Syftet med uppsatsen är att klargöra vad som kan utläsas i lagtext och praxis om arbetsgivarens rehabiliteringsansvar för arbetstagare. Uppsatsen är rättsvetenskaplig och utgår från rättsdogmatisk metod. Arbetsgivaren har förstahandsansvaret för att utreda en arbetstagares rehabiliteringsbehov. Genomgående i rättsfallen kan det utläsas att koncentration ska ligga på arbetstagarens arbetsförmåga. Rehabiliteringsutredningen som arbetsgivaren är skyldig att upprätta, ska ligga till grund för en prövning av vilka åtgärder som kan vidtas på arbetsplatsen.

Bakgrund: Ett omvårdnadsvetenskapligt synsätt är att se människan som en enhet av kropp, själ och ande. Omvårdnad ska, enligt sjuksköterskans kompetensbeskrivning, utgå från en helhetssyn på människan. Trots detta försummas andlighet hos patienter på grund av bristande utbildning och förståelse av begreppet andlighet samt organisatoriska begränsningar. En vanlig uppfattning är att religion och andlighet ses som synonymer, trots att andlighet är ett vidare begrepp. Syfte: Att beskriva hur svårt sjuka patienter uttrycker sin andlighet.

Att drabbas av stroke innebär ofta en stor livsomställning för individer eftersomsjukdomen kan medföra stora förändringar vid övergången från frisk till sjuk.Transitioner är en process som innefattar en övergång från en period i livet till en annan.Att drabbas av sjukdom kan innebära en påverkan på hela patientens livssituation.Anpassning handlar om att skapa en balans i tillvaron genom att hantera deomständigheter som individen ställs inför. Individer som drabbas av sjukdom kan vara istörre behov av stöd för att klara av anpassningen på ett bra sätt. Sjuksköterskanbehöver ha kunskap och förståelse för hur transitionen kan upplevas för att kunna hjälpapatienten att anpassa sig till sin nya livssituation. Syftet var att belysa hur patienter somdrabbats av stroke upplever övergången till en ny livssituation. Litteraturöversiktenbaserades på tolv kvalitativa artiklar och en kvantitativ artikel.

Denna uppsats behandlar fysisk inaktivitet hos barn och ungdomar. Syftet är att undersöka varför barn och ungdomar är fysiskt inaktiva samt att även fokusera på hur fysisk inaktivitet påverkar barn och ungdomar. I dagens samhälle klassas fysisk inaktivitet som en stor riskfaktor för många olika typer av ohälsa. Tidigare forskning visar på att fysisk inaktivitet är en av de tio största riskfaktorerna för sjukdom och död i i-länder. Uppsatsen inleds med en beskrivning av varför fysisk inaktivitet är intressant och aktuellt som ämne samt belyser de problem fysisk inaktivitet medför.

Det huvudsakliga syftet med den här studien har varit att med hjälp av en kvalitativ ansats belysa samverkans betydelse för barn i behov av särskilt stöd, på föräldrakooperativ.  Jag har undersökt hur samverkan ser ut på de olika kooperativen, vilken betydelse samverkan har för alla barn, generellt och vilken betydelse samverkan har för barn i behov av särskilt stöd. Föräldrar med barn på föräldrakooperativ har fått svara på ett antal frågor med hög grad av struktur, i en brevintervju.  Studien visar att samverkan på föräldrakooperativen följer ett mönster som består av olika möten, en rad praktiska sysslor i barngruppen samt att man ökar vuxentätheten på förskolan, antingen genom att gå in som vikarie för sjuk personal eller som extra resurs då personalen har planeringsmöten. Respondenterna upplever både positiva och negativa konsekvenser av samverkan på föräldrakooperativ. De positiva konsekvenserna kan sammanfattas med delaktighet och gemenskap.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av klimatvård och klimatvårdens effekter hos patienter med reumatoid artrit (RA).Metod: En kvalitativ ansats valdes för studien. Två män och sex kvinnor som rehabiliterats med klimatvård intervjuades enligt en semistrukturerad intervjuguide. Texten analyserades utifrån kvalitativ manifest innehållsanalys.Resultat: Analysen av intervjuerna resulterade i fyra kategorier och tio underkategorier. De intervjuade upplevde klimatvården positivt. Träningen upplevdes smärtfri, intensiv, varierad och individanpassad.

Var tredje person i Sverige drabbas av cancer och de flesta har någon i sin omgivning som har drabbats. Ett cancerbesked berör inte bara den som är sjuk utan hela familjen och studier visar att närstående ställs under enorm press och att hela deras liv ställs på ända. Forskning visar vidare att de anhöriga lätt glöms bort då patienten sätts i fokus och de lider ofta i det tysta. Det är därför viktigt att sjuksköterskan ser och försöker förstå vad den närstående upplever för att därmed kunna uppmärksamma och möta deras behov. Syftet med studien är att beskriva hur närstående till cancerpatienter upplever sin livssituation och betydelsen av att sjuksköterskan uppmärksammar deras behov.

Den 11 maj 2010 begås ett trippelmord i Härnösand. Offren är ett ungt syskonpar och deras pappa. Det ska senare visa sig att gärningsmannen är en 21-årig bror till syskonen och pappan är hans tidigare styvfar. Två månader senare döms han till psykiatrisk vård. Ambitionen med uppsatsen var att undersöka hur olika tidningsmedier rapporterar om brott och hur de i samband med detta konstruerar händelsen och de närvarande aktörerna. Uppsatsen inriktade sig på nyhetstexter gällande morden som publicerades i Aftonbladet, Dagens Nyheter och Tidningen Ångermanland mellan den 12-14 maj respektive 7-9 juli 2010.

Bakgrund: Palliativ hemsjukvård är en växande vårdform i Sverige som ställer höga krav på involveringen av anhöriga. De anhöriga inom palliativ hemsjukvård befinner sig i en utsatt och omvälvande situation där vårdbördan kan upplevas mycket stor. Stödet från vården har en stor del i hur de anhöriga upplever situationen och ifall den sjuke kan erhålla vård i sitt hem. För att vården ska kunna stödja de anhöriga på ett lämpligt sätt krävs insyn i hur de anhöriga upplever sin situation.Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att ha en svårt sjuk närstående som vårdas med palliativ hemsjukvård.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta kvalitativa studier publicerade mellan år 2002-2010. Använda databaser är CINAHL, PubMed, Academic Search Premier samt Nursing & Allied Health Source.

Uppsatsens huvudsyfte är att öka kunskapen kring hur anhöriga till äldre upplever vårdplaneringsprocessen, det vill säga vårdplaneringsmötet och den närmsta tiden efteråt. Uppsatsens frågeställningar är:? Hur upplever anhöriga kontakten med de professionella inom vård och omsorg, på vårdplaneringsmötet, innan och efter?? Hur tänker anhöriga kring de insatser som den äldre beviljades?? Upplever anhöriga delaktighet, begriplighet, hanterbarhet, meningsfullhet och självbestämmande i anslutning till vårdplaneringen?? Hur ser de anhörigas roll ut i vårdplaneringsprocessen?Studien baseras på kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med anhöriga till äldre som genomgått en samordnad vårdplanering. Analysen, med hermeneutisk ansats, har skett utifrån de teoretiska perspektiven KASAM, coping och systemteori, samt utifrån tidigare forskning. Resultatet av studien ger en bild av att känslan av sammanhang är avgörande för hur anhöriga upplever vårdplaneringsprocessen. Det framkommer att delaktighet är en nyckel till hög KASAM.

Bakgrund: Allt fler kvinnor överlever bröstcancer vilket är ett resultat av förbättrade metoder för diagnostik, allmän mammografi samt mer effektiva behandlingsmetoder. Gruppen bröstcanceröverlevare har synliggjorts mycket tack vare kampanjen kring Rosa Bandet. Ofta drabbas kvinnor som överlevt av både fysiska och psykosociala problem relaterat till sin bröstcancer. Författarna ville beskriva de existentiella upplevelserna som kvinnorna skulle kunna ha relaterat till sin överlevnad.Syfte: Syftet var att beskriva existentiella upplevelser hos kvinnor som överlevt bröstcancer.Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats, relevanta för syftet. Databaser som användes vid artikelsökning var PubMed och ProQuest Nursing & Allied Health Source.Resultat: Resultatet presenteras i fyra olika teman och två underteman.

Bakgrunden När vi befinner oss i påfrestande och utsatta situationer påverkas vår upplevelse utifrån både vilka inre och yttre resurser vi har. Att bli eller vara sjuk och tillbringa en tid på en sjukhusavdelning är för de allra flesta en påfrestande och stark upplevelse. Denna upplevelse bestäms av en mängd olika faktorer, varav en är miljöns utformning. Den miljö vi befinner oss i påverkar oss både på ett medvetet och på ett omedvetet plan. Syftet med arbetet var att undersöka vad i den fysiska vårdmiljön som hade betydelse för barns upplevda välbefinnande sett ur deras eget perspektiv, under vårdtiden på sjukhus.

Stick- och skärskador utgör den största risken för överföring av blodsmitta i sjukvården. De vanligaste smittämnena är hepatit B-virus, hepatit C-virus och HIV, som kan åstadkomma kronisk sjukdom och t o m vara letala. Därför måste förebyggande arbete för att undvika sådana skador prioriteras. Åtgärder vid tillbud eller skada finns beskrivna i arbetarskyddsstyrelsens regelverk. Riskbedömningar är gjorda för dessa virus och rutiner är utarbetade för upp-följning efter stickskada med provtagning och i vissa fall profylaktisk behandling.

Inom sjukvården brister det i bemötandet av barn som närstående där de sällan synliggörs, blir delaktiga eller informerade om det som berör den sjukes/skadades hälsotillstånd. Oberoende av sin familj har barn och unga egna rättigheter i samhället vilket barnkonventionen stödjer och arbetar för. 1 januari 2010 omarbetades innehållet i Hälso- och sjukvårdslagen (HSL) och Lagen om yrkesverksamhet på hälso- och sjukvårdens område (LYHS). Där klargörs barns rättigheter till information, råd och stöd samt hälso- och sjukvårdens ansvar att uppmärksamma detta, om barnets förälder lider av sjukdom/skada. Syftet är att beskriva barns upplevelser av att ha en närstående som vårdas på sjukhus samt ge en beskrivning av faktorer som kan påverka barnens upplevelser.

Bakgrund: Kronisk sjukdom är en sjukdom av långvarigt tillstånd och har generellt en långsam utveckling. När ett barn diagnostiseras med en kronisk sjukdom upplever föräldrar att deras livsvärld förändras. Föräldrar till ett barn med kronisk sjukdom måste göra omfattande försök att anpassa sig till de nya omständigheterna.Syfte: Studiens syfte var att beskriva erfarenheter av att vara förälder till ett barn med kronisk sjukdom.Metod: Syftet besvarades genom en litteraturstudie av tio vetenskapliga kvalitativa artiklar.Resultat: När barnet blev diagnostiserat med en kronisk sjukdom upplevde föräldrar emotionell chock. Behandlingen kring barnets sjukdom upplevdes som svår att hantera i början men med tiden blev det lättare. Vardagen blev sig inte lik och familjerelationer förändrades.