Sökresultat:
2040 Uppsatser om Sjömakt - Sida 65 av 136
Genom vÄr blick : en analys av den koloniala diskursen i religionslÀromedel
Syftet med denna uppsats Àr att kritiskt analysera hur den koloniala diskursen tar sig uttryck i tre svenska lÀromedel i religionskunskap för gymnasiet. Som teori och metod anvÀnder jag mig av diskursanalys.I min studie framkommer det att den koloniala diskursen tar sig uttryck genom att innehÄllet i lÀromedlen struktureras utifrÄn en vÀsterlÀndsk/kristen syn pÄ religionsbegreppet, vilken har sin grund i en essentialistisk religionssyn. Böckerna Àr organiserade runt centrala kristna begrepp, vilka implicit bÀr pÄ kristna vÀrderingar, och kristendomen Àr den religion som fÄr överlÀgset mest utrymme.?Vi? framstÀlls som en enhetlig grupp som i första hand Àr just kristna, men Àven vÀsterlÀndska, i betydelsen moderna, demokratiska och jÀmlika humanister. ?Dom? kategoriseras utifrÄn ?VÄr? utblickspunkt som en motpol, eftersom ?Vi? ytterst definierar oss sjÀlva utifrÄn ?De Andra?.
Att göra vÀstvÀrldens bild till sin - En postkolonial lÀsning av Ett öga rött
Syftet med denna uppsats Ă€r framförallt att försöka visa, samt diskutera, vad en postkolonial lĂ€sning kan vara, och vad den kan ge. Jonas Hassen Khemiris "Ett Ăga Rött" Ă€r Ă€mnet för min lĂ€sning, alltsĂ„ mitt primĂ€rmaterial. Genom olika nĂ€rlĂ€sningar av denna roman undersöks relationerna mellan sprĂ„k, makt och identitet. Huvudsakligen försöker jag, med hjĂ€lp av postkolonial teoribildning, att utröna hur romanens huvudkaraktĂ€r och berĂ€ttare, Halim, förhĂ„ller sig till sig sjĂ€lv, och sin verklighet. Min teoretiska grund ligger hos de postkoloniala teoretikerna Edward Said och Homi Bhabha.
En snÀll tantroman gör ingen skada en kritisk studie om skyltning och makt
The purpose of our thesis is to take a closer look at what lies behind the display of fiction in public libraries. Through interviewing ten librarians and analysing their statements, it examines the mechanisms behind the displaying of books. The analysis was conducted through the application of two different theories, one by Aant Elzinga and one by Douglas Raber. Elzingas theory concerns methods of working, while Rabers theory concerns the purpose of public libraries and attitudes towards power. The following conclusions were drawn from analysing the statements.
Kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn, sÄ ovanligt att problemet inte existerar? : - en studie av hur svensk press framstÀller dessa kvinnor.
Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jÀmfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar Àven finnas begrÀnsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i Àmnet. Detta skulle kunna bero pÄ att kvinnliga förövare utgör en sÄdan liten andel av det totala antalet förövare sÄ att fenomenet inte uppmÀrksammas tillrÀckligt. Studien bygger pÄ en diskursanalys av tidningsartiklar frÄn svensk press i syfte att granska hur media framstÀller kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framtrÀdande diskurserna Àr offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras pÄ olika sÀtt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmÀrksammas samt stor makt nÀr det gÀller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.
PÄ vems villkor? : en studie om hur personer utan hem upplever socialtjÀnsten
The purpose of this paper is to study how people without home experience social services and how they experience their space of action when they meet social services. In order to answer these questions, a qualitative approach has been used. The empirical material consists of five interviews with people who have contact with social services because they are homeless. To support my analysis of the space of action for the persons being interviewed, I?ve used two theoretical perspectives, power analysis by Michel Foucault and Rational Choice.
Vad fÄr rum? : NÀrlÀsning av Lpo94 med fokus pÄ bildsprÄket
UtgÄngspunkterna i föreliggande arbete Àr mitt intresse för bildsprÄket, samt för filosofen Michel Foucaults teori om det relationella mellan makt och kunskap. I min problemformulering utgÄr jag ifrÄn idén om bild som ett individuellt sprÄk, dock inte som uttryck för kreativitet utan som uttryck för identitetsskapande och del i jagets sjÀlvkonstruktion. Syftet med studien Àr att undersöka om skolans styrdokument Lpo 94 ger rum för bildsprÄk och utrymme för subjektivation. Aktuell forskning har gett stöd för premissen om bildsprÄkets betydelse som ett identitetsutvecklande sprÄk med kommunikativt vÀrde. Undersökningen fokuserar pÄ texten i Lpo 94.
Arbetslösas möjligheter till arbete : - Konstruktionen av en identitet
Tidigare forskning kring arbetslöshet har visat pÄ en mÀngd negativa effekter för den arbetslösa individen. Det behövs fler kvalitativa studier pÄ detta omrÄde, eftersom de flesta tidigare studier Àr utförda med kvantitativa ansatser. VÄra syften med studien Àr att ?nÄ en förstÄelse för hur yngre lÄngtidsarbetslösa upplever sina möjligheter att fÄ ett arbete?. Samt ?nÄ en förstÄelse av den arbetslösas identitet?.
Mer som en partner. En litteraturstudie om patientdelaktighet
Patienter har idag större krav pÄ att vara delaktiga i sin vÄrd, vilket ocksÄlagstiftningen ger stöd för. Trots detta kan patienter uppleva att de har dÄligakunskaper om sin situation och kan upplevas som passiva. Sjuksköterskan har godamöjligheter att frÀmja patientens delaktighet men lyckas inte alltid med detta. Syftetmed denna litteraturstudie var dÀrför att fÄ fördjupad kunskap om hur sjuksköterskankan frÀmja patientens delaktighet i omvÄrdnaden och vad som kan hindrasjuksköterskan. Hildegard Peplaus omvÄrdnadsteori om den interpersonella relationenutgör arbetets teoretiska referensram och begreppen kommunikation, makt ochempowerment beskrivs.
Konflikthantering: Genom att lyssna pÄ eleverna i dialog och samspel
I denna c-uppsatts problematiseras omrÄdet konflikthantering och anledningen till att mÀnniskor hamnar i konflikter. Syftet Àr att beskriva hur pedagoger i den dagliga skolverksamheten arbetar med konflikthantering samt om de har nÄgra speciella metoder eller strategier. Vi anvÀnde kvalitativa intervjuer som undersökningsmetod till vÄrt arbete. Syftet bröt vi ner i tre frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ frÄgor hur pedagoger arbetar med konflikthantering, deras tankar, erfarenheter och upplevelser inom omrÄdet. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande dÀr vi har tagit i beaktning, utifrÄn ett forskningsperspektiv, att mÀnniskan hela tiden pÄverkas av sin omgivning.
Ăr god redovisningssed fortfarande god sed?
SammanfattningBokföringsnÀmnden (BFN) Àr en statlig myndighet under regeringen som Àr statens expertorgan pÄ redovisningsomrÄdet. De ansvarar för att frÀmja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrÄn praxis. Redovisningen har dock gÄtt frÄn att ha styrts utifrÄn principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. PÄ senare tid har nÀmligen BFN antagit en ny strategi genom att utfÀrda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillÀmpa frÄn 2014.Problematiken Àr att BFN inte har nÄgon föreskriftsmakt utan endast fÄr ge ut allmÀnna rÄd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstÄr en konflikt bÄde gÀllande hur reglerna skall tolkas samt vad som gÀller juridiskt.VÄrt syfte Àr att förstÄ hur de kommande regelverken frÄn bokföringsnÀmnden uppfattas samt hur de kommer att pÄverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen anvÀnder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.
Ideologiska konstruktioner. Vetenskapligt grÀnsarbete i specialpedagogisk programlitteratur
Syfte: Uppsatsen söker frilÀgga det specialpedagogiska forskningsomrÄdets ideologiska konstruktioner via framskrivningar i specialpedagogisk programlitteratur, avseende grÀnsdragningar mellan vetenskaper, specialpedagogiska perspektiv och karaktÀristika.Teori: Med inbegripande av kontrastiva konstruktioner mellan vetenskaper för visst ideologiskt frÀmjande, ger begreppet grÀnsarbete (Gieryn, 1983) signifikans Ät omrÄdets konstruktion. GrÀnsarbeten kan innebÀra retoriska framskrivningar av vetenskapliga perspektivs karaktÀristika, med funktion av medel för makt framför beskrivning av vetenskap. Enligt marxistisk s.k. negativ ideologitradition har ideologier bl.a. vidmakthÄllande funktioner för stat och styrande grupper.
Klimatdebattens pÄverkan pÄ val av bil : Konsumtion, klimatpÄverkan och media
Den senaste tiden har klimatförÀndringarna fÄtt mycket utrymme i tidningar, tv och radio. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka vilken pÄverkan denna klimatdebatt har haft pÄ publiken, om det har fÄtt nÄgon effekt pÄ konsumentens syn pÄ kopplingen till klimatpÄverkan. För att göra detta tittar vi pÄ bilens pÄverkan, och om klimatdebatten har pÄverkat instÀllningen vid köp av ny bil.För att svara pÄ detta gÄs först relevanta teorier kring medias makt, konsumtion och privatbilism igenom. Bilden Àr att konsumtion och bilism inte drivs av rationalitet utan att det har blivit en viktig del av sjÀlvbilden, de har fÄtt en ny betydelse som symbol. Det finns ocksÄ en tydlig koppling mellan ett Àmne som fÄr mycket utrymme i media, och vilken frÄga som den allmÀnna opinionen klassar som viktig.Sedan presenteras klimatdebatten i Aftonbladet och Dagens Nyheter för att se vilken bild publiken har fÄtt.
KÀrlekens makt : En studie om hur kÀrleksförhÄllanden pÄverkar studiemotiverade tjejers identitet och attityd till skolan
The purpose of this thesis is to explore how love relationship affects the identity and attitude towards school of study motivated girls in 17-18 years of age with the subsidiary purpose to get anidea of how the gender order is maintained in the relationship.The study is based on theories of gender theory and identity theory, which concerns gender as aresult of actions and how the gender order is maintained. The identity theory is based as a choice toconvey different roles.The study is founded on qualitative research interviews with six different girls, where the focus wasto learn about their own experiences of how the love relationship affects them.The results were interpreted through a hermeneutic analysis.The results show that the love relationship affect informants' identity on self-perception, what roles they convey and the attitude towards school. It turned out that the informants' attitude towards school was dependent on their boyfriendÂŽs attitude towards school.The results also show that girls are highly involved in the process of maintaining the gender order in which they choose to manage their time according to their boyfriend's time, and has the role of the engaging and emotional in the relationship..
Ester och makten
BerÀttandet kan betraktas som en moralfilosofisk praktik, dÀr etik och estetik förs tillsammans och blir ett i narrationen. BerÀttande Àr etik, bÄde som gestaltande handling, gestaltad handling och i lÀsningen Ätergestaltad handling. Enligt författarens intentioner ska berÀttelsen om Ester ses som en moralisk sÄdan, och diskussionerna omkring densamme visar att detta stÀmmer. Man skulle kunna sammanfatta berÀttelsens moral i Kants kategoriska imperativ: ?Handla endast efter den maxim genom vilken du tillika kan vilja att den blir en allmÀn lag?.
Kvinnor inom polisens ingripandeenhet
UtifrĂ„n Durkheims samhĂ€llsteori om gruppers vĂ€rderingar, Foucaults teori om makt och Ă
ses teori om kön har vi inhÀmtat en grund att utgÄ frÄn nÀr vi tog oss an vÄrt uppdrag. Ett uppdrag som vi tilldelats av den aktuella polisstationen och som avgrÀnsat vÄr studie till poliser som arbetar i yttre tjÀnst, de sÄ kallade ordningspoliserna. VÄr uppgift var att genom intervjuer med poliser lyfta fram orsaker till att de kvinnliga ordningspoliserna lÀmnar ingripandeenheten. Den maktutövande delen som polisyrket innebÀr blir extra tydlig vid till exempel frihetsberövande av mÀnniskor. NÄgot som kan medföra att poliserna behöver anvÀnda vÄld, en rÀttighet som de har men Àven en skyldighet i vissa fall.