Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

Syftet med detta arbete är att få kunskap om hur tre KME-lärare definierar begreppet estetik, hur de vill använda sig av det i sin undervisning samt hur de sedan omsätter det till sin praktik. Vår metod är att genomföra kvalitativa intervjuer och observationer med tre KME- lärare. Det empiriska material vi samlar in kommer vi ställa i perspektiv till begreppen modest och radikal estetik. Vårt arbete visar att retorik och praktik inte alltid överensstämmer. Det finns hos våra informanter en strävan om radikala anspråk på estetik, men i undervisningen går det att finna spår av modest estetik.

I denna fallstudie av en specialpedagog belyses uppdraget att stödja lärande och utveckling. Detta uppdrag påverkar och påverkas av den relationella och komplexa värld som skolan är, där lärare befinner sig i ett fält av politiska beslut och styrningseffekter. Syfte med studien är att undersöka hur specialpedagogens uppdrag organiseras, med särskilt fokus på utveckling, och inom detta syfte undersöka hur specialpedagogiska frågor hanteras i skolans praktik. Metoden utgörs av intervjuer och deltagande observationer. Resultatet visar på ett mångfacetterat uppdrag, där specialpedagogens expertroll bygger på särskild kunskap, men där hennes förmåga att stödja lärare till ökade prestationer, är beroende av nära relationer och en specialpedagogik och pedagogik i förening.

Högskoleförordningen (SFS 2006:173) föreskriver akademiska krav i kursplan och kursmål för både grund- och avancerad nivå i sjuksköterskeutbildningar. I svensk sjuksköterskeförening, på lärosäten och i klinisk verksamhet pågår diskussioner om hur dessa teoretiska krav ska förenas i klinisk praktik. Syftet var att belysa faktorer av betydelse för handledarskapet på grund och avancerad nivå och undersöka handledningsstrategier som kan förenar teori och verksamhetsförlagd utbildning för sjuksköterske- och specialistsjuksköterskestuderande. Metoden var en litteraturstudie som baserades på 11 vetenskapliga artiklar som kritiskt grans-kades och analyserades. Resultatet visar att det förutsätts ett väl fungerande samarbete mellan fakultet och klinisk verksamhet med tydligt formulerade kursplaner, mål och riktlinjer för handledning och stöd till handledare från fakultet och verksamhet.

Den pågående utflaggningen av den svenska handelsflottan har orsakat problem för svenska sjöbefälsstudenter att erhålla tillräckligt med fartygsförlagd utbildning på grund av ett minskat antal svenskflaggade fartyg.Genom en inledande kvalitativ intervjustudie undersökte vi intresse och eventuell problematik kring möjligheten att förlägga fartygspraktik på utlandsregistrerade fartyg i svensk regi.Vi fann att rederierna var intresserade av svenska befälselever på fartyg med viss svensk besättning, eftersom eleverna då sågs som en rekryteringstillgång. Flaggstatens bestämmelser kunde, beroende på land, vara ett hinder för svensk elevverksamhet. Elevkostnaden i sig var inget större hinder för rederierna att tillhandahålla praktik. Ett uteblivet sjöfartsstöd gjorde dock att kostnaden, i grund och botten, ändå var den enskilt största anledningen till problematiken kring befälspraktik på utlandsregistrerat tonnage..

Detta är en studie gjord på en I Ur och Skurskola där vi har kollat på pedagogikens brister och fördelar kopplat till filosofen John Dewey och teoretikern Roger Säljö..

Syftet med denna uppsats är att studera vad elever uppfattar av utomhuspedagogik sett utifrån lärarens syn på utomhuspedagogik och hur denna tillämpas. Uppsatsen bygger på en elev-enkät till elever från åk 1 till åk 5 och fyra strukturerade intervjuer med lärare från samma skola som eleverna.Fyra intervjupersoner har svarat på frågor som handlar om utomhuspedagogiken och hur den tillämpas. Enkätens frågor handlade om hur eleverna upplever utomhuspedagogiken.Resultatet blev att elevernas och lärarnas svar överstämmer väl sinsemellan samt med teorin. Uppsatsen visar att de flesta elever samt intervjuade lärare tycker att det är bra att arbeta med utomhuspedagogik och att det är en tillgång för alla att skolan har olika sätt att lära ut. Utom-huspedagogiken hjälper eleverna fram till kunskap från teori till praktik och sammankopplar delarna till en helhet..

Uppsats för avläggande av filosofie kandidatexamen iKulturvård, Trädgårdens hantverk och design, 21 hp, 2012.

Texten utgår ifrån Sofia Kråkas egen konstnärliga praktik med utgångspunk hur kroppen kan ses som ett föremål och hur den befinner sig i rum, beroende av tid och plats..

Studiens syfte var att belysa hur samverkan mellan skola och arbetsliv används för gymnasieskolans utbildningar inom den yrkesförberedande utbildningen. Studien har genomförts enligt en kvalitativ metod med intervjuer av tre lärare och två handledare på tre olika skolor som erbjuder industriell praktik. Syftet med intervjuerna var att belysa lärares och handledares upplevelser kring samverkan mellan skola och arbetsliv. Intervjufrågorna var uppdelade i två teman rörande samverkan. I det första temat låg fokus på elevers lärande ute på praktikplatserna och hur kvaliteten på lärandet påverkas av den samverkan som bedrivs mellan skola och arbetsliv.

Med lång erfarenhet från yrkeslivet inom hotell- och restaurangbranschen där jag handlett elever under utbildning ser jag nu som ansvarig för undervisningen på skolan elevernas praktik ur ett annat perspektiv. Vi befinner oss för närvarande i skarven mellan två läroplaner, Läroplanen för de frivilliga skolformerna 94 [ Lpf 94] och Gymnasieskola 2011 [ Gy 11]. Yrkesutbildningarna inom gymnasieskolan går från att ha varit yrkesförberedande till att göra eleverna väl förberedda för yrkesexamen så att de enligt skolverket (Gymnasieskola 2011) kan börja jobba direkt efter skolan. Arbetsplatsförlagd utbildning [ APU] ersätts av arbetsplatsförlagt lärande [APL] med i stort sett oförändrad omfattning och krav. Dock kan man notera att huvudmannen/ skolan har befriats från kravet att anordna utbildningar för handledare vid behov.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och värdegrundsarbete. Frågeställningen är huruvida värdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande när de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av två metodmaterial visade att sådana tendenser finns, båda materialen uppvisade exempel på förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte är att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsäger sitt syfte. Den diskuterar även svårigheten i att tillhandahålla specifika metoder när det kommer till normkritik.

Vårt syfte har varit att undersöka hur fyra lärare i trä- och metallslöjd ser på ämnesövergripande arbete och hur de arbetar ämnesövergripande i praktiken. Vi har genom våra frågeställningar tagit reda på hur de intervjuade träslöjdslärarna resonerar kring möjligheten att ingå i ett samarbete med andra ämnen, samt hur detta yttrar sig i deras undervisning och vilka anledningar som ligger till grund. Vi har dels använt forskning som berör slöjdämnet men också använt oss av forskning kring det praktiskt/estetiska fältet i stort. Utöver detta har vi lutat oss mot Deweys teorier kring samspelet mellan praktik och teori. Vi har valt att enbart använda oss utav kvalitativa intervjuer av ostrukturerad karaktär som metod för att nå fram till vårt resultat.

Syfte:Idag diskuteras både skolan och läraryrket. En ny lärarutbildning ska införas, 2011 får Sverige sannolikt en ny skollag och internationella undersökningar visar att den svenska lärarkåren inte i tillräcklig hög grad lär eleverna den matematik de bör kunna. Att bra lärare är viktiga för elevers resultat är många forskare överens om. Men vad det innebär att vara en bra lärare och hur en lärarutbildning, som utbildar dessa lärare, bäst kan utformas råder det delade me-ningar om. Läraryrket är komplext, vilket inte minst blir tydligt för nyexaminerade lärare i deras möte med praktiken.

I detta arbete har vi undersökt hur terapeuter som behandlar våldsutsatta kvinnor beskriver sitt behandlingsarbete, sina förståelser av våld och sitt terapeutiska förhållningssätt, samt hur dessa förståelser och förhållningssätt förvaltas i deras terapeutiska praktik. Utgångspunkten har varit kritiska och feministiska perspektiv på psykologi och psykologisk praktik. Sex semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Data har analyserats med diskursivt färgad tematisk analys, vilket resulterade i temanaDen kritiska hållningen och Den kliniska hållningen. Vi tolkar det som att informanterna i sina utsagor under de två temana tillskriver feminism, genusvetenskap och maktstrukturer olika legitimitet som kunskapsfält.