Sökresultat:
1479 Uppsatser om Sjöpraktik - Sida 15 av 99
PÄ tal om metadon : En diskursanalys av lÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling
LÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremÄl för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie Àr att granska hur debatten kring underhÄllsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet bestÄr av texter frÄn svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgÄr frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och frÀmst frÄn dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.
Hur görs nyhetsgrafik i svensk public service?
This paper is a thorough review of my internship, during which I designed
infographics at Grafiskt Center,
SVT, Stockholm. The purpose has been to find out what guidelines and policies
SVT has regarding infographics
while producing infographics in a professional environment. In addition, I
present the daily routine
at SVT and the tools used during the work process.
Furthermore, the paper contains a reflection of my work effort during the
internship as well as thoughts on
how I adjusted to the guidelines in question. Finally, the essay treats some
examples of infographics which I
produced during my time at SVT..
FrÄn teori till praktik : sjuksköterskestudenters tankar kring omvÄrdnadsvetenskap
Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningens karaktÀrsÀmne bygger pÄ ett metaparadigm bestÄende av begreppen mÀnniska, hÀlsa, miljö och omvÄrdnad. Detta metaparadigm ligger till grund för de omvÄrdnadsvetenskapliga teorierna, begreppsmodellerna och slutligen den kliniska professionen. Huruvida vetenskapen ska benÀmnas omvÄrdnadsvetenskap eller vÄrdvetenskap rÄder Ànnu ingen konsensus kring, inte heller huruvida omvÄrdad eller vÄrdande ska anvÀndas som term för sjuksköterskans kunskaps- och kompetensomrÄde. Denna oenighet leder till en begreppsförvirring och en begreppsoklarhet hos studenterna. Vidare uppfattar studenterna ett glapp mellan teori och praktik.
?Man ville ju inte vara ensam kille pÄ syslöjden? Om genus och identitet i den uppdelade slöjden
Jag har hÀr försökt göra en projektredogörelse med utgÄngspunkt i en socialkonstruktionistisk diskussion om genus i förhÄllande till Àmnet slöjd. Syftet var att undersöka huruvida grundskolans gÀngse uppdelning mellan trÀ- och metallslöjd respektive textilslöjd har förutsÀttning att fungera som feministisk strategi. Undersökningen utfördes - medelst ett diskursteoretiskt angreppssÀtt ? genom litteraturstudier, elevintervjuer och praktisk-estetisk gestaltning. I denna undersökning fann jag tre teman, vilka blev grundbultarna i resonemanget.
HÀlsofrÀmjande arbete i grundskolan
Levnadsvanorna hos barn och unga i dagens samhÀlle har Àndrats i en negativ riktning, med begrÀnsad fysisk aktivitet och sÀmre matvanor. Skolan Àr en plats som kan gynna barn och ungas kost och hÀlsovanor. Idrott och hÀlsa samt hem och konsumentkunskap Àr tvÄ Àmnen som kan bidra till att frÀmja elevernas hÀlsa. En bra skolgÄrdsmiljö och en lugn mÄltidssituation har betydelse för elevernas prestationer och trivsel. Barn Àter mÄnga av sina mÄltider i skolan och skolan har möjlighet att pÄverka deras matval i en positiv riktning.
Utomhuspedagogikens möjligheter : Sinnenas betydelse och pedagogers arbete för att frÀmja barns lÀrande
Syftet med denna uppsats Àr att se möjliga effekter av ett förvÀrv pÄ företagets ekonomiska stÀllning. Denna studie Àr en kvantitativ studie med deduktiv ansats, vi har anvÀnt oss av sekundÀr data och med en metod som heter nya RIV metoden. Med hjÀlp av RIV metoden har vi med flera olika formler och berÀkningar nÄtt vÄrt resultat som sÀger att företag fÄtt negativ ekonomisk stÀllning vid förvÀrv..
MAKT ATT FUNGERA En intervjustudie om intellektuell funktionsförmÄga, kön, sexualitet och subjektivitet
Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning pÄ sÀrskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmÄga och intellektuell funktionsnedsÀttning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara pÄ hur dessa kategorier stÄr i relation till varandra och hur dekan förstÄs som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurförestÀllningarna om intellektuell funktionsförmÄga, kön och sexualitet pÄverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmÄga som en linjÀr utveckling sÄgs hurförmÄgan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förvÀntan pÄ en sÄdanoförmÄga hos personer med intellektuella funktionsnedsÀttningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och Àven möjlighet att forma en kÀnsla av etteget sjÀlv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förÀlder och Àvenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna pÄ motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekrÀftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsÀttningar som sexuellt utsatta, Àven om skillnader mellan könen blev tydliganÀr maktordningar om kön och funktionsförmÄga samkonstruerades.Genom att förstÄ elevernas intellektuella funktionsförmÄga som ett görande snarareÀn ett varande kunde informanterna nÀrma sig svÄrigheter som benÀmnandet innebar förde elever som inte sjÀlva sÄg sig som tillhörande kategorin.
Brott i media : En studie av medias framstÀllning av brottspÄföljder och kriminella individer
LÀkemedelsassisterad underhÄllsbehandling för opiatberoende har sedan 1966 bedrivits i Sverige, och har genom tiderna varit föremÄl för diskussioner och debatter. Syftet med denna studie Àr att granska hur debatten kring underhÄllsbehandling utformats i media och genom vilka aktörer. Det empiriska materialet bestÄr av texter frÄn svensk storstadspress, under tidsperioden 2010-2013. Studien utgÄr frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Analysen utgÄr frÄn Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, och frÀmst frÄn dennes tredimensionella modell som innefattar textanalys, analys av diskursiv praktik samt social praktik.
Ett vetande för den moderna skolan : U-teknologin som vetandeobjekt i spelet mellan vetenskapliga, politiska och fackliga texter under perioden 1957-1975
I denna undersökning riktas intresset mot att förstÄ och belysa sÀtt att tÀnka kring utbildningsplanering, undervisningens organisering och utbildningens relevans och betydelse i samtiden och framtiden, och detta under en period frÄn 1957 till 1975. Mer specifikt nÀrmar sig undersökningen den satsning pÄ undervisningsteknologi och utbildningsteknologi som görs inom utbildningssystemet under denna period. I detta nÀrmande anvÀnds en diskursiv textanalytisk metod, Michel Foucaults arkeologiska angreppssÀtt, för att söka belysa periodens utbildningsmÀssiga tÀnkande, sÄsom detta tar sig uttryck i relationen mellan utsagor producerade av politiska, fackliga och vetenskapliga aktörer engagerade i utbildning ? och mer specifikt i grundskolans utveckling. Jag anvÀnder sedan en kritiskt diskursiv teoribildning, med huvudvikten lagd vid Foucaults genealogiska inriktning, för att skapa en förstÄelse för vad som i denna undersökning berörs som ett u-teknologiskt vetandeobjekt.
Rut - jÀmstÀlldhetsreform eller ovÀrdig hundrasting?
Miljön pÄ en intensivvÄrdsavdelning Àr utformad för att vÄrda kritiskt sjuka patienter med livshotande skador. Rummet Àr fyllt med högteknologisk apparatur, höga ljud, ofta flera patienter pÄ samma sal och personal som stÀndigt nÀrvarar i rummet. NÀrstÄende har en stor betydelse för patienten och de har behov av att fÄ vara nÀra, fÄ information och kÀnna delaktighet nÀr deras anhörige Àr svÄrt kritiskt sjuk. IntensivvÄrdsmiljöns pÄverkan pÄ den nÀrstÄendes besök Àr viktigt att lyfta fram för att kunna möta nÀrstÄendes önskan att vara nÀra samt skapa en vÄrdande miljö dÀr bÄde patientens och nÀrstÄendes behov beaktas. Syftet med studien var att undersöka nÀrstÄendes upplevelser av att besöka en anhörig i intensivvÄrdsmiljön.
MÄngfald i Försvarsmakten : Vilken skillnad gör det att ha personer med annan etnisk bakgrund i den svenska Försvarsmakten?
Uppsatsen tar sitt avstamp i Àmnet krigsvetenskap och den förÀndring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot Àr krigföringens grundprinciper och tillÀmpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstÄtt gÀllande krigföringens grundprinciper. Genom att avgrÀnsa omrÄdet till taktisk och operativ nivÄ, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frÄgestÀllning definieras till: Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?En kvalitativ metod, dÀr litteraturstudier och intervjuer anvÀnds som forskningstekniker, faststÀlls som lÀmplig metod för uppsatsen. DÀrefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt kÀllorna ur en kritisk synvinkel.
Deliberativ Praktik : ? Att skapa legitimitet genom dialog
Studien syftar till att kritiskt granska hur svensk stadsförvaltning utvecklar nya former av politisk praktik. Genom syntes av kvalitativa metoder, frÀmst observation och intervju, utförs en fallstudie av ett specifikt projekt ? ett projekt som ska utformas i dialog med det omgivande samhÀllet för att formulera en vision för det framtida kulturlivet, och som sedan ska antas av kommunfullmÀktige. Med empirisk och teoretisk utgÄngspunkt hos den administrativa enheten, de tjÀnstemÀn som ska genomföra projektet, beskrivs centrala element i genomförandet och förs en kritisk diskussion om hur detta kan förstÄs. Den teoretiska ansatsen placerar utvecklingen av nya styrformer i en bredare makrosociologisk samhÀllsutveckling vilken krÀver nya former för att upprÀtthÄlla legitimitet för offentliga institutioner; en nödvÀndighet i tider av sjunkande valdeltagande och bristande förtroende för den offentliga sektorn och dess administration.
Anestesisjuksköterskeutbildningen - En enkÀtundersökning av anestesisjuksköterskeprogrammet ?En specialistutbildning pÄ avancerad nivÄ?
Dagens anestesisjuksköterskeutbildning Àr en specialistsjuksköteskeutbildning pÄ avancerad nivÄ och ska ge en fördjupning av kunskaper, fÀrdigheter och förmÄgor för att klara ett sjÀlvstÀndigt arbete. Anestesisjuksköterskor skall kunna hantera komplexa situationer och kunna identifiera patientens unika vÄrdbehov samt kunna utvÀrdera dessa genom omvÄrdnadsÄtgÀrder. Utbildningens mÄl utmynnar i en god och sÀker vÄrd för patienten vilket innefattar vÀl utbildad personal. LÀrandet beskrivs som en process, en utveckling av förstÄelse. Det talas om lÀrprocessen som antingen yt- eller djupinriktad.
Krigföringens grundprinciper i nutida marina insatser
Uppsatsen tar sitt avstamp i Àmnet krigsvetenskap och den förÀndring av försvarsmaktens verksamhet som de kombinerade uppgifterna, insatsförsvar och fredsbevarande insatser har skapat. Den del av krigsvetenskapen som uppsatsen riktas mot Àr krigföringens grundprinciper och tillÀmpningen av densamma inom de nya ramar som försvarsmakten agerar inom.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka huruvida en skillnad mellan teori och praktik har uppstÄtt gÀllande krigföringens grundprinciper. Genom att avgrÀnsa omrÄdet till taktisk och operativ nivÄ, de grundprinciper som finns i den svenska marina doktrinen och det svenska ytstridsvapnet, görs en problemformulering och uppsatsens frÄgestÀllning definieras till: Vilka skillnader kan utrönas mellan den teoretiska innebörden av krigföringens grundprinciper och den tolkning av dessa som görs inom dagens svenska ytstridsvapen?En kvalitativ metod, dÀr litteraturstudier och intervjuer anvÀnds som forskningstekniker, faststÀlls som lÀmplig metod för uppsatsen. DÀrefter diskuteras validitet och generaliserbarhet samt kÀllorna ur en kritisk synvinkel.
Summan av formen. En undersökning om huruvida formativt arbete med summativa prov i Àmnet historia kan underlÀtta elevers förstÄelse för formativ bedömning
Syfte: Skolan och provet har lÀnge prÀglats av en summativ diskurs och i dagslÀget ökar anvÀndningen av nationella prov och betyg ges i allt tidigare Äldrar. Samtidigt har forskning visat att formativ bedömning ger bÀttre resultat vilket inneburit att allt fler skolor idag arbetar med att implementera ett formativt förhÄllningssÀtt. Syftet med denna studie, som utförts pÄ en grupp gymnasieelever i Àmnet historia, var dÀrför att undersöka om elevers förstÄelse för formativ bedömning kan öka genom att anvÀnda ett summativt prov formativt. Ett delsyfte innebar att undersöka om aktionsforskningen kan vara behjÀlplig vid lÀrares utveckling av formativ bedömning.Teori: I uppsatsen definieras begreppen formativ och summativ bedömning. Fokus lÀggs pÄ tidigare forskning om lÀrares försök att utveckla ett formativt förhÄllningssÀtt i sin egen praktik.