De svenska insatsförbanden anpassas för de konflikter som är normgivande idag. Konceptuellt innebärdetta att doktriner och metoder måste utvecklas för att möta utvecklingen på dagens stridsfält. Denkonceptuella utvecklingen är förhållandevis billig jämfört med den tekniska, vilket innebär attförmågeutvecklingen mer anpassas till de materiella förutsättningarna som råder. Plattformar för CloseAir Support symboliserades under 80- och 90-talet av tungt beväpnade och särskilt anpassade flygplanoch helikoptrar som verkade i nära anslutning till markförbandens strid. Idag representeras dessaplattformar av andra flygsystem som sedan tidigare är utvecklade utifrån andra kravprofiler.

Syftet med uppsatsen är att beskriva hur fem svenska skogsbolag utför sin skogliga planering och analysera möjlig utvecklingar av planeringen. De företag som ingår i beskrivningen är AssiDomän, Holmen, Korsnäs, SCA och StoraEnso. Materialet som uppsatsen bygger på kommer till största delen från intervjuer som gjorts med personer med lämplig befattning på de olika företagen. Planeringen kan delas upp i tre huvuddelar; strategisk, taktisk och operativ. Organisationen på företagen stämmer väl överens med dessa steg.

Många svenska medborgare är bosatta i Spanien och erhåller pensioner som utbetalas från Sverige. Det svensk-spanska dubbelbeskattningsavtalet innehåller bestämmelser om hur fördelningen av beskattningsrätten ska ske mellan Sverige och Spanien. Enligt dubbelbeskattningsavtalet har båda länderna rätt att beskatta inkomsten varför dubbelbeskattning uppstår. Enligt dubbelbeskattningsavtalet ska dubbelbeskattningen undanröjas genom omvänd avräkning. Den omvända avräkningen innebär att den skattskyldige initialt erlägger skatt i både Sverige och Spanien.

I dagens samhälle finns det ett antal arbetstagare som har anställning på begränsad tid. Denna uppsats utreder regleringarna kring visstidsanställningar samt vilket förhållande som finns mellan visstidsanställningar och samhället. Fokus i detta arbete är att undersöka hur visstidsanställningar regleras och hur dessa inverkar på individer i Sverige. För att få full förståelse behandlar uppsatsen vidare EU:s syn på Sveriges reglering av visstidsanställda. Samhällets utveckling behandlas kort för att nå en djupare kännedom om behovet av visstidsanställningar i Sverige.

Det huvudsakliga syftet med denna uppsats har varit att utreda talerätten vid rättsprövning av tillåtlighetsbeslut. I uppsatsen kommer stort fokus att ligga på fallet Botniabanan. En annan viktig problematik som behandlas genom uppsatsen är den så kallade ?bindande verkan? av regeringens tillåtlighetsbeslut. Då prövningen görs av Regeringen får den således en politisk prägel.

Denna uppsats syftar till att redogöra för och analysera internationella alternativ till den svenska avtalslagen. I år (2005) var det 90 år sedan den svenska avtalslagen tillkom. Avtalslagen har under årens lopp kompletterats med rättspraxis och doktrin och har därmed utvecklats i takt med samhällsutvecklingen. 1989 ratificerade Sverige United Nations Convention on Contracts for the International Sale of Goods, härefter kallad CISG, med undantag för del ?? som utgör den avtalsrättsliga delen.

Den amerikanske luftmaktsteoretikern John A Warden III har skrivit ett flertal artiklar och böcker om vad han anser är det bästa sättet att använda luftmakt. Warden förordar luftmaktens offensiva natur och eftersträvar ett snabbt, för egen del, fördelaktigt slut på en konflikt. Warden har bl.a. liknat fienden vid ett system, där han menar att strävan skall ligga i att slå ut fiendens ledarskikt vilket får tillföljd att dess vilja till strid upphör.I detta arbete ges en sammanfattning av, enligt författaren, centrala delar av Wardens teorier. Sammanfattningen mynnar ut i tre stycken parametrar som kommer att utgöra Wardens teorier i detta arbete.

En relativt omfattande del av arbetstagarens skyldigheter enligt anställningsavtalet är arbetstagarens lojalitetsplikt. Lojalitetsplikten är ett begrepp under vilket flera olika typer av regler brukar räknas, bland annat regler kring konkurrerande verksamhet, tystnadsplikt och bisysslor. Generellt sett har det uttalats att lojalitetsplikten är en skyldighet för arbetstagaren att sätta arbetsgivarens intresse framför sitt eget, samt att undvika situationer där han kan komma i pliktkollision. Skyldigheten är inte generellt reglerad i lag, även om vissa lagregler förekommer för speciella områden. Innebörden av denna framgår istället i första hand av rättspraxis och doktrin.Lojalitetsplikten har genom åren varit föremål för prövning i en rad olika mål och Arbetsdomstolen har vid flera tillfällen gett vägledning kring pliktens omfattning.

Psykisk ohälsa kan vara orsaken till avtalsbrott eller annan skada som den anställde åsamkar annan på grund av sitt hälsotillstånd. Syftet med detta arbete är att utreda när en arbetsgivare får säga upp en arbetstagare på grund av dennas psykiska ohälsa. Målet är även att utreda begreppet psykisk ohälsa samt undersöka vem som bär rehabiliteringsansvaret när en anställd utsätts för psykisk ohälsa. Arbetet behandlar uppsägning på grund av sjukdom för att knyta an till psykisk ohälsa. För att ge läsaren en överblick rörande de allmänna bestämmelserna kring uppsägningar berör författaren även uppsägningar med anledning av arbetsbrist och personliga skäl.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 år sedan företag i allt större utsträckning började frångå synsättet på inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktär. I en omgivning som ställer allt högre krav på korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsättet på inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fått stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste två årtiondena har tillgängliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lägga order och söka lämpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmärksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen på området är dock sparsam och den forskning som är tillgänglig berör främst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jämföra om dessa överensstämmer med de effekter som presenteras i forskning utförd på privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av Växjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute på Växjö 3kommuns enheter men också med en anställd centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.

Personalarbetet har sedan det introducerades i organisationer präglats av ett skiftande fokus och en otydlig ansvarsfördelning. Detta har resulterat i att personalchefers arbetsroll saknar tydliga gränser och ofta slits mellan att vara operativ och strategisk. Tidigare forskning visar att organisationsstrukturen skapar olika hinder och möjligheter för arbetsrollen och dess inflytande i organisationen. Samtidigt saknar personalchefer ofta den makt och prestige som traditionellt sätt finns i en chefsroll, vilket ytterligare bidrar till att skapa en komplexitet i arbetsrollen. Syftet med studien är att utifrån intervjuer med fem decentraliserat organiserade personalchefer skapa kunskap om hur personalchefer upplever sin arbetsroll och sitt inflytande i organisationen.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Som den största deltagande enheten inom WTO har EU en av nyckelrollerna genom sitt avgörande inflytande på världshandeln. EU: s 25 medlemsstater är alla medlemmar i WTO, men vid förhandlingar inom organisationen är det Kommissionen som representerar medlemsstaterna. Hur denna kompetensfördelning ser ut på jordbruksområdet inom ramen för förhandlingarna inom Doha Development Agenda skall behandlas utförligt i denna uppsats, med det fokus på jordbruksfrågor som denna förhandlingsrunda innebär. Jag kommer att ingående behandla de EG-rättsliga förutsättningarna för kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten samt de faktiska förhållanden som denna kompetensfördelning resulterar i. Målet med uppsatsen är att så långt det är möjligt inom det angivna utrymmet utreda kompetensfördelningen mellan EG och den enskilda medlemsstaten inom ramen för DDA-förhandlingarna utifrån det juridiska regelverk och de rättsliga grundprinciper som reglerar EU: s externa identitet och EG: s gemensamma handelspolitik.

Bakgrund: Det har nu passerat 20 år sedan företag i allt större utsträckning började frångå synsättet på inköp som en renodlad stödfunktion av operativ karaktär. I en omgivning som ställer allt högre krav på korta ledtider, hög kvalitet och en hög grad av flexibilitet har synsättet på inköp och anskaffning av varor som en strategiskt viktig funktion och kostnadsdrivare fått stor utbredning inom de flesta branscher.I takt med att den teknologiska utvecklingen under de senaste två årtiondena har tillgängliggjort internetbaserade lösningar för att ta emot och lägga order och söka lämpliga leverantörer har intresset för e-procurement-system ökat allt mer. Även Sveriges offentliga organisationer har uppmärksammat de potentiella effekter som ett införande av ett dylikt system kan medföra. Forskningen på området är dock sparsam och den forskning som är tillgänglig berör främst privata företag i tillverkningsbranschen.Syfte: Att identifiera och beskriva effekterna av att implementera ett e-procurement-system i en offentlig organisation samt jämföra om dessa överensstämmer med de effekter som presenteras i forskning utförd på privata organisationer.Metod: I arbetet har en kvalitativ fallstudie av Växjö kommun genomförts. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med dels inköpare ute på Växjö 3kommuns enheter men också med en anställd centralt i kommunen som ansvarar för e-handeln.