Sök:

Sökresultat:

1479 Uppsatser om Sjöpraktik - Sida 35 av 99

Ledarskap och ISO 14001 ? En fallstudie om hur ledarskapet pÄverkas och pÄverkar ISO 14001

Vi har gjort en fallstudie som utforskar hur ledarskapet pÄverkar och pÄverkas vid entillÀmpning av ISO 14001, samt hur tillÀmpningen av standarden Àr utformad pÄstudiens företag. Analysen har genomförts med hjÀlp av institutionell teori somteoretisk referensram. Vi kom fram till att ISO 14001 inte leder till eninterorganisatorisk homogenisering mellan olika företag, inomsamhÀllsplaneringsbranschen som vÄrt fallföretag agerar i. Vidare fastslog vi Àven enparadox i utformningen av ISO 14001-systemet hos företaget; otydliga istÀllet förtydliga krav ökar chansen för att behÄlla certifieringen. Till sists kom vi ocksÄ framtill att ledarskapets svÄrighet att kommunicera aktörernas rÀtt att översÀtta ISO 14001i sin praktik, beror pÄ att ISO 9001 och ISO 14001 hos vÄrt fallföretag Àr utformatsom ett gemensamt system.

Åtta professionellas beskrivningar av emotionella processer vid terapeutiska samtal : En analys med EI-teorier

This study was built on the concept of Emotional Intelligence (EI) as an ability with four branches, to effectively: (1) perceive (2) reason (3) understand and (4) manage emotions. By closely studying the four processes of EI through eight semistructured interviews with psychologists, counselors, CBT-therapists and psychotherapists, a study of participants' stories from real practice was done and then analyzed and interpreted. The purpose of this study was to get the participants to describe and put words on practical experiences that occur with clients that correspond to the four domains that define the concept of EI according to Mayer et al. (2008) and find out about if their way of "doing" EI gets trained and developed after several years of professional activity. The results shows that the practitioners used all four branches of EI in dialog with the client, both intra- and interpersonal.

Hur iPaden pÄverkar Àgare-, deltagare- och ÄskÄdarepositioner

Tekniken idag utvecklas stÀndigt, barnen i dagens förskola föds in i en digital vÀrld fylld av teknik. AnvÀndandet av surfplattor har ökat kraftigt bland förskolebarn jÀmfört med Är 2012. Syftet med vÄr studie var att undersöka vilka sociala positioner barn intar nÀr de anvÀnder iPaden i den fria leken. Vi har anvÀnt oss av Agneta Ljung DjÀrfs avhandling Spelet runt datorn ? datoranvÀndande som meningsskapande praktik i förskolan (2004). I avhandlingen presenterar Ljung DjÀrf positionerna Àgare, deltagare och ÄskÄdare.

STINA- en evidensbaserad praktik?

Sedan 1990-talet och framÄt har begrepp som evidens och evidensbaserad praktik fÄtt storspridning inom den offentliga förvaltningen. Det har dock pÄgÄtt en stark debatt mellan olikametodologiska skolor om hur denna evidens skapas pÄ tillförlitligaste sett. En av dessa skolorutgörs av föresprÄkare av teoribaserade utvÀrderingar som till skillnad frÄn klassiskaeffektutvÀrderingar Àmnar förklara mer om hur och varför ett projekt leder till vissa effekter.Det har Àven pÄgÄtt en debatt om hur utvÀrderingar av detta slag bör genomföras, dock finnsfÄ empiriska exempel dÀr denna metod har prövats.Inom Göteborgs Stad har projektet STINA, med syftet att stÀrka det hivpreventiva arbetetbland personer som i sitt yrke möter personer med en missbruksproblematik, pÄgÄtt mellan2012 och 2014. Tidigare studier av hiv-relaterade utbildningsinsatser har visat pÄ positivaeffekter vad gÀller kunskap, förmÄga och attityd. Dock har dessa studier i mindre utstrÀckningbeaktat vad i dessa utbildningsinsatser som bidragit till dess effekter.

Ämnesordstilldelning ? en praktik i förĂ€ndring. En jĂ€mförelse mellan författares och indexerares Ă€mnesordstilldelning.

The aim of this paper is to compare subject headings by the authors of the work and those administrated by professional indexers. The empirical setting for the study lies within the sociological discipline. The questions asked are:? What overall similarities and differences between subject headings administrated by authors versus indexers can we find?? What qualitative advantages and disadvantages can we establish between subject headings generated by natural language versus controlled vocabularies?Subject headings in the Swedish national library catalogue Libris and in five Swedish universities platforms for academic publishing are studied and compared. Today it is praxis at Swedish universities that administration of subject headings is done by authors and not by professional indexers.

Hur gÄr sökmotoroptimering till? -teori och praktik

Idag finns omkring 625 miljoner webbsidor pÄ internet. Rapporten betonar vikten av att synas bland dessa samt hur man gör för att bli sedd, detta samlingsnamn kallas sökmotoroptimering.I den hÀr studien behandlar vi Àmnet sökmotoroptimering med inriktning mot Google, vad det Àr och hur det anvÀnds i praktiken. VÄrt syfte Àr att fördjupa oss i detta Àmne och bilda oss en uppfattning om vad det handlar om. I resultatet har vi utifrÄn Googles riktlinjer listat flera begrepp som hjÀlper dig att optimera din webbsida. Vi har Àven i resultatet intervjuat flera verksamheter eftersom vi vill veta hur sökmotoroptimering anvÀnds hos dem.I analysen har vi sedan jÀmfört Googles riktlinjer med teori och resultat för att ta reda pÄ vad som utmÀrker sig mest.Vi har kommit fram till att en lÀttillgÀnglig sida med bra innehÄll Àr det som utmÀrker sökmotoroptimering och det som gör att webbsidan blir synligare i trÀfflistan.

TillÀmpningen av VPOP för ordningspoliser : NÄgra aspekter pÄ VPOP i teori och praktik

Under de senast fem Ären har det inom den svenska polisen genomförts flera större organisations- och arbetsmetodreformer. 2005 började Rikspolisstyrelsen arbeta med en av dessa, Polisens underrÀttelsemodell, PUM. Inom ramen för denna arbetsmetod ska Verktyg för planlagd operativ polisverksamhet, VPOP, anvÀndas. Denna rapport undersöker hur vÀl arbetet med VPOP fungerar och attityden till att arbeta med detta pÄ ordningsavdelningen hos polisen i UmeÄ. Resultatet baserar sig pÄ studier av centralt producerade dokument angÄende PUM och VPOP, och pÄ intervjuer med olika befattningshavare pÄ ordningsavdelningen i UmeÄ.

?Barnets bÀsta i första rummet? : Om diskurser och sprÄklig praktik i diskussionsprogrammet

Childhood as a social category is under strucural redefinition. In this thesis the child and childhood are understood as socially constructed phenomenons. Focus is laid upon the construction of the concept ?in the best interest of the child? wich in The UN Convention on the Rights of the Child is defined as beeing the foremost important view to take into account when decisions wich affect children are made. As the thesis shows, a concrete and universall view of the best interest of the child is lacking in practice and would in many cases be unfortunate.

Restriktioner vid hÀktning : en analys av den svenska anvÀndningen i ljuset av EuroparÄdets reglering

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

NedlÀggning av service i levande landsbygder : En studie om servicen och dess förestÀllningar, utveckling och möjligheter

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur de statliga förestÀllningarna om en fungerande service ser ut och sÀtta dem i relation till den faktiska utvecklingen pÄ landsbygden, och Àven att undersöka alternativa lösningar till hur servicen pÄ landsbygden kan bedrivas. Studien har fokuserat pÄ svenska landsbygder generellt och för att söka svar pÄ syftet har statliga myndigheters rapporter och dokument granskats dÀr insikt har erhÄllits om hur servicen, nÄgot normativt bör vara. Genom metoder som kvalitativ textanalys av dessa rapporter, teoretiska ingÄngspunkter om landsbygdens nya ruralitet och tillgÀnglighet samt intervjuer med olika aktörer, dels om nytÀnkande servicelösningar och dels om landsbygdens servicesituation, sÀtts politik och praktik mot varandra. Det har visat sig att den politiska förestÀllningen om hur servicen bör vara ej till fullo överensstÀmmer med verkligheten. För att planera för en fungerande service pÄ landsbygden krÀvs ett nytÀnkande med lösningar som beaktar dagens samhÀlle och det lokala, flexibilitet och innovationsrikedom..

RÀtten till privatliv i den digitala tidsÄldern : om staters övervakning av individer pÄ internet

Denna uppsats syftar till att med hja?lp av en kritisk diskursanalys studera hur invandringsfra?gan konstrueras av de journalister och politiker som medverkar i partiledardebatten som sa?ndes i Agenda i Sveriges Television info?r riksdagsvalet 2014. Det underso?ks ocksa? vilka andra a?mnen eller teman som invandringsfra?gan lyfts fram i relation till. Vidare diskuteras a?ven hur partiledardebatten svarar mot SVT ?s public service-uppdrag.?Studien utga?r fra?n tidigare forskning om den medierade politiken och grundas i teorier om politiska debatter i TV och teorier om rasism.

Teckning som metod, förhÄllningssÀtt och reflektionsmöjlighet

Med tecknandet och teckningen som huvudsaklig metod och uttryck har begreppsom nÀrvaro och frÄnvaro, intensitet, koncentration och lyhördhet blivit de mestrelevanta i beskrivandet av mitt arbete. LikasÄ Àr det precisa utförandet mitt sÀtt attformulera mig rent visuellt, dÀr varje avvÀgning och val Àr betydelsebÀrande för bÄde utformningen och för uppfattandet av det som slutligt verk. UtifrÄn min dragning till det abstrakta som finns i, eller vÀcks av, en tanke eller ett fenomen Àr tecknandet ett sÀtt att nÀrma mig och skapa en egen version och relation till verklighetens komplexitet. Ett nÀrmande som innebÀr ett fysiskt möte men ocksÄ ett intuitivt och intellektuellt grundat processarbete. LÄngsamheten som mitt tecknande bygger pÄ och den materialitet och upprepningsmöjlighet som inbegrips Àr ocksÄ viktigt.

Bakom kuliserna-jÀmstÀlldhetsarbete i praktik. En förstudie om framgÄngsfaktorer och hinder.

En förstudie om framgĂ„ngsfaktorer och hinder med avseende pĂ„ jĂ€mstĂ€lldhetsarbete med fokus pĂ„ ledarskap och medarbetarskap. Vilka faktorer stödjer/hindrar en framgĂ„ngsrik implementering av jĂ€mstĂ€lldhetsarbete? Viken roll har ledarskap, medarbetarskap och kommunikation i denna implementeringsprocess? Kvalitativ studie baserad pĂ„ intervjuer. I en politisk styrd organisation skall jĂ€mstĂ€lldhetsmĂ„l lyftas upp och diskuteras, men i praktiken görs det sĂ€llan. Vi vill dĂ€rför belysa vilka faktorer kan frĂ€mja och hindra en framgĂ„ngsrik implementering av jĂ€mstĂ€lldhetsmĂ„len i enheten Äldre, Funktionshindrade, Rehab ? VĂ„rd och Omsorg i en stadsdel i Malmö.

Risk för avvikande En kritisk diskursanalys av beslut om förvar enligt UtlÀnningslagen

Syftet med denna studie var att undersöka samt kritiskt granska grunderna för förvarstagande enligt UtlÀnningslagen 10 kap. 1 §. Med diskursanalytisk utgÄngspunkt studerades förvarsbeslut i relation till samhÀllskontexten. Undersökningen fokuserade pÄ hur besluten motiverades, hur de förvarstagna och andra aktörer konstruerades i besluten samt vilka diskurser vi fann. Materialet bestod av 29 domstolsbeslut om förvar frÄn Migrationsdomstolen i Göteborg vilka analyserades med hjÀlp av kritisk diskursanalys och Faircloughs tredimensionella analysmodell.

Massbilismen - MÀnniskans frihet eller egoism : En analys av bilanvÀndningens konsekvenser

Uppsatsens syfte Àr att analysera de konsekvenser som bilanvÀndningen medför idag, med koncentration pÄ Stockholms innerstad. FrÄgestÀllningarna behandlar problematiken i planeringen, vilka möjligheter det finns och vilka ÄtgÀrder som planeras och genomförs idag för miljövÀnligare bilanvÀndning. Uppsatsens underlag har utgÄngspunkten i forskning och olika planeringsarbeten samt en kvalitativ studie. Intervjuer har genomförts med Stadsbyggnadskontoret, NaturvÄrdsverket, Trivector Traffic och Miljöförvaltningen. Materialet hÀrstammar frÄn Sverige, England, Australien, USA, Canada och Lettland samt SCAFT och flera statliga verk.

<- FöregÄende sida 35 NÀsta sida ->