Syftet med denna studie var att belysa vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder vÄrdpersonal pÄ en slutenpsykiatrisk avdelning angav vara av betydelse för patienter med emotionellt instabil personlighetsstörning (EIP). Metod För att svara pÄ syftet i denna studie valdes metoden kvalitativ innehÄllsanalys av halvstrukturerade intervjuer med 6 vÄrdare som arbetade pÄ slutenpsykiatriskavdelning med speciell inriktning mot vÄrd av personer med EIP. Resultat Genom innehÄllsanalys av intervjuerna framkom tre teman med tillhörande subteman. Tema 1: Att hantera utÄtagerande symptom, subteman: Att hantera splitting, Att hantera Ängest, utspel och sjÀlvskada. Tema 2: Att arbeta tillsammans för att nÄ omvÄrdnadsmÄl, subteman: Enhetligt förhÄllningssÀtt, Struktur i omvÄrdnaden.

Mitt syfte Àr att undersöka de positioner som möjliggörs och utesluts för subjektspositionen tjej, genom beskrivningar av kön, kropp, genus och sexualitet. Med hjÀlp av diskursanalys och med en utgÄngspunkt i queerteori har jag analyserat mitt empiriska material, som bestÄr av semi-strukturerade intervjuer med fem tjejer som gÄr pÄ gymnasiet. Positionen tjej upplevs, beskrivs och omförhandlas pÄ varierande sÀtt hos respondenterna. Jag har delat upp material i fyra teman; sexualitet, sammanhang och utrymme. I dessa kan man förstÄ omförhandlingar som sker utifrÄn makthierarkier sÄsom den heterosexuella matrisen, vÀrdehierarkier inom heterosexualiteten och normalitet.

Syftet med studien var att undersöka nÄgra behandlares erfarenheter och upplevelser nÀr det gÀller att inkludera frÄgor om sexualitet och relationer i missbruksbehandling samt se om det finns faktorer som kan vara hindrande respektive frÀmjande nÀr det gÀller att stÀlla dessa frÄgor. Studien utgÄr ifrÄn en hermeneutisk forskningstradition med en kvalitativ ansats. Undersökningen Àr baserad pÄ fyra semistrukturerade intervjuer frÄn behandlare som har flera Ärs erfarenhet av missbruksbehandling. Resultatet tolkas utifrÄn Moira von Wrights punktuella och relationella perspektiv. I resultatet har det framkommit att samtliga intervjupersoner Àr överens om att bemötande och relation mellan klient och behandlare har en stor och avgörande faktor för hur och vad man kan prata om i behandling.

Bakgrund: I Sverige drabbas mer Àn 50000 personer av cancer varje Är, men det Àr inte bara patienten som drabbas utan Àven alla nÀrstÄende. Ca 35 % av all cancer gÄr inte att bota och vÄrden blir palliativ, vilken syftar till att förebygga och lindra lidandet för patienten och dennes familj. Att vara nÀrstÄende i denna situation framkallar mÄnga olika kÀnslor.Syfte: Syftet med studien Àr att belysa upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en palliativ patient med cancer.Metod: Studien Àr utförd utifrÄn en kvalitativ ansats och Àr baserad pÄ sex biografier dÀr resultatet har bearbetats med stöd av en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Upplevelsen av att vara nÀrstÄende till en patient med cancer tar fram mÄnga motstridiga kÀnslor sÄsom oro, hopp, vanmakt och frid. Vikten av att som nÀrstÄende fÄ bekrÀftelse frÄn sÄvÀl den sjuke som frÄn vÄrden belyses, liksom vikten av att fÄ stöd och hjÀlp frÄn vÄrden för att orka vara den starka som alltid finns dÀr. Betydelsen av familj och vÀnner belyses ocksÄ.Slutsats: Studien visar tydligt att vÄrden mÄste bli bÀttre att i ett tidigt skede möta upp de nÀrstÄende och Àven se deras behov.

Detta Àr en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssÀtt. Syftet med studien har varit att, med hjÀlp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rÄdande diskurser gÀllande kön och sexualitet som prÀglar det sociala arbetets praxis av begreppet ?grÀnslöst sexuellt beteende?: ett begrepp som i vissa sammanhang anvÀnds inom det sociala arbetet gÀllande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet Àr baserat pÄ tvÄ öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar pÄ en statlig institution dÀr unga tjejer och kvinnor Àr omhÀndertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör omrÄdet kön och sexualitet.

2011 fick den svenska skolan nya styrdokument att förhÄlla sig till och arbeta efter. Nu finns begrepp som sexualitet, relationer, kön, identitet, jÀmstÀlldhet och normer inskrivet i de nya Àmnesplanerna för gymnasieskolan. FörÀndringen innebÀr att ansvaret för undervisningen i sexualitet och relationer, tidigare sex- och samlevnadsundervisningen, inkluderas i flera Àmnen och dÀrmed vilar ocksÄ ett ansvar pÄ lÀrarna i berörda Àmnen. Rektorn har dock, precis som tidigare, det övergripande ansvaret för att styrdokumenten följs. I denna empiriska studie har vi undersökt hur lÀrare pÄ gymnasienivÄ tolkar att de ska undervisa i sexualitet och relationer inom ramen för Àmnet samhÀllskunskap.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvÄrdnadsÄtgÀrder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har anvÀnts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade bÄde positiv och negativ inverkan pÄ patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade dÄ symtom lindrades.

Det finns tidigare forskning som visat att sexuallivet pÄverkats efter en stroke. MÄnga studier kan pÄvisa de fysiologiska förÀndringarna som kan ske i samband med en stroke. I denna studie Àr syfte att fÄ en djupare förstÄelse kring mÀn och deras sexualitet post stroke. Deras syn pÄ manligheten och tankar kring rehabiliteringen. Intervjustudien omfattar sju personer som alla drabbats av en stroke för mer Àn ett Är sedan.

Cancer Àr ett samlingsnamn för över 200 olika sjukdomar. Varje Är drabbas ett av 600 barn i vÀrlden utav cancer. De vanligaste cancerformerna hos barn Àr leukemi och hjÀrntumörer. Det Àr Ànnu oklart varför barn fÄr cancer, men forskning visar att bidragande faktorer kan vara Àrftlighet, miljögifter och strÄlning. NÀr ett barn drabbas av cancer Àr det inte bara barnet som stÀlls inför en förÀndrad livsvÀrld utan hela familjen pÄverkas.

Bakgrund: PÄ senare tid har nÀrstÄendes roll i vÄrden fÄtt en ökad betydelse. I Sverige insjuknar varje Är 50 000 individer i cancer. NÀr sjukdomen övergÄtt i sen palliativ fas vÀljer allt fler patienter att vÄrdas den sista tiden av livet i hemmet. Mer ansvar lÀggs dÀrigenom pÄ nÀrstÄende vilket lett till ett ökat behov av stöd Ät nÀrstÄende. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa nÀrstÄendes upplevelse av stöd nÀr en familjemedlem med cancer vÄrdas i sen palliativ fas i hemmet.

The WT1 gene is a complex gene originally known to suppress cancer in kidneys. Studies of WT1 knockout mice have confirmed the important role of WT1 in the pathogenesis of Wilms? tumour, a tumour which counts for 95% of all childhood renal tumours. In that case the WT1 gene acts as a tumour suppressor gene. Subsequent research has shown that the WT1 gene in many other cases acts as an oncogene, e g in leukemia or lung cancer (even though these cancer forms can emerge as a result of many other aetiological factors).

Globalt har cancersjukdomarna ökat de senaste Ären. Bara i Sverige drabbas idag ungefÀr var tredje person av nÄgon form av cancer under sin livstid. DÀrtill Àr cancer den nÀst vanligaste dödsorsaken i Sverige. Syftet med studien var att granska och sammanstÀlla litteratur om patientens upplevelser av en cancerdiagnos och dess behandling. Databassökningen som gjordes i PubMed och PsycINFO resulterade i tio vetenskapliga artiklar som dÀrefter genomgick en kvalitetsgranskning.

Cirka 250 000 barn runt om i vÀrlden insjuknar varje Är i cancer. Cancer Àr olika sjukdomar som innebÀr en rubbad celldelning. Cytostatika, operation samt strÄlbehandling Àr de tre olika behandlingsmetoderna som anvÀnds för att behandla cancer. NÀr ett barn lider av cancer pÄverkar det hela familjens livsvÀrld och vardag, inte minst förÀldrarnas. Syftet med studien var att belysa förÀldrars upplevelser av att leva med barn som har cancer.

HjÀrtinfarkt Àr ett av de största folkhÀlsoproblemen i Sverige. NÀstan 37 000 personer insjuknade i akut hjÀrtinfarkt Är 2006. Livet efter en hjÀrtinfarkt kan innebÀra stora förÀndringar för den drabbade. Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter efter en genomgÄngen hjÀrtinfarkt upplever att relationen och vardagen med partnern förÀndras. Litteraturstudien har en kvalitativ ansats.

En av de vanligaste biverkningarna som patienter med cancer fÄr Àr cancerrelaterad fatigue (CRF). Symtomen pÄ CRF kan vara trötthet, oro och utanförskap. Syftet med litteraturöversikten var att belysa hur patienter upplevde CRF. Litteraturöversikten Àr baserad pÄ tio kvalitativa artiklar och för att hitta dessa artiklar anvÀndes databaserna Cinahl och PubMed. Studierna analyserades utifrÄn en femstegsmodell som resulterade i fyra huvudkategorier: Att kÀnna sig helt utmattad, Att uppleva en inre kamp, Att inte kÀnna igen sig sjÀlv och Att förlora sin plats i livet.