
Sökresultat:
7636 Uppsatser om Sjuksköterska sexualitet patienter cancer - Sida 20 av 510
Vilken information vill patienter ha i samband med smÀrta? : en litteraturstudie
Syftet med litteraturstudien var att belysa förÀldrars psykosociala upplevelser dÄ deras barn har cancer. Författarna gjorde en litteraturstudie med deskriptiv design baserad pÄ tolv artiklar med kvalitativ ansats. Artikelsökningen Àgde rum i databaserna PubMed och Academic Search Elite med de vedertagna sökorden ?neoplasms?, ?child?, ?family? och ?parents?. Utöver dessa inkluderades ord som ?experience?, ?cancer? och ?psychosocial?.
"Alla kvinnor vill bli va?ldtagna? : En kritisk diskursanalys om va?ldta?kt
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka diskurser kring vÄldtÀkt och hur kvinnor framstÀlls utifrÄn kön och sexualitet pÄ internetforumet Flashback forum. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Hur diskuteras det om vÄldtÀkt pÄ Flashback forum? Hur framstÀlls kvinnor utifrÄn genus och sexualitet i diskussioner kring vÄldtÀkt pÄ Flashback forum?För att besvara studiens tvÄ frÄgestÀllningar insamlas textmaterial frÄn Flashback forum. Studien Àr kvalitativ och (kritisk) diskursanalys anvÀnds som metod. Materialet analyseras med hjÀlp av feministiska teorier med fokus pÄ genus och sexualitet.Studiens resultat visar att diskursen som finns pÄ Flashback forum mÄnga gÄnger skuldbelÀgger vÄldtÀktsoffret.
Upplevelser av sexualitet hos kvinnor som lever med kronisk sjukdom: en litteraturstudie.
Sexualitet Àr en unik och viktig del av mÀnniskors grundbehov. Det finns stereotypa uppfattningar att personer som lever med degenerativa sjukdomar Àr asexuella. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av sexualitet hos kvinnor som lever med kroniska sjukdomar. En kvalitativ innehÄllsanalys av 12 artiklar resulterade i 5 kategorier: ?att Àlska och vara vÀrd att Àlska för den man Àr?, ?att den sexuella funktionen förÀndras av symptom och lÀkemedel?, ?att relationer och samspel med partnern Àr viktigt?, ?att vara orolig och bli generad? samt ?att omvÀrdera och förÀndra?.
Samtalet om sexualitet : En litteraturöversikt om sjuksköterskors instÀllning till att samtala om sexualitet med patienterna
Bakgrund: Dagens forskning visar pĂ„ att det finns en oengihet om orsaken bakom fibromyalgi. Ă
lder, etnicitet eller social status spelar ingen roll, alla kan drabbas, dock finns det forskning som visar att kvinnor drabbas oftare Àn mÀn.. De mest framtrÀdanden symtomen Àr vÀrk, stelhet och trötthet. Den behandling som erbjuds denna patientgrupp Àr oftas symtomlindrande behandling.Syfte: Att beskriva upplevelsen av mötet med vÄrden för patienter med fibromyalgi.Metod: Författarna har valt att göra en litteraturöversikt av Ätta vetenskapliga artiklar som har fokus pÄ patienters upplevelse av att leva med fibromyalgi och mötet med vÄrden. Författarna valde Joyce Travelbees omvÄrdnadsteori med fokus pÄ kommunikation och mellanmÀnskliga relationer.Resultat: Resultatet visar att patienter med fibromyalgi upplever att sjukvÄrdspersonal ifrÄgasÀtter deras trovÀrdighet och inte tar deras problem pÄ allvar.
Attityder till sexualitet pÄ vÄrdboenden för Àldre
Bakgrund: Ă
ldrandet sker hos alla mÀnniskor och upplevelsen av Älderdomen Àr individuell. Sexualitet hos Àldre Àr ett omrÄde som det inte talas mycket om, ofta pÄ grund av negativa attityder. SÀrskilt pÄ vÄrdboenden Àr de Àldre beroende av omgivningens attityder och förstÄelse för att kunna uttrycka sin sexualitet. Hendersons principer för omvÄrdnad betonar vÄrdandet av hela mÀnniskan och vikten av att hjÀlpa patienten att förmedla sina kÀnslor. Det Àr dÀrför viktigt att grundlÀggande behov som sexualitet inte ÄsidosÀtts och att vÄrdpersonalens attityder i frÄgan utforskas.Syfte: Syftet Àr att beskriva personalens och de boendes attityder till sexualitet samt vad som pÄverkar dessa pÄ vÄrdboenden för Àldre.Metod: Systematisk litteraturstudie med databassökningar i CINAHL, Medline, PubMed och PsycInfo.Resultat: Attityderna angÄende de Àldres sexualitet varierade frÄn tillÄtande till att vara begrÀnsande.
Psykoterapeuters upplevelser av svÄrigheter med att arbeta med sexualitet i psykoterapi och hur dessa hanteras
DÄ tidigare forskning visat pÄ motstÄnd och svÄrigheter, hos bÄdepsykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman ipsykoterapi syftade denna studie till att undersöka svÄrigheterna ochhur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeutermed klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt.Resultatet visade att en initial svÄrighet, för bÄde patienter ochpsykoterapeuter, var att anvÀnda sexuella termer. Det upplevdes intefinnas motstÄnd hos patienterna men vissa svÄrigheter framkom.Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekrÀftande upplevdes varaviktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstÄnd och svÄrighetervisades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdeskunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiskakompetensen hos psykologkÄren möter inte hjÀlpbehovet kring sexuellaproblem i samhÀllet.
PLISSIT som samtalsmetodik i samtal om sexualitet. En litteraturstudie
Sexualiteten Àr en integrerad del av oss alla, men trots det Àr detta ett Àmne som alltförofta negligeras i vÄrden. WHO faststÀllde 1975 att problem med sexualiteten Àrviktigare och mer genomtrÀngande för individers hÀlsa Àn vad man tidigare tillstÄtt.PLISSIT Àr en samtalsmodell som Àr anvÀndbar nÀr man skall prata om sexualitetoch den Àr ett ramverk för att underlÀtta samtalet. Denna litteraturstudies syfte var attta reda pÄ vad PLISSIT-modellen innebÀr och hur sjuksköterskan kan anvÀnda sig avden nÀr hon eller han skall prata om sexualitet med patienten. FrÄgestÀllningar somskall besvaras Àr nÀr det Àr lÀmpligt att ta upp frÄgor av sexuell karaktÀr och vemsansvar det Àr att ta upp frÄgor kring sexualitet, vad det finns för hinder och möjligheterhos sjuksköterska respektive patient och hur man kan formulera frÄgor pÄ PLISSIT-modellens olika nivÄer. Studien grundar sig pÄ 15 vetenskapliga artiklar ochmetoden har varit en blandning av deduktiv och induktiv ansats med PLISSITmodellenskategorier som utgÄngspunkt.
Sjuksköterskans perspektiv av betydelsefulla faktorer för god palliativ vÄrd och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för palliativ vÄrd : Vuxna personer med cancer och deras nÀrstÄende
Idag Àr cancer den andra vanligaste dödsorsaken i Sverige. För att kunna hjÀlpa patienterna som inte kommer att överleva en obotlig cancer diagnos, behövs bland annat erfarna sjuksköterskor inom palliativ vÄrd. Den palliativa vÄrden syftar till att lindra symtom för att patienten ska uppnÄ en god livskvalitet. Syftet med studien var att ur sjuksköterskans perspektiv beskriva betydelsefulla faktorer för god palliativ vÄrd och sjuksköterskans upplevelse av dessa faktorers betydelse för den palliativa vÄrden av vuxna personer med cancer och deras nÀrstÄende. En kvalitativ litteraturstudie valdes som metod dÀr 8 kvalitativa artiklar valdes ut och analyserades enligt Graneheim och Lundmans modell för innehÄllsanalys.
Kvinnliga bröstcancerpatienters behov av stöd och information
Bröstcancer drabbar 10 till 15 kvinnor dagligen och utgör dÀrmed den vanligaste formen av cancer hos kvinnor. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka behovet av information och stöd hos kvinnor med bröstcancer. Genom att göra en litteraturstudie kan vetenskaplig kunskap frÄn ett flertal artiklar sammanstÀllas och komma till nytta i det kliniska arbetet. Resultatet visade att bröstcancerpatienters hade ett stort behov av information och stöd, detta behov mÄste dock identifieras individuellt för varje patient. Dessa patienter ansÄg att information om möjligheten att bli botad, behandlingsalternativ samt recidiv var viktig.
Patienters upplevelser av biverkningar i samband med cytostatikabehandling - en litteraturstudie
Bakgrund: I Sverige diagnostiseras varje Är ungefÀr 55 000 mÀnniskor med cancer och risken att fÄ en cancersjukdom nÄgon gÄng i livet Àr cirka 30 procent. En vanlig behandlingsmetod för att bli av med cancer Àr cytostatikabehandling men behandlingen kan ge en rad olika biverkningar sÄsom exempelvis hÄravfall, illamÄende och trötthet. Syfte: Syftet med arbetet var att undersöka hur illamÄende, trötthet och hÄravfall i samband med cytostatikabehandling pÄverkar patientens dagliga liv. Metod: En litteraturstudie utarbetades och till grund för studien valdes elva vetenskapliga artiklar genom systematisk sökning i relevanta databaser. Dessa analyserades och anvÀndes i sammanstÀllningen av arbetets resultat.
Behov hos unga vuxna med cancer : En nÀtnografisk bloggstudie
Bakgrund: Varje Är drabbas unga vuxna av cancer och behöver professionell omvÄrdnad. De upplever sig inte fÄ den vÄrd de Àr i behov av. Alla mÀnniskor har, enligt motivationsteorin, behov som Àr ordnade hierarkiskt, och som behöver uppfyllas för att mÀnniskan ska kunna uppnÄ sjÀlvförverkligande.Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera och beskriva upplevda behov hos unga vuxna med cancer.Metod: Studien anvÀnde en kvalitativ nÀtnografisk design med induktiv ansats. Studien analyserade Ätta bloggar skrivna av unga vuxna med cancer.Resultat: Resultatet visade Ätta behov som grupperades i fyra teman. Temana grundades pÄ upplevelser som beskrevs i bloggarna, och var: Information, Meningsfullhet, KÀnslohantering och Bemötande.Slutsats: Denna studie identifierade Ätta behov som fanns pÄ de fyra nedersta stegen i motivationsteorin.
Kan instÀllningen till framtida sexualvanor och deltagande i gynekologisk cellprovskontroll pÄverkas av HPV-vaccinering? : En kvalitativ innehÄllsanalys.
Human Papilloma virus (HPV) can lead to cervical cancer, a common form of cancer in Sweden and globally. A vaccine has been developed for the most carcinogenic strains of HPV. In Sweden it is planned that the vaccine be included in the public national vaccination program for children. The aim of this study was to illustrate attitudes towards future sexual habits and preventive cervical cancer screening among young women and parents of girls vaccinated against HPV. This study is a part of a larger project where interviews with young women aged 17 to 26 years and parents of girls aged 13 to 17 years compose the foundation.
Att leva med ett barn som drabbats av cancer ? ett syskons perspektiv : En litteraturbaserad studie grundad pÄ analys av kvalitativ forskning
Background:Every year, in Sweden, 250 children and adolescents below 15 years of age are diagnosed with cancer. Over 75% of those diagnosed are cured. Cancer affects not only the child but the whole family. Siblings of the affected child can easily suffer from a lack of attention.Aim:This study aimed to illuminate siblings' experiences of living in a family with a child affected by cancer.Method:A literature-based study based on nine qualitative studies.Results:The result showed that it was important for siblings to have someone close and not be alone, they needed to feel a community. Not to know and not to understand what has happened made them to feel grief, fear, stress and jealousy.
Barns sexualitet i förskolan : Att förhÄlla sig till och samtala om
Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ hur lÀrare i förskolan förhÄller sig till barns sexualitet. PÄ vilket sÀtt samtalar lÀrare med varandra och med förÀldrar om barns sexualitet. LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (2010) gör gÀllande att förskolan ska verka för att varje barns integritet och sjÀlvstÀndighet bevaras. Uppsatsen belyser Àven hur lÀrare för samtal om barns sexualitet tillsammans med barn, kollegor och förÀldrar och hur det pÄverkar lÀrares förhÄllningssÀtt. Tidigare forskning bygger pÄ lÀrares observationer och erfarenheter.
En helande trÀdgÄrdmiljö för barn med cancer : barnens behov och trÀdgÄrdens effekt pÄ det psykiska vÀlbefinnandet / en litteraturstudie
MÄl: Att undersöka effekten och behovet av en helande trÀdgÄrd/ odlingterapi för barn med cancer och deras vÀlbefinnande. Bakgrund: Barn som behandlas för cancer utsÀtts bÄde för psykisk och fysisk pÄfrestning. Deras behandling Àr mÄnga gÄnger tuff och det förÀndrar hela deras tillvaro. Behandlingen fokuseras pÄ det medicinska/fysiska hÀlsan, barnens psykiska vÀlmÄende kan ibland bli Äsidosatt. Risken att drabbas av posttraumatisk stress ökar för de som drabbats av cancer.