Sedan ett antal år tillbaka väljer allt fler att bo i innerstaden med små barn. Det har skapat ett enormt behov av nya förskoleplatser. Den vanligaste lösningen har blivit paviljonger med tillfälligt bygglov där antalet moduler monteras efter behov.  Med denna flexibla möjlighet tycks dock barackerna ha kommit för att stanna och blir oftast något helt annat än den provisoriska lösning de en gång var ämnade för. Ett annat problem som förskolan står inför är att maten inte tillagas på plats utan körs ut från storkök och levereras i värmeslådor. Det fungerar förvisso men den pedagogiska poängen går om intet. Syftet med projektet har varit att rita ett dagis i Stockholms innerstad som med samutnyttjade funktioner ger ett flexibelt förslag. Till förskolan hör ett restaurangkök som också serverar en restaurang, öppen för allmänheten.

Zoo animals can be more or less disturbed by the presence of care takers as well as visitors. This may lead to stress and/or abnormal behaviour. The purpose with this study was to give a time budget of the behaviour of the captive wolves? (Canis lupus) and occurrence of behavioural disturbances and how this is affected of human visitors. For this purpose the wolves at Nordens Ark have been studied during off season as well as on season. The zoo Nordens Ark is an idealistic foundation which was founded in 1988 and is located at Åby säteri, 130 km north of Gothenburg.

Kommunen har som mål i samhällsbyggandet att förnya och förtäta det bebyggda stadsområdet. De vill fortsätta med stadsbyggandet bland annat längs med Bäveån till Inre Hamnområdet. Kommunen vill även ha en blandad bebyggelse med bostäder, verksamheter och service. Att förnya och förtäta i befintliga områden, i det här fallet Inre hamnområdet, leder därför till korta avstånd för de boende till arbete och service. I och med en utbyggnad av Inre Hamnområdet kommer centrum att utökas mot sydväst och därmed få större vattenkontakt.

 AbstractA walk at Karlstad's cemetery and burial - grounds is like a strolling in an architectural park with trees, bushes and flowers. But these parks are different; they are filled with dead people, their memorial stones and their life stories. This world is full of socially, economically and culture differences from different times from 19th century till today's society. The cemetery - and burial - grounds in Karlstad can tell you about 19th century influences just by looking at the stones and where they are placed. Influences from the religion, the Christianity, which symbols for example is the cross, the birds and the sun that rises or falls, but also phrases that is directing to the bible.

The forest in the northern part of Sweden has changed dramatically during the last centuries. The forest has gone through a large-scale transformation, from it being only used locally for domestic purposes to becoming very important raw material for Sweden in the industrial age. The strategy by foresters during the second half of the 20th century has been to create pure production forests for commercial forestry. This has mainly succeeded and we have today homogenous production forests that give a high profit to the owners. The aim of the study is to compare the state of the forest in the former state forest Hällforsmarken in the years 1925 and 2000 and to interpret the changes which has taken place.

Följande examensarbete är ett gestaltningsinriktat planförslag för en ny stationsnära stadsdel i Landskrona stad som vidareutvecklar områdets kollektivtrafiknära läge. Den fysiska utformningen bygger på en nätstruktur med gena stråk och fysiska rumsbildningar som skapar målpunkter, grönstruktur och utblickar i landskapet. Planförslaget baseras på en diskussion om skala, utformning och synintryck med slutsats att den fysiska grundutformningen och byggnadernas arkitektur hör ihop, där nyckeln är variation, mänsklig skala och mängden synintryck som miljön erbjuder. Landskrona är en sundsnära mellanstor stenstad i Skåne med karaktär av befästningsstad, parker, kolonier och tydliga bebyggelseårsringar. Staden har också en industrihistoria som varvsstad där varvskrisen på 1970-talet slog hårt mot staden med stor arbetslöshet till följd.

The wind power increase of Gotland as well as other parts of Sweden during the last ten year period has meant that this renewable energy source has increased its share over other fossil sources. The year of 2011 became the first when the wind power produced more energy than an average nuclear reactor. Now that wind power is in an expansive phase, the land issue will be of great interest. Land with good wind resources will be of interest to wind energy developers. The problems that this essay is based on are; how can landowners altering the economic conditions at a wind power establishment? What opportunities and obstacles exist for landowners who choose to set up wind power on their land? The purpose of this essay is to highlight the economic conditions that exist for landowners for the establishment of wind farms, with regard to compensation for the leasing and return on invested capital.

Att gestalta med ljud inom landskapsarkitektur kan ses som relativt ovanligt. Ljudets inverkan på människor och hur detta påverkar utemiljöers karaktär har det dock experimenterats med sedan antikens Grekland. Man använde sig av olika ljudinstallationer som producerade ljud med hjälp av naturens krafter ? luft och vatten. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka ljudinstallationer som har använts i historien samt visa exempel på hur de kan användas i modern tid.

I Kristinehamns kommun vill man skapa en enhetlig grönstrukturplan. Detta utifrån de karteringar och inventeringar som gjorts. Med denna som bas skall analyser göras på de olika stadsdelarnas avstånd till grönstrukturer och rekreationsområden. Även en jämförelse av andra kommuners tillvägagångssätt vid skapande av grönstrukturplan gentemot Kristinehamn skall göras. Man ska se över vart den kommunägda marken finns i relation till det skikt med gröna områden som skapas.

Bakgrund: Gången är en förutsättning för att förflyttning mellan platser ska vara möjlig. Hela kroppen involveras och det är ett energisnålt och komplext rörelsemönster. Gånghastigheten bestäms av hur många steg per minut och hur långa steg som tas. När gånghastigheten ökar är det främst steglängden som ökas. Självvald gånghastighet är hastigheten som väljs när en person promenerar själv utan att vara påverkad av yttre faktorer, den är ofta relaterad till att minimera energiåtgången.

We came in contact with the project "Grönplan Danderyd" that aims to create a green structure plan for a municipality of Stockholm called Danderyds kommun. Our thesis is a part of this project and makes it's contribution through the gathering and systematization of the knowledge of the functions of an urban green structure. It also makes a contribution through suggesting how this knowledge can be applied during the construction of an urban green structure plan. We found that "Stadens parker och natur", published by the Swedish National board of Housing, Building and Planning, was a recurrent source of information in the green structure plans that we studied. We saw a need of complementary additions and updates to the rather old report and found literature that adds the developments of the last decade. First of all we have chosen to make themes based on the functions of a green structure that were presented by 'Stadens parker och natur'. The themes we suggest that a greenplanning document manage are: Recreation, Pedagogies and Heath, Biological Diversity, Green structure in the History of Building Cities, Cultural Identity, the Health of the City, Biological Technology in the Municipality and Use and the Users. We found good examples of how to handle these themes in documents that handle greenstructure planning from the municipalities of Göteborg, Strängnäs, Eskilstuna, Malmö, Lund, Västerås and Uppsala.

I Sveriges storstadsregioner har behovet av mer strategiskt utformade planer växt fram under senare år. I korthet beror detta på kommunens begränsande möjligheter att påverka bebyggelseutvecklingen. Samtidigt har kommunerna fortfarande ett ansvar för att bebyggelseutvecklingen leds mot en social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Behovet av att koncentrera de kommunala insatserna har då ökat. Kommunens roll blir att tillhandahålla hållbara rumsliga ramar där förändringar på kvartersnivå sker i privat regi. Syftet med mitt examensarbete har varit att utforma en strukturplan för Högsbo industriområde.

Klimatförändringar kommer med största sannolikhet att orsaka en höjning av havsnivåerna och ökade nederbördsmängder. Detta, tillsammans med en fortsatt exploatering i riskutsatta områden orsakar större konsekvenser av översvämningar i framtiden. Tidigare har människan skyddat sig från översvämningar med hjälp av tekniska strukturer som vallar och barriärer. De senaste 10-20 åren har det i flera europeiska länder skett ett skifte från dessa tekniska lösningar mot ett ?mjukare? handlingssätt för att förebygga och hantera översvämningar i policydokument och rekommendationer från ansvariga myndigheter.

For an outdoor environment to function optimally as a playarea requires that it is flexible, that is, contains places and elements that give room for the imagination and for own interpetretations, and also that the children in some way can influence and change their surroundings. It is also important to have variety, both in the sense that the playground has a unique character that distinguishes it from other places, and that it allows many different games and activities. There should for example be room for both wild games of running and moving around where many children can participate, and calm corners to withdraw to for rest or quiet play. A good playground should surprise, challenge and encourage children to discover their surroundings. One way to achive this is to use plants and materials from nature, whose irregular forms and structures can become interesting elements to explore. Vegetation also gives sence-experiences of various kinds, materials like twigs and leafs to play with and a place to play house.

Behovet och betydelsen av stora stadsparker tycks ha fallit i glömska i samband med förtätning av städer. Planering av nya stora stadsparker tycks numera inte stå på agendan. Få arkitekter, stadsplanerare eller landskapsarkitekter lyfter fram värdet av nya stora stadsparker. Syftet med denna uppsats är att undersöka betydelsen av nya och befintliga stora stadsparker i framtidens städer, samt om nya stora stadsparker planeras. Genom intervjuer med arkitekter, stadsplanerare och landskapsarkitekter i Stockholm, Malmö, Köpenhamn och Berlin, belyser denna uppsats yrkesverksammas syn på framtiden för, och betydelsen av, befintliga och nya stora stadsparker.