Sök:

Sökresultat:

899 Uppsatser om Sjöslag - Sida 32 av 60

FörÀldrars val av förskoleform : en enkÀtundersökning av förÀldrars motiv

I dagens samhĂ€lle förvĂ€ntas mĂ€nniskor göra en mĂ€ngd val dĂ€r det finns möjlighet att vĂ€lja bland annat huslĂ€kare, pensionsavtal och abonnemang av olika slag. Även inom förskolan rĂ„der denna valfrihet, dĂ€r förĂ€ldrar kan vĂ€lja mellan olika förskoleformer. Valfrihet kan medföra konkurrens mellan förskolor, vilket i sin tur kan höja verksamhetens kvalitet. De fristĂ„ende förskolorna har en betydelsefull roll, inte minst genom den mĂ„ngfald av pedagogiska inriktningar som de representerar. Examensarbetets teoretiska utgĂ„ngspunkter behandlar valfrihet och olika förskoleformer.Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilka motiv förĂ€ldrar kan ha idag för sitt val av förskoleform.

Enskilt ansvar för anlÀggningar i detaljplan? : En undersökning av fem kommuner i Stockholms lÀn

Inom bebyggelseomrÄden Àr det nödvÀndigt att utrymmen och anlÀggningar av olika slag kan nyttjas gemensamt. Det kan röra sig om till exempel vÀgar eller grönomrÄden. Förekomsten av dessa gemensamma anlÀggningar vÀcker frÄgor om vem som ska anlÀgga och bekosta drift och underhÄll av anlÀggningarna. Inom detaljplanelagda omrÄden regleras dessa frÄgor i första hand genom plan- och bygglagen. I olika utredningar och rapporter har kritik framförts angÄende tillÀmpningen av denna lagstiftning.

I takt med tiden : om musik, rörelse & dans i Àmnet idrott och hÀlsa

Syftet med studien Àr att undersöka hur grundskollÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa ser pÄ och arbetar med kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans ? vilket innehÄll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar ? samt hur de upplever elevernas syn pÄ omrÄdet. Vi har valt att belysa förÀndringar inom kunskapsomrÄdet genom att ta del av olika brytpunkter, bÄde nÀr det gÀller skolreformer och samhÀllsutveckling. Studien bygger pÄ en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lÀrare och gjorts under en dryg 10-Ärs period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrÄn tvÄ utvalda teorier i form av lÀroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.  Resultatet visar att kunskapsomrÄdet musik, rörelse & dans Àr svÄrt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehÄll.

Geodetisk orientering vid höjdskillnader i trÄnga utrymmen

Att mÀta i trÄnga utrymmen medför ofta svÄrigheter av olika slag, bland annat Àr det Àr svÄrt att fÄ lÄnga siktlÀngder vilket ger en dÄlig etablering och orientering. VÄrat uppdrag har varit att testa olika sÀtt att mÀta pÄ i trÄnga utrymmen som dessutom har en stor höjdskillnad. Vi har testat en vanlig roterande bygglaser för att se hur man kan överföra en ?riktning? mellan olika nivÄer. Exempelvis om man mÀter pÄ en nivÄ och man sedan i ett schakt ska förflytta sig 20 meter till en annan nivÄ och fortsÀtta i samma nÀt. Vi har Àven testat att mÀta med traditionell teknik, det vill sÀga med totalstation och mÄttband dÀr vi har mÀtt och skrivit ner vinklar. Vi har dÄ anvÀnt oss av vajrar som har hÀngt i ett högt ?schakt?.

Den in-housade konsulten - En studie kring konsulters upplevelser av sin arbetssituation

Syftet med studien Àr att analysera hur inhyrda konsulter som har sin konsultchef pÄ plats upplever sin arbetssituation. Det som stÄr i fokus Àr hur konsulterna ser pÄ sina möjligheter till utveckling, anstÀllningsbarhet, anstÀllningstrygghet, sin chef och det stöd som ges, samt de krav och den egenkontroll de upplevs ha i sitt arbete.Metoden som anvÀnts i uppsatsen Àr av kvalitativt slag och intervjuerna som genomförts Àr av semistrukturerad karaktÀr. Urvalet omfattas av totalt sju intervjuer. Fem intervjuer Àr utförda med inhyrda konsulter, varav tre av dem Àr sÄ kallade in-housade konsulter som har sin konsultchef pÄ plats medan de resterande tvÄ Àr traditionellt inhyrda och dÀrmed har sin konsultchef pÄ distans. Denna studie bygger pÄ en jÀmförelse av dessa konsulters arbetssituation.

Hör du vad jag ser? -Kommunikation för koordination av skadeplatsarbete genom awareness

Skadeplatsarbete Àr en arbetsform med en speciell karaktÀr. Det som formar denna karaktÀr Àr dess uppkomst genom intrÀffandet av en olycka av nÄgot slag. Detta medför att olika aktörer och aktörsgrupper temporÀrt stÄlar samman och genomför ett samarbete med utgÄngspunkt frÄn platsen för det intrÀffade. Ambulans, brandkÄr, polis och SOS Alarm AB Àr de vanligaste aktörsgrupperna pÄ en skadeplats. Att rÀdda liv Àr ett samarbete mellan olika aktörsgruppers pÄ en skadeplats.

Datortomografi av hjĂ€rtats kranskĂ€rl: ÅtgĂ€rder för en optimal undersökning avseende strĂ„ldos och bildkvalitet

Idag a?r invasiv koronarangiografi (IKA) fo?rstahandsmetoden fo?r att hitta och a?tga?rda stenoser i hja?rtats kranska?rl. En alternativ underso?kning och en relativt ny metod a?r datortomografisk koronarangiografi (DTKA). Kranska?rl har tidigare varit sva?ra att avbilda med datortomografi (DT), men tack vare den snabba tekniska utvecklingen inom DT bo?rjar metoden bli allt mer vanlig, eftersom den a?r icke-invasiv och kan ge patienten mindre stra?ldos a?n IKA.

NÀr orden inte rÀcker till ? en kvantitativ studie om gymnasieelevers erfarenheter och attityder till vÄld

Studiens syfte Àr att undersöka huruvida ungdomar har en mer tolerant syn pÄ vÄld i fall dÀr de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld. Syftet Àr Àven att undersöka hur vanligt det Àr med vÄld bland ungdomar samt att undersöka ungdomarnas attityder till vÄld, exempelvis: ?var gÄr grÀnsen för en vÄldsam handling? och ? finns det tillfÀllen dÄ en person förtjÀnar att bli slagen??I studien har följande frÄgestÀllningar stÄtt centrala:? Hur vanligt Àr det med vÄld bland ungdomar?? Vad har ungdomar för attityder till vÄld? ? Har ungdomar en mer tolerant syn pÄ vÄld i de fall dÄ de bevittnat och/eller blivit utsatta för vÄld?Studien Àr utförd bland 131 ungdomar i Ärskurs tre pÄ en gymnasieskola i vÀst Sverige dÀr respondenterna kom att bestÄ av 95 manliga elever.Av resultatet framgÄr att en stor del av de ungdomar som sjÀlva blivit utsatta för vÄld ocksÄ sjÀlva utövat vÄld vid flertalet tillfÀllen. Tydligt framgÄr Àven att fÄ av de ungdomar som inte vare sig bevittnat vÄld eller utsatts för vÄld inte heller utövat vÄld. GÀllande ungdomarnas attityder till vÄld visar föreliggande studie att i stort sett alla respondenter anser att det inte Àr ok för en förÀlder att slÄ sina barn, vilket tyder pÄ att dagens ungdomar Àr mindre toleranta mot aga Àn vad ungdomar förr i tiden var.

"Det Àr lÀttare att vara nÄgon pÄ nÀtet Àn att vara nÄgon pÄ riktigt? : Gymnasieelevers medieerfarenheter i mötet med svenskÀmnet

I denna studie undersöker jag hur svenskÀmnet pÄ gymnasiet lever upp till syftet som sÀger att eleverna i undervisningen ska fÄ lÀsa andra texter Àn enbart skönlitterÀra och vars innehÄll ska sÀttas i relation till elevernas egna intressen och erfarenheter. Texterna ska ocksÄ vara en kÀlla till sjÀlvinsikt, utmana eleverna till nya tankesÀtt och öppna upp för nya perspektiv. Det blev dÀrför intressant att undersöka om/hur texter av olika slag pÄverkar unga mÀnniskors identitetsbyggande inom svenskÀmnet. Samtidigt visar tidigare forskning att skolan Àr dÄlig pÄ att ta tillvara elevers medieerfarenheter i klassrummet. Syftet med studien Àr sÄledes att i intervjuer med nio elever undersöka hur elevernas medieerfarenheter ser ut och hur de vill att skolan ska tillvara pÄ dessa:Hur anvÀnder eleverna medier för att uttrycka och utforska sin identitet? Hur ser eleverna pÄ hur skolan tar tillvara deras medieerfarenheter i svenskundervisningen?Resultatet av undersökningen visar att svenskÀmnet i stort sett inte anvÀnder sig av texter hÀmtade frÄn olika slags medieplattformar i undervisningen.

Trojanska hÀstar av svenskt timmer? : Svensk trÀvaruexport till Tyskland under Skagerackblockaden

Undersökningens huvudsyfte Àr att ta reda pÄ hur författare sjÀlva förhÄller sig och pÄverkas av masskulturens inverkande faktorer. Idag pÄgÄr en aktiv debatt och en kamp, inom det litterÀra fÀltet, om vad som skall fÄ rÀknas till kultur och vilken typ av skönlitteratur som anses representera hög respektive lÄg litteratur. DÀrför Àr det viktigt att ta reda pÄ hur författarna sjÀlva tÀnker om sina texter eftersom det trots allt Àr de som stÄr bakom texterna. I den kulturella verklighet som alltmer prÀglas av ett stort utbud, blir den hÄrda konkurrensen kanske nÄgot som varje författare tvingas vÀga in i sitt författarskap. Studien har anvÀnt sig av kvalitativa intervjufrÄgor dÀr femton slumpmÀssigt utvalda författare, förutom frÄgor om masskulturens pÄverkan pÄ deras texter, Àven besvarat frÄgor om och huruvida skolan ska fungera som litteraturförmedlare.

Den talande vÀggen - En studie om vÀggarnas funktion samt vad de sÀger om förskoleverksamheten

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att studera vad som finns pÄ vÀggarna samt hur institutionen synliggörs. Vidare Àr syftet att undersöka pedagogernas syn pÄ hur vÀggarna anvÀnds i verksamheten. Vid en genomgÄng av forskning framkom att det finns mÄnga studier kring förskolans miljö. GenomgÄngen visade vidare att vÀggarna nÀmns i forskning om pedagogisk dokumentation. Det finns emellertid inte nÄgot direkt fokus pÄ vÀggarna i dessa studier. De Jong (2010) menar att det inte finns mycket forskning kring miljöns pÄverkan pÄ verksamhetens resultat. Vi diskuterar förskolan som institution och analyserar empirin med hjÀlp av följande begrepp; förskolan som institution, handlingserbjudande, det önskvÀrda förskolebarnet samt kommunikation.

LĂ€skompetens i gymnasiet och specialpedagogiska konsekvenser

Syfte Studiens syfte var att ge en översiktlig bild av lÀsprocesser, texter och texternas ursprungliga sammanhang som undervisningen utgÄr frÄn i Ärskurs 1 pÄ gymnasiet och de specialpedagogiska konsekvenserna som detta fÄr för de elever som Àr svaga lÀsare. TeoriDe teoretiska utgÄngspunkterna Àr ett sociokulturellt perspektiv, en gemensamhetsorienterad definition av begreppet inkludering och Pisas definition av lÀsförstÄelse.Metod För att fÄ svar pÄ frÄgorna i syftet utformades en webbenkÀt i verktyget Surveymoneky. FrÄgorna i enkÀten formulerades utifrÄn Pisas ramverk för lÀsförstÄelse och delades upp i samma kategorier som anvÀndes dÀr, dvs. slag av text, lÀsprocess och sammanhang. EnkÀten skickades via e-post till lÀrare som undervisar i Ärskurs 1 pÄ 10 olika gymnasieskolor.

Telematikbaserade tjÀnsters pÄverkan pÄ tillgÀngligheten

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka och belysa eventuell nytta av ett införande avtelematikbaserade tjÀnster i de fordonssystem som ingÄr i markstridskrafternasinsatsförband.Den svenska försvarsmaktens har bara pÄbörjat övergÄngen till ett modernt, flexibelt ochrörligt insatsförsvar som Àr mÄngsidigt och anpassat för att genomföra flera olika slag avoperationer, nationellt och internationellt. För att klara omstÀllningen frÄn invasionsförsvartill det nya insatsförsvaret krÀvs att ÄtgÀrder vidtas pÄ ett stort antal omrÄden.Om förband skall kunna upptrÀda flexibelt sammansatta och vara interoperabla, medmycket hög tillgÀnglighet, hög precision och i fÀrre antal, mÄste stor vikt lÀggas Ät att ökatillgÀngligheten hos de förband som ingÄr i insatsförsvaret.Civilt sker förÀndringar framförallt utifrÄn krav pÄ ökad lönsamhet och högre effektivitet.Inom fordonsindustrin har detta inneburit att man nyttjar ny teknik för att möta dessakrav. Genom att införa telematik i fordon och utveckla telematikbaserade tjÀnster ser manidag stora möjligheter att effektivisera och öka lönsamheten för företag inom t.ex.ÄkerinÀringen.Tidigare hade civil teknologi oftast sitt ursprung i militÀr teknologi, t.ex. Internet. Idag Àrdet precis tvÀrtom, nu driver marknadskrafterna denna utveckling och nya teknikeranpassas för tillÀmpning i militÀra miljöer.En möjlig vÀg för att öka den taktiska tillgÀngligheten och förbÀttra förutsÀttningarna förförbanden att bibehÄlla kravstÀlld uthÄllighet kan vara att införa telematikbaserade tjÀnsteri förbandens fordon..

Vilans struktur : - en studie om barns rÀtt till inflytande

ABSTRACT  Dokumentation ? Vad, Hur och Varför                  Documentation ? What, How and Why                                                                             Antal sidor: 44VÄrt examensarbete handlar om det aktuella Àmnet dokumentation i förskolan. I förskolans reviderade lÀroplan, Lpfö98 (Skolverket rev.2010a), har vissa omrÄden förtydligats, vilket dokumentation Àr ett av dessa. VÄrt syfte med examensarbetet Àr att undersöka hur pedagoger pÄ sex förskolor, tre kommunala och tre privata, i en mindre kommun arbetar med dokumentation. Vi vill undersöka vilka förutsÀttningar för dokumentation som finns, hur de dokumenterar, vad dokumentationen anvÀnds till och Àven vad den leder till för lÀrande hos pedagogerna.

NyanlÀnda invandrare och deras medievanor ? Hur myndigheter och organisationer kan kommunicera med nyanlÀnda invandrare

Titel: NyanlÀnda invandrare och deras medievanorFörfattare: Joel AbrahamssonUppdragsgivare: Hadda Konsult ABKurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias FÀrdighSidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur nyanlÀnda invandrares medievanor ser ut, utifrÄn tre aspekter; medieanvÀndning, hur aktiv man Àr vad gÀller införskaffande av samhÀllsinformation och faktorer som pÄverkar val av tillvÀgagÄngssÀtt för att tillskansa sig information.Metod: EnkÀtundersökning med 47 frÄgor och sex svarsalternativ pÄ de flesta frÄgorna.Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlÀnda invandrare som genomförde samhÀllsorientering vid Göteborgs enhet för samhÀllsorientering för nyanlÀnda invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som fÄr uppehÄllstillstÄnd av asylskÀl eller Àr anhörig till nÄgon med uppehÄllstillstÄnd av asylskÀl.Huvudresultat: NyanlÀnda invandrares medievanor Àr till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebÀr att tidigare forskning och teorier till stor del gÄr att tillÀmpa pÄ gruppen. Endast vad gÀller sociala medier och nyheter via Internet gÄr det att se nÄgon skillnad. DÀr Àr nyanlÀnda invandrare betydligt aktivare. NyanlÀnda invandrare Àr aktiva ocksÄ vad gÀller sökandet efter samhÀllsinformation.Vid kommunikation med nyanlÀnda invandrare Àr sprÄket en viktig faktor att ta hÀnsyn till.

<- FöregÄende sida 32 NÀsta sida ->