Att leva med en kronisk sjukdom innebär många gånger förändringar i livet. Den kroniskt Sjuke upplever olika former av lidande såsom känslor av förlust, utanförskap, social isolering och ensamhet. Syftet med studien är att beskriva människors upplevelse av ensamhet vid kronisk sjukdom. Resultatet baseras på 23 artiklar vilka analyserades med kvalitativ innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: att känna sig fången i sitt eget hem, att inte känna sig förstådd av andra, att känna skam och kroppsliga förändringar och att känna sig övergiven. För människor vilka lever med kronisk sjukdom och känner ensamhet, kan omvårdnadsinterventioner innefattas av att bryta tankar och livsmönster och skapa tillhörighet med andra i liknande situationer.

Bakgrund: Minnessvårigheter är något som drabbar många äldre och de flesta tror felaktigt att det tillhör det naturliga åldrandet. Demens är den fjärde vanligaste dödsorsaken i västvärlden och Alzheimers är den vanligaste demenssjukdomen. Sjukdomen börjar oftast med smygande symtom och utvecklas under ett par år. Det finns idag behandling för Alzheimers men det är endast bromsmediciner, något botemedel finns ännu inte. Om diagnosen Alzheimers ska delges eller inte för patienten har idag blivit ett debattämne.

Bakgrund: Att anhöriga till närstående med svår sjukdom upplever ett behov av stöd visar många studier på. För att på bästa sätt kunna lämna detta stöd är det viktigt att ta reda på hur de anhöriga upplever erhållet stöd. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelse av stöd i samband med närståendes svåra sjukdom. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie baserad på granskning av artiklar. Studien är genomförd med en kvalitativ ansats.

Att vara barn till en förälder som drabbats av psykisk sjukdom kan innebära ett svårt lidande. Syftet var att belysa erfarenheter av att växa upp i en familj där en förälder är drabbad av psykisk sjukdom. Litteraturstudien är baserad på åtta vetenskapliga artiklar. Artiklarnas resultat analyserades och resulterade i tre rubriker: att leva i ovisshet, strategier i vardagen och ansvar. I resultatet framkom att psykisk sjukdom hos föräldrar utgjorde stor ovisshet för barnen och att de saknade professionell hjälp.

Dialys är en livsuppehållande behandling för personer med kronisk njursvikt. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelser av att vara beroende av hemodialysbehandling. Studien baserades på 10 internationella studier. Artiklarna analyserades med manifest kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem kategorier: Att det är en livlina och att man hoppas överleva: Att vara styrd av dialysmaskin, vårdgivare och av dietrestriktioner: Att vara i behov av stöd från personal, medpatienter och familj: Att trötthet leder till begränsningar och beroende, Att vara osäker och känna rädsla inför framtiden.

Bakgrund: Palliativ vård är en helhetsvård av den sjuka samt stöd till deras närstående. Palliativ vård definieras som att lindra lidande och främja livskvaliteté. Vid palliativ vård innebär det att närstående oftast är mer delaktiga i vården, då de bor under samma tak.Metod: Studien har utförts som en allmänlitteraturstudie. Resultatet baserades på nio kvalitativa artiklar som var skrivna på engelska och publicerade i vetenskapliga tidsskrifter.Resultat: Analysen medförde fem huvudkategorier: Att vardagen förändras, Känslan av att stå bredvid när den Sjuke personen lider och försämras, Att vara ensam och inte ha stöd, Att vara tillsammans i en annorlunda situation och Att känna ansvar och mening.Slutsats: Den närstående kan uppleva sin nya livssituation som negativ men även positivt. Den positiva aspekten kan vara den gemenskap som parterna kan få.

Det är inte enbart den Sjuke som blir delaktig och påverkas i samband med ett insjuknande i cancer, utan även de anhöriga blir drabbas. Forskningen är inriktad på patienternas upplevelse av cancer, både ur ett kvantitativt och kvalitativt perspektiv. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av information när en närstående har cancer. 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i fem slutliga kategorier: Att informationen orsakar rädsla och oro men ger stöd, Att vilja förstå det som sägs och skrivs, Att själv söka kunskap om cancer, Önskan att alltid få vara med, Att vårdpersonalen avsatte tid och förklarade.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den Sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

En vårdrelation som bygger på respekt, ömsesidighet och förtroende kan utgöra ett viktigt stöd för den Sjuke människan. Förtroendet har beskrivits som den viktigaste faktorn för att en lyckad och effektiv vårdrelation ska skapas. I syfte att beskriva vilka faktorer som påverkar förtroendet i en vårdrelation utfördes en systematisk litteraturstudie. En kvalitativ dataanalys med deduktiv ansats utfördes utifrån innehållet i 12 studier med olika metodologiska ansatser. Analysen resulterade i fem kategorier med faktorer som påverkar förtroendet i en vårdrelation.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det är att vara närstående till person med Parkinson sjukdom och att ta reda på hur sjukdomens karaktär påverkar närstående. När någon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den Sjuke utan hela familjen. Det är viktigt att sjuksköterskan får bättre förståelse och försöker uppmärksamma de närståendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara närstående, Copingstrategier som närstående använder i samband med vård av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till närstående/ underlättande faktorer. Resultatet synliggör närståendes svåra situation präglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegränsning. Behovet av stöd och information var påtagligt och ansågs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext.

Bakgrund: Allt mer av den palliativa vården bedrivs i hemmiljö. Sjuksköterskor träffar ofta närstående som vårdar svårt sjuka och döende personer i hemmet. Vården idag tar inte vara på de närståendes möjligheter och kunskaper. Vårdpersonalen fokuserar på den Sjuke och glömmer bort de närståendes behov. Syfte: Var att belysa närståendes erfarenheter av att leva nära en svårt sjuk och döende person i hemmiljö Metod: Metoden som användes var en självbiografistudie, där materialet analyserades med en narrativ metod.

SAMMANFATTNINGBakgrund: Hjärtsvikt är ett syndrom med olika bakomliggande orsaker men det vanligaste är att det uppkommer efter hjärtinfarkt, hypertoni eller annan hjärtsjukdom. Tillståndet karaktäriseras av att hjärtats pumpfunktion är nedsatt. Att drabbas av hjärtsvikt påverkar patienten genom de symtom som uppstår. De vanligaste symtomen är extrem trötthet och andnöd som har en genomgripande påverkan på det dagliga livet. Även behandlingen med läkemedel och kost- och vätskerestriktioner tvingar patienten till att ändra sin tidigare livsföring, och detta kan begränsa patientens liv.

Depression är ett allvarligt sjukdomstillstånd, som medför lidande för såväl personen med sjukdomen, som övriga familjemedlemmar. Föreställningar kring sjukdom grundas både på föreställningar innan sjukdomen uppstod och på föreställningarna som utvecklats till följd av den. Föreställningar kan ses som en sanning, om den subjektiva verkligheten, som påverkar såväl oss själva som andra. Föreställningarna kan både hindra och hjälpa oss. Idag finns en bristande kunskap kring föreställningar om den egna ohälsan hos personer med depressionssjukdom inom vårdens kontext.

Bakgrund Stroke är en sjukdom som inte bara drabbar den Sjuke utan det drabbar även i stor utsträckning de närstående. För att kunna möta de närståendes behov är det viktigt att sjuksköterskan har förståelse för deras situation och upplevelser. Syfte Att beskriva de upplevelser som närstående till personer med stroke har i kontakt med vården och i hemmet. Metod Studien är en litteraturstudie som baserats på kvalitativa vetenskapliga artiklar, vilka analyserades med hjälp av en manifest kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2003). Resultat Närstående till personer som drabbats av stroke upplevde brister när det gäller information och stöd från sjukvården och de upplevde även ensamhet och isolering, att de hade lite tid för sig själva samt att de kände oro och osäkerhet inför framtiden.