunikationsmetoder.

Idag är cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjälpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vård. Den palliativa vården syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnå en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vård och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vården av vuxna personer med cancer och deras närstående. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod där 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehållsanalys.

Bakgrund: Varje år drabbas nästan var tionde patient av skador under vårdtiden, skador som hade kunnat undvikas. Detta leder till ett onödigt lidande för dessa patienter och deras närstående. Vårdskadorna beräknas enligt Socialstyrelsen (2008) kosta samhället sex miljarder kronor per år. Operationssjuksköterskor liksom all vårdpersonal har skyldighet att avvikelserapportera händelser som kunnat leda till eller lett till vårdskada. Syftet med att rapportera avvikelser är att dra lärdom och att med riskförebyggande insatser förhindra att händelserna uppstår igen.

INTRODUCTION: Research from both nurse and patient perspective highlights shortcomings in psychiatric inpatient care for people with Non-Suicidal Self-Injury (NSSI). Nursing for people with NSSI, a subject in need for further knowledge, is in this study examined through a theoretical framework based on Person-Centered Nursing and Patientology AIM: Based on people's own experiences of being cared for NSSI in psychiatric inpatient care, the aim is to elucidate development opportunities for the nursing care of this group of patients.METHOD: Seven informants, all women aged 25-31, were interviewed about their experiences of nursing in psychiatric inpatient care. The transcribed text was analyzed and categorized according to an existential hermeneutic research approach.RESULTS: The categorization of the interviews resulted in seven areas of nursing in need of development. Knowledge, Environment, Information, Routines, Involvement, Communication and The nurse?s actions.CONCLUSION: Development of nursing is prevented since NSSI is stigmatized within psychiatric inpatient care.