Swedish: Det hÀr kandidatarbetet undersöker om karaktÀrer med icke-normativ sexualitet finns representerade i digitala spel och hur dessa framstÀlls. Arbetet har Àven fokus pÄ de reaktioner samhÀllet har visat i samband med att spel som behandlar Àmnet icke-normativ sexualitet kommit ut pÄ marknaden. Syftet Àr att uppmÀrksamma och ge insikt om icke-normativ sexualitet som Àmne och hur diskussionen av detta kan leda till en utveckling inom spelmediet. Informationen som anvÀndes för att undersöka Àmnet och dess reaktioner finns sammanstÀllt under ett forskningsmomentet, vilket sedan utvecklas till flera noveller. Dessa noveller har sedan anvÀndes i en undersökning som genomfördes av 11 stycken deltagare.

Bakgrund: Flera barn drabbas Ärligen av cancer. MÄnga gÄnger har dessa barn ett syskonsom ocksÄ kommer att pÄverkas av diagnosen. Cancer Àr en allvarlig sjukdom med ett lÄngtoch ofta plÄgsamt förlopp. Barns utveckling Àr komplex och beroende av trygghet ochuppmÀrksamhet. NÀr ett barns syskon fÄr cancer kan tryggheten rubbas och uppmÀrksamhetenförsvinna frÄn barnet.

VÄr studie vill belysa de tankar och funderingar kring sex och sexualitet som kan finnas hos ungdomar idag. DÄ sex och sexualitet i mÄnga fall anses kÀnsligt att prata om sÄ Àr detta nÄgot intressant att studera. Studien syftar till att fÄ en förstÄelse för vad/vem som pÄverkar ungdomarna och vad som skapar normen runt tjejer respektive killar vad gÀller sex och sexualitet samt var den huvudsakliga informationen runt Àmnet finns att hÀmta. Metoden vi valde att anvÀnda oss utav var kvalitativ och det empiriska materialet inhÀmtades via semistrukturerade intervjuer. I studien deltog fyra respondenter varav alla befann sig mellan Äldrarna 18-20Är. Resultaten visar att synen pÄ sex och sexualitet var ganska likartade hos respondenterna.

Den hÀr uppsatsen presenterar en undersökning vars syfte Àr att se om det finns skillnader i sprÄket och semiotiken, inom semiotiken studerar man t.ex. tecken, bilder och annat som kan vara betydelseskapande, i nyhetsartiklar publicerade i papperstidningar och pÄ webben. Bakgrunden till denna undersökning Àr utbredningen av nyhetslÀsare pÄ webben och de minskade upplagorna av tryckta dagstidningar. Undersökningen bygger pÄ jÀmförelse och analys av en och samma nyhet i tidningarna Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och Aftonbladet och deras respektive webbsidor. Undersökningen visar att artiklar pÄ webben bland annat Àr lÀngre.

Antologin, som har sin utgÄngspunkt i tema Identitet & Livsvillkor, problematiserar samhÀllets normativa förestÀllningar i förhÄllande till sexualitet och kön. StudieomrÄdet speglar en vision om att förÀndra samhÀllet, dÀr individen inte bör begrÀnsa sitt identitetsskapande pÄ grund av normaliseringsprocesser. Detta belyses ur fyra olika perspektiv som utgÄr ifrÄn deltagarnas livsberÀttelser och erfarenheter. I det första bidraget diskuterar Elvira Ekström i Könad prevention - en studie om unga och deras tankar kring sex och preventivmedel hur ungdomar förhÄller sig till förestÀllningar om sexualitet och preventivmedel. NÀsta kapitel "Det hÀr kÀnns jobbigt för mig och vi mÄste prata" ? en studie om heteronormens betydelse för personer med LHBQ - identiteter skrivet av Sandra Johansen, presenterar individers erfarenheter av att placeras utanför heteronormativitetens ramar.

Barn med cancer mĂ„ste genomgĂ„ mĂ„nga olika ingrepp vilket kan skapa rĂ€dsla.Syfte: Att sammanstĂ€lla forskning kring hur den ingreppsrelaterade rĂ€dslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. PĂ„trĂ€ffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.Resultat: RĂ€dslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tĂ€nka pĂ„ nĂ„got annat och fĂ„ emotionellt stöd. FörĂ€ldrarnas beteende och engagemang visade sig pĂ„verka effektiviteten av avledningsmetoder.Slutsats: Eftersom rĂ€dslan i samband med ingrepp minskades vid anvĂ€ndning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder anvĂ€ndas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara.

Barn med cancer mĂ„ste genomgĂ„ mĂ„nga olika ingrepp vilket kan skapa rĂ€dsla.Syfte: Att sammanstĂ€lla forskning kring hur den ingreppsrelaterade rĂ€dslan hos barn med cancer kan förebyggas och lindras utan psykofarmaka.Metod: En systematisk sökning genomfördes i Cinahl, PubMed och PsychINFO. PĂ„trĂ€ffade artiklar granskades och analyserades. Åtta kvantitativa studier inkluderades i den systematiska litteraturöversikten.Resultat: RĂ€dslan i samband med ingrepp minskades genom att ge barnen möjlighet att tĂ€nka pĂ„ nĂ„got annat och fĂ„ emotionellt stöd. FörĂ€ldrarnas beteende och engagemang visade sig pĂ„verka effektiviteten av avledningsmetoder.Slutsats: Eftersom rĂ€dslan i samband med ingrepp minskades vid anvĂ€ndning av olika avledningsmetoder bör avledningsmetoder anvĂ€ndas mer i klinisk verksamhet. Vidare forskning med större deltagarantal behövs för att resultaten ska bli generaliserbara.

Syftet med studien var att beskriva friska syskons upplevelser nÀr deras bror eller syster drabbas av cancer som barn. Metoden var en beskrivande litteraturstudie som baserades pÄ elva stycken vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl och Medline (PubMed), dÀrefter analyserades artiklarna och sammanstÀlldes i kategorier. Resultatet visade att de friska syskonen behövde fÄ vara delaktiga i sin sjuka broders eller systers omvÄrdnad. De upplevde ett behov av information om sjukdomen och stöd frÄn omgivningen samtidigt som de upplevde olika kÀnslor som ilska, oro, avundsjuka etc.

Lymfödem Àr en kronisk sjukdom som pÄ senare Är har fÄtt mycket uppmÀrksamhet pÄ grund av det vÀxande antal patienter som lider av sjukdomen. Lymfödem Àr ett allvarligt problem för mÄnga mÀnniskor som minskar deras livskvalitet och det finns inga absoluta behandlingar. Sjukdomen Àr orsakad av en ökad mÀngd interstitialvÀtska som ansamlas i vÀvnader. Detta fenomen Àr en konsekvens av ett skadat eller inte tillrÀckligt utvecklat lymfatiskt system. Ett skadat lymfatisk system kan ofta vara en bieffekt av behandlingen av cancer.

Statisk visar pÄ att över 50 000 mÀnniskor i Sverige insjuknar i cancer varje Är. Ny forskning visar att det finns ett samband mellan ett cancerbesked och en ökad risk för stressrelaterad sjukdom och död. Hur ett cancerbesked lÀmnas har stor betydelse för den fortsatta reaktionen, vilken Àr individuell. PÄ vilket sÀtt skall ett cancerbesked lÀmnas för att den fortsatta reaktionen efterÄt blir sÄ lÀtthanterlig som möjligt? Syftet med studien var att beskriva patientens upplevelser av att fÄ ett cancerbesked.

Det existentiella lidandet Äterfinns i samband med frÄgor som rör mÀnniskans frihet, tillvarons mening, kÀnslor av ensamhet och isolering i livssituationen samt i mötet med döden. Dessa frÄgor Àr universellt mÀnskliga och upptrÀder dÀrför oavsett mÀnniskans bekÀnnande till eller avstÄndstagande frÄn andlighet eller religiositet. Syftet med denna litteraturstudie var dels att beskriva hur det existentiella lidandet tar sig uttryck hos cancerpatienter i kurativ vÄrd men ocksÄ att beskriva sjuksköterskors bemötanden gentemot dessa patienter och de möten som uppstÄr mellan patienter och sjuksköterskor. De resultat som framkom av studien visade pÄ att det existentiella lidandet karaktÀriseras av förÀndringar och Àr en stor del av det totala lidande som cancerpatienter utstÄr. Samtidigt Àr emellertid sjuksköterskor, till följd av rÀdsla och okunskap, i mÄnga fall oförmögna att möta de förvÀntningar och behov som patienterna har.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strÄlats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hÀlsa efter avslutad strÄlbehandling. Studien Àr kvalitativ och bestÄr av intervjuer med Ätta informanter. Intervjuerna har utförts med hjÀlp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in pÄ bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehÄllsanalys.

SammanfattningBakgrund: NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det ett hÄrt slag för hela familjen dÀr de stÀlls inför en helt ny verklighet. En förÀlder i kris kan bli oförmögen att visa kÀnslor och stÀnger dÀrför in den skuld och sorg de kÀnner för att just deras barn och familj drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva förÀldrars livssituation nÀr ett barn drabbats av cancer. Metod: Metoden var en allmÀn litteraturstudie. Resultatet bestÄr av elva vetenskapliga artiklar som Àr systematiskt granskade och analyserade.

Swedish: Det hÀr kandidatarbetet undersöker om karaktÀrer med icke-normativ sexualitet finns representerade i digitala spel och hur dessa framstÀlls. Arbetet har Àven fokus pÄ de reaktioner samhÀllet har visat i samband med att spel som behandlar Àmnet icke-normativ sexualitet kommit ut pÄ marknaden. Syftet Àr att uppmÀrksamma och ge insikt om icke-normativ sexualitet som Àmne och hur diskussionen av detta kan leda till en utveckling inom spelmediet. Informationen som anvÀndes för att undersöka Àmnet och dess reaktioner finns sammanstÀllt under ett forskningsmomentet, vilket sedan utvecklas till flera noveller. Dessa noveller har sedan anvÀndes i en undersökning som genomfördes av 11 stycken deltagare. English: This bachelor thesis investigates if characters with non-normative sexuality are represented in digital games and how these are portrayed.

Bakgrund: NÀr en anhörig drabbas av cancer och vÄrdas vid livets slut vÀljer den anhörige ofta att vÄrdas hemma. Den nÀrstÄende tar dÄ pÄ sig ansvaret som vÄrdare.Syfte: Syftet med studien var att belysa nÀrstÄendes upplevelser av att vÄrda sin anhörig med cancer i hemmet vid livets slut.Metod: Studien baserades pÄ tio vetenskapliga artiklar med en kvalitativ ansats. Artiklarnas innehÄll analyserades med hjÀlp av innehÄllsanalys.Resultat: UtifrÄn artiklarna framkom fyra huvudkategorier och tvÄ underkategorier som beskriver olika upplevelser av hur det Àr för den nÀrstÄende att vÄrda vid livets slut. Resultatet visade att den nÀrstÄende vÀljer att prioritera den anhörige över sig sjÀlv vilket leder till ökad fysisk och psykisk pÄfrestning av den nÀrstÄendes hÀlsa. Trots ökad pÄfrestning vÀljer den nÀrstÄende ÀndÄ att ta pÄ sig ansvaret som vÄrdare utifrÄn kÀrlek.