Sökresultat:
213 Uppsatser om Sjöstrid - Sida 11 av 15
Encro(ach)chat - EU-domstolens intr?ng i den svenska bevisr?tten
Ett fungerande straffr?ttsligt samarbete mellan EU:s medlemsstater ?r v?sentligt f?r att EU ska kunna erbjuda sina medborgare ett omr?de med frihet, s?kerhet och r?ttvisa. I takt med att den organiserade brottsligheten ?kar blir detta allt viktigare. Ett av de verktyg som EU implementerat f?r att fr?mja en effektiv hantering av den gr?ns?verskridande brottsligheten ?r direktiv 2014/41/EU om en europeisk utredningsorder p? det straffr?ttsliga omr?det.
Upplysningspliktens vara eller icke vara : i belysning av NJA 2007 s. 86
Syftet med uppsatsen Àr att beskriva och utreda en sÀljares upplysningsplikt vid försÀljning av fast egendom. FrÄgestÀllningen aktualiseras dÀrför att i rÀttsfallet NJA 2007 s. 86 har en sÀljare Älagts en upplysningsplikt trots att huvudregeln enligt gÀllande rÀtt Àr att sÀljaren inte har nÄgon upplysningsplikt. I uppsatsen utreds Àven om utgÄngen i mÄlet kan anses förenlig med lagstiftning och rÀttspraxis pÄ omrÄdet. I syftet ingÄr ocksÄ att besvara hur omfattande sÀljarens upplysningsplikt anses vara samt vilket prejudikatvÀrde NJA 2007 s.
Kreditkort : En studie av Nordeas kommunikation och kundernas preferenser
Bakgrund:Betalning med kontokort blir alltmer utbrett sÄ vÀl i Sverige som i andra lÀnder. Fler tjÀnster knyts till korten och fler aktörer erbjuder korten. Fördelarna med kontokort framför kontanter Àr mÄnga, men ÀndÄ finns det en skepsis mot kontokort i allmÀnhet och kreditkort i synnerhet. reditkort kan anvÀndas dels för att alltid ha finansiella medel nÀr bilen gÄr sönder eller kylskÄpet behöver lagas, dels för att köpa en platt-TV pÄ avbetalning. I marknadsföringen av kreditkort ser vi allt som oftast det senare.
Close Air Support i moderna operationer
De svenska insatsförbanden anpassas för de konflikter som Àr normgivande idag. Konceptuellt innebÀrdetta att doktriner och metoder mÄste utvecklas för att möta utvecklingen pÄ dagens stridsfÀlt. Denkonceptuella utvecklingen Àr förhÄllandevis billig jÀmfört med den tekniska, vilket innebÀr attförmÄgeutvecklingen mer anpassas till de materiella förutsÀttningarna som rÄder. Plattformar för CloseAir Support symboliserades under 80- och 90-talet av tungt bevÀpnade och sÀrskilt anpassade flygplanoch helikoptrar som verkade i nÀra anslutning till markförbandens strid. Idag representeras dessaplattformar av andra flygsystem som sedan tidigare Àr utvecklade utifrÄn andra kravprofiler.
Pactum turpe : avtal i strid med lag eller goda seder
Reglerna angÄende skattetillÀgg som ett administrativt sanktionssystem infördes för att avkriminalisera mindre skatteförseelser och rent slarv, samt att fÄ de skattskyldiga att bÀttre fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Sedan 1972, dÄ systemet för skattetillÀgg infördes, har det genomgÄtt flera förÀndringar, senast det skedde var 2003. I förarbetet till gÀllande lag anser Regeringen att det Àr av grundlÀggande betydelse att det administrativa sanktionssystemet framstÄr som rÀttvist och rimligt, och att det dessutom Àr förenligt med Europakonventionen.Sedan 1995 Àr Europakonventionen svensk lag, vilket framgÄr av 2 kap. 23 § regeringsformen. Detta innebÀr att svensk rÀtt tvingades anpassas till Europakonventionens krav och det gÀllde Àven skattetillÀggssystemet.
Sociala villkor i offentlig upphandling : Ny lag tydligare reglering?
I denna uppsats har vi utifrÄn SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen pÄstÄdda motsÀttningen mellan den för LOU grundlÀggande principen om affÀrsmÀssighet och möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. SÄledes blir Àven avsikten att studera vilka principer som pÄverkar möjligheterna att stÀlla sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsÀttningar mellan dessa principer och möjligheterna att stÀlla sociala villkor. Eftersom LOU stÄr inför en förÀndring 1 januari Är 2008 blir syftet ocksÄ att försöka utreda om dessa förÀndringar kommer att leda till en tydligare reglering angÄende möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling. VÄra preciserade frÄgestÀllningar omfattas av forskningsfrÄgor som lyder som följer: Vilka motsÀttningar finns mellan LOU:s grundlÀggande principer och möjligheter att stÀlla sociala villkor? Och hur stÀlls sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsÀttningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att stÀlla sociala villkor i offentlig upphandling Àn det som stadgats i LOU?Vi anvÀnder oss av en traditionell juridisk metod för att faststÀlla gÀllande rÀtt, de lege lata.
Ideellt skadestÄnd för lÄngsam handlÀggning i strid mot EKMR : Praktiska och teoretiska problem vid skadestÄndsbestÀmningen, sÀrskilt i ljuset av tysk rÀtt.
Vilka var de viktigaste faktorerna till att fyra individer lyckades bryta med sin kriminella bakgrund? Samtliga informanter studien bygger pa? a?r medlemmar i en organisation som hja?lper individer med en bakgrund kantad av kriminalitet och droger tillbaka ut i det konventionella samha?llet. Informanterna valdes ut genom en kombination av sno?bollsurval och bekva?mlighetsurval. Studien baseras pa? narrativa djupintervjuer samt deltagande observationer.
Metoder för att stÀvja otillÄtna direktupphandlingar
FörsÀkringsmarknaden i Sverige har stor samhÀllsekonomisk betydelse. TillgÄngarna inom försÀkringsbranschen Àr betydande och Är 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försÀkringar Àr stort och omrÄdet Àr komplext. Det Àr dÀrför svÄrt för en utomstÄende, en försÀkringstagare, att bedöma och vÀrdera olika försÀkringslösningar och det Àr Àven svÄrt att avgöra vilket bolag som pÄ bÀsta sÀtt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprÀttats ett flertal regelverk som reglerar försÀkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger dÄ en försÀkringstagare eller en försÀkringsförmedlare sÀljer en försÀkring till en försÀkringstagare.
Individuationsprocessen frÄn ett kvinnligt perspektiv : myterna om Sofia och Inanna, sagan om Tusenskinn betraktade ur jungiansk synvinkel
C. G. Jungs teori om individuationen, och huvuddelen av de beskrivningar som finns av den, t.ex. via myter och sagor, utgÄr frÄn ett manligt perspektiv. Vissa har dock diskuterat den utifrÄn ett kvinnligt perspektiv, och pekar pÄ att kvinnans och mannens processer skiljer sig Ät.
Försvarshögskolans akademisering och den militÀra professionen - ur ett kompetensperspektiv :  akademisering av officersutbildningen - pÄ gott eller ont för den militÀra professionen?
Syftet med den hÀr c-uppsatsen Àr att översiktligt belysa hur personalen (lÀrare och forskare) vid Försvarshögskolan(FHS) förhÄller sig till den akademiserade officersutbildningen. De övergripande frÄgestÀllningar som uppsatsen ska gesvar pÄ Àr följande: 1) Hur beskriver personalen vid FHS begreppet akademisering? 2) Hur beskriver personalen vid FHSden militÀra professionen utifrÄn ett kompetensbehov? 3) PÄ vilket sÀtt kan akademiseringen av FHS bidra till attofficerens sÀrprÀgel och kompetenser tillgodoses och utvecklas? Den teoretiska inramningen bygger pÄ teorier omprofessionsforskning. Kring Àmnet kompetens anvÀnds en modell som Àr framtagen i skolreformsarbetet 2003,kompetensmodellen. Som grund för den vetenskapliga metoden anvÀnder jag begrepp, frÄn etablerade teorier ochmodeller, och för ett resonemang utifrÄn dessa.
Informationsplikt vid tecknande av försÀkring : JÀmförelse mellan teori och praktik
FörsÀkringsmarknaden i Sverige har stor samhÀllsekonomisk betydelse. TillgÄngarna inom försÀkringsbranschen Àr betydande och Är 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försÀkringar Àr stort och omrÄdet Àr komplext. Det Àr dÀrför svÄrt för en utomstÄende, en försÀkringstagare, att bedöma och vÀrdera olika försÀkringslösningar och det Àr Àven svÄrt att avgöra vilket bolag som pÄ bÀsta sÀtt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprÀttats ett flertal regelverk som reglerar försÀkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger dÄ en försÀkringstagare eller en försÀkringsförmedlare sÀljer en försÀkring till en försÀkringstagare.
LeveransvÀgran
Upprepade gÄnger under de senaste Ären har Sverige mottagit stark kritik för det faktum att alla barn inom landets jurisdiktion inte tillförsÀkras sin konventionsenliga rÀtt till utbildning. Framförallt har situationen för de s.k. gömda barnen i Sverige kritiserats. För nÀrvarande Àr de gömda barnens rÀtt till utbildning i landet helt beroende av att vÀlvilliga kommunala skolor sjÀlva tar initiativ för ett förverkligande. I strid med Sveriges Ätaganden finns det inte nÄgon rÀttighetsgivande lagstiftning, ej heller erhÄller de kommunala skolorna nödvÀndigt ekonomiskt bidrag till sitt arbete.I arbetet med att förÀndra situationen och dÀrigenom pÄ ett bÀttre sÀtt förverkliga de internationella förpliktelserna har den statliga offentliga utredningen SOU 2007:34 SkolgÄng för barn som skall avvisas eller utvisas nyligen publicerats.
Beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund kopplat till specialpedagogers yrkesroll
Syfte: Syftet med denna studie Àr att undersöka om och hur begreppet beprövad erfarenhet anvÀnds i den specialpedagogiska verksamheten. De uppstÀllda frÄgestÀllningarna till syftet Àr:- Hur definierar nio specialpedagoger begreppet beprövad erfarenhet och hur talar man om beprövad erfarenhet i den specialpedagogiska praktiken? - Hur anser specialpedagogerna att förhÄllandet mellan beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund ser ut?- AnvÀnds beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund för professionalisering av specialpedagoger?Teori: Studien utgÄr frÄn tvÄ teoretiska perspektiv. Dels det specialpedagogiska dilemmaperspektivet men Àven frÄn professionsteorin. Dilemmaperspektivet problematiserar skolans komplexa vÀrld.
En storm i ett snapsglas : Slutstriden om det lokala vetot 1917
Min B-uppsats, motsvarande 7,5 högskolepoĂ€ng, har titelnEn storm i ett snapsglas ? Slutstriden om det lokala vetot 1917 och har till syfte att, med hjĂ€lp av statsvetenskaplig rationalistisk (spel)teori, analysera 1917 Ă„rs stora alkoholförsĂ€ljningsdebatt i andra kammaren, vilken Ă€gde rum den 2 och 9 maj detta Ă„r. Som bakgrund till denna studie redogörs först för hur de svenska nykterhetsrörelserna, genom förbudskongresserna och Sveriges nykterhets-sĂ€llskaps representantförsamling, förenade sig till en mycket kraftfull folkrörelse kring 1900-talets början. Ăven om den samlade nykterhetsrörelsen redan frĂ„n början kunde dra nytta av 1855 Ă„rs försĂ€ljningsförordning, vilken gav kommunerna rĂ€tt att bilda systembolag med monopol pĂ„ brĂ€nnvinsförsĂ€ljningen, ville de radikala nykteristerna gĂ„ ett steg lĂ€ngre och lagstiftningsvĂ€gen genomdriva ett allmĂ€nt rusdrycksförbud via det lokala vetot. Tanken med det lokala vetot var att varje svensk kommun skulle fĂ„ genomföra egna allmĂ€nna folk-omröstningar, om ett lokalt/kommunalt alkoholförsĂ€ljningsförbud.EfterröstrĂ€ttsreformen 1907/09 och "det stora nykterhetsvalet 1911" kom nykteristerna att dominera riksdagens andra kammare, vilket ledde till att ministĂ€ren under Karl Staaf tillsatte en nykterhetskommittĂ©.
Behöver Sverige en ny lag om skiljeförfarande? : SÀrskilt om klander av skiljedom och klander av ersÀttningsbeslut
FörsÀkringsmarknaden i Sverige har stor samhÀllsekonomisk betydelse. TillgÄngarna inom försÀkringsbranschen Àr betydande och Är 2004 omsatte denna sektor över 2000 miljarder kronor. Utbudet av försÀkringar Àr stort och omrÄdet Àr komplext. Det Àr dÀrför svÄrt för en utomstÄende, en försÀkringstagare, att bedöma och vÀrdera olika försÀkringslösningar och det Àr Àven svÄrt att avgöra vilket bolag som pÄ bÀsta sÀtt skyddar den individuelles behov. Av denna anledning har det upprÀttats ett flertal regelverk som reglerar försÀkringsverksamheten.Uppsatsen handlar om den informationsplikt som föreligger dÄ en försÀkringstagare eller en försÀkringsförmedlare sÀljer en försÀkring till en försÀkringstagare.