Bakgrund: Evidens finns för att träning inriktad på neuromuskulär kontroll, styrka och medvetenhet kan minska antalet skador i nedre extremitet hos fotbollsspelare. Brister i rörelsekontroll skulle kunna predisponera för smärta, dysfunktion och skador och vara en orsak till skaderecidiv. Syfte: Att studera rörelsekontroll hos unga manliga fotbollsspelare före och efter en träningsintervention på elva veckor med särskilt fokus på ländrygg, bäcken och höftregion. Metod: Tjugo unga elitsatsande fotbollsspelare ingick i studien. Screeninginstrumentet The Matrix Movement and Performance Screen (MPS) användes för att mäta spelarnas rörelsekontroll före och efter en träningsintervention på 11 veckor.

Syftet för denna studie var att granska det fallpreventiva arbetet inom samtliga särskilda bo-enden för äldre, i Umeå kommun. Data insamlades primärt via enkäter vilka besvarades av undersköterskor (n 118, 85 % svarsfrekvens). Enkätsvaren kompletterades med en muntlig fråga som enhetschefen för respektive boende besvarade via telefon.Resultatet visade att 76 % av respondenterna ansåg att enheten bedrev ett organiserat fallpre-ventivt arbete. Inom de granskade enheterna var Individuell Vård- Omsorg och rehabiliter-ingsplanering (Ivor) ett viktigt forum för fallpreventiva diskussioner. Mötesfrekvensen var vanligtvis glesare än en gång per månad.

Bakgrund: Ospecifik ländryggssmärta är en av de vanligaste orsakerna till att man söker hjälp inom primärvården. För långvarig, ospecifik ländryggssmärta är träning ett förstahandsval och fokus har under det senaste årtiondet legat på bålstabiliserande träning. Psykosociala faktorer som self-efficacy och rörelserädsla kan vara viktiga att beakta vid behandlingen då de spelar en roll i hur ländryggssmärtan utvecklas. Syfte: Att undersöka hur skattad smärta, self-efficacy och rörelserädsla samt funktionsnivå förändrades hos enskilda patienter med långvarig, ospecifik ländryggssmärta under och efter en intervention i grupp med bålstabiliserande träning. Metod: Designen var en A-B-A single-subject design (SSED).

Syftet med studien var att beskriva hur patienter med långvarig smärta upplever egenkontroll av sin smärta samt hur målsättning, i den Sjukgymnastiska behandlingen, upplevs och används. Studien baseras på semistrukturerade intervjuer av 7 kvinnor och 3 män, utförda under våren och hösten 2005 i norra Sverige. Intervjutexterna analyserades med manifest innehållsanalys. Analysen av första forskningsfrågan resulterade i fem huvudkategorier och av andra forskningsfrågan i fem huvudkategorier. Huvudresultatet på första forskningsfrågan visade att alla informanter upplevde möjlighet, i någon form, till egenkontroll av smärtan men att stategierna varierade.

Bakgrund: Rehabilitering inom slutenvården innefattar ett samarbete mellan undersköterska och Sjukgymnast. Undersköterskor har en viktig roll i rehabiliteringen men det saknas forskning om deras uppfattningar kring sin roll.Syfte: Att undersöka undersköterskors erfarenheter av delaktighet i Sjukgymnastisk rehabilitering av patienter på en vårdavdelning inom slutenvården.Metod: En kvalitativ design med induktiv ansats användes. Datainsamlingen gjordes i form av semistrukturerade gruppintervjuer med undersköterskor. Materialet analyserades sedan med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier som blev två teman, Känsla av att vara viktiga och god egen tilltro till sin förmåga at utföra rehabiliterande insatser samt Samarbetet kring rehabiliteringen påverkas av individerna och omgivningen.Diskussion: Resultatet visar att undersköterskornas känsla av delaktighet påverkas av konsekvenser, individer, beteende och omgivning vilket kan ses i förhållande till den operanta inlärningsteorin och den socialkognitiva teorin.Slutsats: Undersköterskorna känner sig delaktiga i rehabilitering då de är engagerade, aktivt medverkande och känner att de är till nytta. En svaghet i delaktigheten är att kommunikationen kring rehabiliteringen upplevs vara bristfällig och därmed minskar undersköterskornas medinflytande.

Under åren 1992 ? 1999 genomfördes i samarbete mellan företagshälsovård och primärvård ett hälsoprojekt kallat ?Frisk i Sydväst? inom Grums och Säffle kommuner. Målet var att minska insjuknandet i förtida hjärt- och kärlsjukdomar. Projektet riktades till 40-åriga män i de två kommunerna. Dessa inbjöds till en hälsoundersökning med åtföljande hälsosamtal hos företagssköterska eller distriktssköterska.Syftet med den aktuella studien var att se vilken effekt på individnivå, som uppnåtts av detta hälsoprojekt riktat till medelålders män, som arbetar på ett pappersbruk.En enkät utformades för att kartlägga aktuellt hälsotillstånd och eventuellt gjorda förändringar av levnadsvanor efter det tidigare hälsosamtalet.

Syfte: Studiens syfte var att deskriptivt beskriva förskrivningar av Fysisk aktivitet på Recept (FaR®) i Primärvården i Landstinget Uppsala Län (LUL) 2009.Metod: Insamlad data från förskrivare, på 26 vårdcentraler i LUL, erhölls i form av utdrag ur journalsystemet Cosmic. Data bestod av avidentifierade recept vilka sammanställdes med hjälp av variabler i Excel. I Cosmic registreras data från receptet om patienterna (kön, ålder), ordinationen (förskrivningsorsak, träningsform, typ av aktivitet, intensitet, duration), förskrivarens profession, vårdcentral samt förekomst av ordination med hänvisning till stöd av friskvårdslots.Resultat: Under 2009 förskrevs 883 FaR ut i primärvården i LUL. Detta motsvarar totalt 0,55 % av alla de som besökt vårdcentral i primärvården med en spridning på vårdcentralnivå mellan 0,04 % till 2,45 %. Medelåldern för hela populationen är 49 år (åldersspann 18-86 år).

Syftet med denna studie var att belysa hur viktig nutritionen är för patienter med diagnosen KOL (Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom). Författarna ville även visa på enkla metoder för sjuksköterskan att bedöma nutritionsstatus för att förebygga malnutrition hos dessa patienter. Denna studie är en systematisk litteraturstudie där författarna använt sig av databaserna ELIN@Dalarna, CINAHL, Blackwell Synergy och SWEMED+ för att söka vetenskapliga artiklar. Sökorden som användes i olika kombinationer var: COPD, nutrition, malnutrition, undernutritioned, nutritionalstatus, nutritional supplement, BMI, energy expenditure, caring och nursing. Resultatet visade att nutritionen är av central betydelse i behandlingen av KOL patienter där sjuksköterskan har en viktig roll i samarbetet med andra yrkeskategorier såsom läkare, dietist, Sjukgymnast, arbetsterapeut, kurator och psykolog.

Långvarig smärta är en subjektiv upplevelse som påverkar människans dagliga liv på många olika sätt både kroppsligt och själsligt vilket kan innebära ett stort lidande. Långvarig smärta har låg status inom sjukvården och människor som lider av detta upplever ofta misstro från sin omgivning. Två vanliga diagnoser är fibromyalgi och ryggsmärta. Men det är inte ovanligt att man inte får någon diagnos på sin smärta.Syftet med arbetet är att beskriva hur långvarig smärta påverkar människans upplevelse av sitt dagliga liv. Uppsatsen är en litteraturstudie där kvalitativa artiklar har analyserats och utgjort resultatet.

Bakgrund: Kinesiotape uppfanns av Kenzo Kase på 70-talet för att skapa en tejp som hade liknande egenskaper som huden. Detta för att ge patienter en större rörelsefrihet i behandlad struktur vid kinesiotapeapplicering. Behandling med kinesiotape var ett nytt alternativ för Sjukgymnaster i Sverige och världen över. Det fanns ett lågt vetenskapligt stöd för att kinesiotapen var effektiv som behandlingsmetod. Syfte: Syftet med studien var att undersöka svenska Sjukgymnaster med kinesiotapeutbildnings kliniska erfarenheter av kinesiotape.

Bakgrunden till studien är att ett flertal artiklar framställts i media om anställdas arbetsförhållanden i vård och omsorg av äldre samt att satsningar måste genomföras för att förändra äldreomsorgen. Luleå Kommun har en strävan att förändra äldreomsorgen, och det senaste uppförda äldreboendet Midskogen B i Luleå Kommun har redan lett till goda resultat. Syftet med studien är att undersöka ett av Luleå Kommuns äldreboenden och hur äldreomsorgen har förändrats. Midskogen B är det aktuella boendet där studien har genomförts. Följande frågeställningar blev aktuella: Vad inbegrips i undersköterskornas arbete på Midskogen B? Hur har arbetet förändrats i relation till de anställdas tidigare erfarenheter? Vilka förbättringar kan göras i framtiden? Den metod som använts för att besvara studiens syfte är kvalitativ, sju stycken undersköterskor på äldreboendet Midskogen B har intervjuats.

Allt fler kvinnor söker för vulva vestibulit (VVS). Tyvärr är det många av dem som inte känner att de får hjälp. De som främst möter dessa kvinnor är läkare och barnmorskor på olika mottagningar. Därför är det viktigt att de har den kunskap som krävs för att kunna stödja kvinnor med vulva vestibulit. Tidigare forskning fokuserar mycket kring orsak, symtom och behandling men har inte beskrivit barnmorskans professionella roll att främja sexuell hälsa och livskvalitet hos kvinnor med VVS.

Musiker är en yrkesgrupp som utsätts för långvarig statisk och dynamisk, repetitiv belastning framförallt i bål och övre extremitet. Denna belastning ökar risken att drabbas av muskeloskelettala besvär, perifera nervskador samt fokal dystoni. Smärta och/eller dysfunktion kan ha förödande konsekvenser för en musiker som i värsta fall tvingas avbryta sin karriär. En Sjukgymnast med specifika kunskaper kring musikers situation skulle kunna erbjuda lämplig konservativ behandling i antingen ett behandlande eller preventivt syfte. Syfte: Att skapa en översikt av forskningsresultat avseende effekter av Sjukgymnastisk behandling och prevention riktad till musiker som drabbats av smärta och/eller dysfunktion i rörelseapparaten.En litteratursökning gjordes i flera olika databaser.

Övervikt och ohälsa bland barn och ungdomar har blivit ett allt större problem de senaste åren, den främsta orsaken är att de lever ett stillasittande liv. Lektionstillfällena för ämnet idrott och hälsa har blivit färre och detta är något som ses som ett hot mot den allmänna folkhälsan i ett framtidsperspektiv. Syftet med studien var att beskriva idrottslärares upplevelser av vilka hinder (svagheter, hot) och nya möjligheter (styrkor, möjligheter) som främjar elevers delaktighet och intresse för ämnet idrott och hälsa i högstadiet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sex idrottslärare på högstadieskolor i Luleå och Bodens kommun. Intervjuerna bandades och transkriberades därefter.

Jag har tittat på ett av våra anslutna företag och hur de utnyttjat våra tjänster. Företaget har använt merparten av sina medel för företagshälsovård till hälsokontroller för sina anställda. Hälsokontrollerna innehåller en enkät med frågor om hälsa, livsstil och arbetsmiljö. Sköterskan har ett hälsosamtal med patienten, blodtryckskontroll, genomgång av enkäten samt en begränsad blodprovstagning med B-Hb, P-glukos och S-kolesterol. Sedan görs en sammanställning av sköterskan som återrapporteras till företaget.