Problem: Utfallet av att vara infekterad i sepsis a?r beroende av tidigt insatt behandling. Pa? grund av det snabba sjukdomsfo?rloppet a?r det avgo?rande fo?r patientens o?verlevnad att adekvat behandling ges tidigt i fo?rloppet, detta kra?ver att sjuksko?terskan har kunskap om de tidiga tecknen som uppvisas vid sepsis. Syfte: Syftet var att underso?ka vilka a?tga?rder sjuksko?terskan ska vidta fo?r att tidigt uppta?cka sepsis hos patienter.

Introduktion. Varje år drabbas omkring 2600 kvinnor i Sverige av gynekologisk cancer. Medianåldern för dessa kvinnor varierar mellan 40-75 år. Gynekologisk cancer är ett samlingsnamn för cancersjukdomar i det kvinnliga organet och både sjukdomstecken och behandlingsformer skiljer sig från varandra. Kirurgi, strålbehandling och cytostatikabehandling är de tre huvudsakliga behandlingsformerna vid gynekologisk cancer.

Prostatacancer är den vanligaste cancerformen i Sverige och räknas till en av de stora folksjukdomarna. Prostatektomi är en av behandlingsmetoderna vid denna typ av cancer och innebär att kirurgiskt avlägsna prostatakörteln och vävnaden runtomkring. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva mäns upplevelser efter genomförd prostatektomi till följd av prostatacancer. Tio vetenskapliga artiklar analyserades genom kvalitativ manifest innehållsanalys med induktiv ansats. Detta resulterade i fem kategorier: fokusera på att bli av med cancern, förlust av kontroll och strävan att återfå kontrollen, behov av stöd och information, känslor av skam och frustration och förändringar i det sexuella samlivet.

Bakgrund: Enligt Socialstyrelsen (2009) insjuknar cirka 300 barn i cancer varje år i Sverige, och 20 procent av alla dödsfall hos barn orsakas av cancer. Barn som blir sjuka i cancer kan komma att kräva palliativa omvårdnadsåtgärder, då kurativ behandling inte kan ges. Målet med den pediatriska palliativa vården är att uppnå mesta möjliga livskvalitet hos barn såväl som hos deras föräldrar. Syftet var att belysa psykosociala behov hos barn med cancer och hos deras föräldrar under den palliativa fasen på sjukhuset. Metod: En kvalitativ litteraturstudie gjordes utifrån åtta vetenskapliga artiklar som granskades med hjälp av två bedömningsprotokoll och analyserades enligt ett kvalitativt förfarande.

Varje år insjuknar cirka 300 barn i Sverige i någon form av cancer. Det innebär ett stort lidande för föräldrarna. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelse när deras barn fått en cancersjukdom. Studien baserades på två självbiografiska böcker som föräldrar till barn med cancer skrivit. Innehållsanalysen som användes behandlar textmaterialet i fyra steg.

The purpose of this study was to evaluate the support program, given to cancer patients in order to promote their own efforts to quit smoking and to study if they kept their changed cigarette consumption 6-18 months after their cancer treatment was done.Method: We have used a descriptive qualitative method with semistructured interviews which were made in the spring of 2010 at Uppsala University. The informants in this study were smoking cancer patients which had been given radiotherapy at the oncology department at Ryhov hospital in Jönköping, Sweden.The results showed that three out of eleven informants were still not smoking after their treatment ended. All informants agreed that information about the effects of smoking on their radiotherapy were important.This study also showed that there are areas in which the support program could benefit from being changed. Of those informants who did not succeed in their efforts to quit smoking, many felt that the support should have been more direct in the sense that the staff should have followed up on their progress more frequently. These unsuccessful informants also stressed that the location for where the information was given could have been more private.

När ett barn insjuknar i cancer rasar världen samman för hela familjen och föräldrarna hamnar i en svår krissituation. Information och kommunikation är då av största vikt för att föräldrar ska få de bästa förutsättningarna för att klara av resan under sitt barns cancerbehandling.Syftet med denna litteraturgenomgång var att belysa föräldrars erfarenhet av information under behandlingstiden hos ett cancersjukt barn. Detta gjordes genom att söka efter kvalitativa artiklar utifrån sökorden; child, parents, neoplasm/cancer, childhood cancer, information, information needs, education, education needs, communication, communication needs, oncology care, nursing care, teaching. Artiklarna analyserades utifrån Ewans analysmodell.Tre kategorier utifrån föräldrarnas stora behov av information framträdde;1. Att informationen/undervisningen sker på ett sätt så att jag kan förstå och ta den till mig2.

The aim of this literature review was to put together scientific knowledge about the need of sexuality among elderly people, so that the nurse in the future can use this knowledge in nursing. The research questions that will be answered are: In what extent do elderly people have the need to experience sexuality? In what extent do elderly people have the possibility to practice their sexuality? In what degree do the nursing staff respect and understand elderly people's need of sexuality? How can nursing staff support elderly people in their sexuality? The method used to answer the research questions was analysis and interpretation of ten scientific articles. The results, which are presented within ten categories, shows that elderly people have a need of sexuality. Loneliness, lack of privacy and knowledge and attitudes are factors that affect elderly people's possibility to express their sexuality.

Hemsjukvård för barn med cancer är en ny och växande vårdform i Sverige. Tillgången till hemsjukvård för barn med cancer ser olika ut beroende på var i landet barnet bor. För sjuksköterskan i hemsjukvård kan det därför vara en helt ny erfarenhet att vårda barn med cancer. Det finns inga svenska studier om hur sjuksköterskor upplever det att vårda barn med cancer i hemmet, men studier från andra länder har visat att sjuksköterskan kan känna osäkerhet och uppleva det mer känslomässigt krävande att vårda barn än vuxna. Sjuksköterskan i hemsjukvård arbetar oftast ensam och vårdar i barnets eget hem och skillnaderna mot att arbeta inom slutenvården är många.

Background: Approximately one in three Swedish people will receive a cancer diagnosis. Cancer primarily affects the elderly but also young people suffer. Young people are in a period of life that could put a strain of the ordinary when they are faced with choices and new challenges. The basic sense of security in everyday life is not so obvious and many suffer from, for example, stress and the feeling of being inadequate in relation to the requirements. It is relevant that the nurses can put themselves into what it is like to be young and afflicted with cancer, with the pressures of life itself and what the disease represents.

Multipel skleros är den mest förekommande kroniska, neurologiska sjukdomen som drabbar unga människor och majoriteten av dem kommer någon gång att drabbas av sexuell dysfunktion. Sexualitet är en viktig del av hela människan och därför en integrerad del av hälsa, livskvalitet och välmående. Därför är det viktigt att vårdpersonal har kunskap om vilken inverkan sjukdomen har på dessa människor, deras sexualitet och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av sexualitet hos personer med multipel skleros. Studien baserades på åtta kvalitativa studier som analyserades med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats.

Sammanfattning Har kvinnor verkligen samma sexuella behov som män? Den här studien behandlar yrkesverksamma kvinnors föreställningar kring sexualitet. Kvinnorna är i åldern 19-65 år. Syftet med studien är att kartlägga kvinnors föreställningar om sin egen och andra kvinnors sexualitet. Förhållningssättet till kvinnors sexualitet i Sverige har förändrats genom åren.

AbstractGenom kvalitativa intervjuer med fyra lärare som undervisar i sex- och samlevnad pågrundskolans senare del, och en utbildningskonsult från preventions- och utvecklingsenheten iGöteborg, undersöks hur sexuell orientering konstrueras, reproduceras och utmanas genomderas tal om sexualitet. Syftet är att diskutera hur människans sexuella begär riktas genomnormer och regler. Med utgångspunkt i teoretiska perspektiv utifrån Sigmund Freudspsykoanalys, Ernesto Laclau och Chantal Mouffes diskursteori, Judith Butler och SaraAhmeds queerteoretisk fenomenologi, fokuseras analysen på hur människan genom normeroch regler socialiseras in i en sexuell begärsriktning. Detta görs efter vad som är godtagbarabegärsriktningar inom samhället.Respondenterna i uppsatsen anser att sexualitet bör förstås som en relation mellan ettbegär och någon/något som begärs. En sådan förståelse positionerar resonemanget i endiskussion om hur begärsrelationer får ta utrymme i samhället på grund av huruvida normeroch regler godtar respektive förkastar begärsrelationer.

För ungdomar som är mitt uppe i frigörelseprocessen från föräldrarna kan det vara en känslomässig balansgång när en förälder insjuknar i cancer. Det är viktigt att denna oro uppmärksammas och bekräftas för att inte ge långsiktiga negativa konsekvenser. Syftet med litteraturstudien var att belysa ungdomars reaktioner när en förälder har cancer. Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie. Nio vetenskapliga studier inkluderades i resultatet.

Syftet med vårat arbete var att försöka stärka en grupp tonårsflickors självkänsla i sin sexualitet samt medvetandegöra dem vad olika medier har för påverkan på flickors självkänsla. Gruppen bestod av totalt 11 flickor i ådrarna 13 till 15 år. Vi använde oss av enkäter och observationer samt dagboksanteckningar, som metod för att mäta resultatet. Resultatet av utvecklingsarbetet visade att flickorna hade blivit mer medvetna om ämnet efter träffarna. Om deras självkänsla hade stärkts i allmänhet kunde vi inte dra som slutsats efter endast fyra träffar, men vi kunde se att de blivit mer säkra på sig själva med oss i gruppen efter varje tillfälle.