Sökresultat:
1045 Uppsatser om Sjökrigets principer - Sida 7 av 70
IRAs icke-vÀpnade kamp- bakomliggande orsaker
Denna uppsats handlar om vad som ledde fram till att IRA valde att lÀgga ner sina vapen och ingÄ vapenvila 1994. Vi har hittat flera olika orsaker vilka vi har klassificerat som interna eller externa. HÀr Äterfinns orsaker som kalla krigets slut, attitydförÀndringar, vinster med vapenvila och internationellt samarbete. För att förstÄ bakgrunden har vi Àven tittat pÄ vikten av en avvÀpning i en fredprocess samt hur Sinn Féin och IRA Àr sammanlÀnkade. Slutligen har vi Àven gjort en applicering av vÄra resultat pÄ en terroristgrupp vilken delar mÄnga av IRAs drag, PLO, men Àven tittat pÄ en grupp vilken inte Àr sÄ lik, ETA..
FramgÄngsfaktorer bakom gerillakrigföring
Gerillakrigföring som metod i konflikter som inte Àr mellanstatliga Àr aktuella att studera ur ett svensktperspektiv. Ett ökat internationellt militÀrt Ätagande föranleder valet av Àmne, samtidigt som okonventionellatillvÀgagÄngssÀtt omgÀrdas av fascination. Uppsatsen undersöker vilka faktorer som ligger bakomframgÄngar med gerillakrigföring, i syfte att öka medvetenheten om de företeelser som behöver uppmÀrksammasi en konflikt med gerillakrigsinslag.I arbetet utnyttjas en induktiv metod kombinerad med fallstudier. Inledningsvis skapas en definitionsgrundför gerillakrigföring. DÀrefter prövas teorin om krigföringens principer som framgÄngselement pÄ krigen iAlgeriet (1954-62) samt Malaysia (1948-57).
Operationskonst : en insikt om det unika med strategisk relevans
NÀr omvÀrlden och krigen förÀndras, kan dÄ den ?traditionella? operationskonsten behÄllas? I denna uppsats appliceras operativa principer definierade ur den israeliska operationskonsten frÄn tidigare krig pÄ det Andra Libanonkriget 12 juli till den 14 aug 2006. Syftet Àr att beskriva och diskutera operationskonstens dynamik och förutsÀttningar. I teorin influeras operationskonsten av bÄde strategi, taktik och teori men Àven av en mÀngd andra subjektiva och objektiva faktorer. Undersökningen lyfter fram att de traditionella israeliska operativa principerna anvÀndes i en varierande omfattning men först i avslutningen av kriget kan ett ?traditionellt? operativt koncept identifieras.
"Yes, jag klarade det" : En intervjustudie med elever som anvÀnder interaktiva svarsdosor pÄ matematiklektioner.
I detta examensarbete har vi kartlagt förskollÀrares instÀllning till matematik. Hur förskollÀrare arbetar med Gelman och Gallistels fem principer i matematik, samt hur medvetna de Àr om principerna. Tidigare forskning pekar pÄ vikten av att barn fÄr förstÄelse fo?r Gelman och Gallistels fem principer, för att utveckla en grundlÀggande matematisk förstÄelse. I vÄr studie visar vi pÄ hur man kan arbeta med principerna pÄ förskolan.
Andragogik - en vÀg till livslÄngt lÀrande?
Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda Àn utbildning för unga mÀnniskor.Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda pÄ om vÄr skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan Ästadkomma ett nÀrmande till andragogiska principer. Jag ville ocksÄ se hur omstÀllningen till nytt arbetssÀtt pÄverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lÀgga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning. Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, förelÀsning, samt en kvantitativ enkÀtundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande. Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha nÀrmat undervisning/handledning till andragogiska principer. VÄra studerande lÀgger tyngdpunkten pÄ undervisningens pedagogiska upplÀgg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter pÄ nya omrÄden som arbetssÀtt och flexibilitet.
Ny vÀrldsordning, nya utmaningar? En teorianvÀndande studie om förhÄllandet mellan USA och Europa sedan Kalla krigets slut
In this thesis I discuss and analyse the relationship between USA and Europe since the end of the Cold War. Many authors claimed that the Soviet threat was the glue that kept the continents together. Now that threat is gone and new challenges have risen. In what way has this relationship been influenced by the new challenges this new era stands for? By doing a case study and by using two quite different theorists, John Mearsheimer an offensive realist and Joseph Nye who is a liberal institutionalist, I?ll try to show how for example September 11, anti-amerikanism and NATO can be explained and understood.
TvÄngsmedelsutövning enligt RB 28 kap: NÀr och hur fÄr de anvÀndas?
I Sverige har vi som allmÀn utgÄngspunkt att varje medborgare Àr skyddad mot kroppsliga och integritetskrÀnkande ingrepp, husrannsakan, kroppsvisitation och liknande intrÄng. Dessa lagstadgade skydd Äterfinns i Regeringsformens 2 kapitel. I vissa situationer mÄste dock den enskildes intresse av integritetsskydd inskrÀnkas. I RÀttegÄngsbalkens 28 kapitel finner vi regler för nÀr och hur den enskildes lagstadgade integritetskydd fÄr inskrÀnkas genom tvÄngsmedelsutövning Det Àr dessa bestÀmmelser som jag har försökt utreda i denna uppsats. Utöver de konkreta reglerna som uttrycks i RB 28 kap aktualiseras ett antal principer vid tvÄngsmedelsutövning.
Maktbalans och polaritet i dagens Europa : En kausal fallstudie med offensiv realism
USA har nu hört och sett Rysslands tendenser till maktansprÄk i Europa och vilka medel man Àr villig och kapabel att anvÀnda sig av. Detta föranleder NATO att rusta upp sina resurser och vidare fördjupa sÀkerhetsdilemmat i Europa. Att bibehÄlla och expandera ett starkt NATO i Europa Àven efter kalla krigets slut har visat pÄ USA:s förmÄga att navigera vÀrldspolitiken pÄ ett proaktivt sÀtt utan att löpa nÄgra risker för den egna nationella sÀkerheten. USA:s engagemang pÄ den Europeiska arenan ska primÀrt tolkas som en strategi för att balansera upp Ryssland och bara sekundÀrt som en idealistisk ambition att vÀrna om regional fred och sÀkerhet. Vi kan sÄledes utlÀsa att ingen av aktörerna Àr intresserade av status quooch den process av maktmaximering som pÄgÄtt i Europa sedan lÄngt tillbaka fortsatt lika aktiv..
Islamic Banking i Sverige : En studie om hur en islamisk bank skulle kunna marknadsföras och finansieras pÄ den svenska marknaden
Idag finns det mÄnga muslimer i Sverige som inte har ett alternativ vad gÀller val av banker som agerar i linje med deras tro dÀr det rÄder ett förbud mot rÀnta. Studien Àmnar undersöka hur man kan marknadsföra och finansiera en islamisk bank i Sverige, vilka nyckelfaktorer som finns samt vilka som gÄr att anvÀnda för en lyckad positionering i den svenska bankmarknaden. Vi har anvÀnt oss utav kvantitativa och kvalitativa ansatser genom primÀr data i form av intervjuer och en enkÀtstudie. Vi har kombinerat marknadsföringsteorinValue Innovation med finansieringsteorin Bootstrapping i syfte att fÄ en undersökning som Àr övergripande för hela uppsatsen.Resultaten tyder pÄ att marknadsföringen av en nyetablerad islamisk bank i Sverige bör göras med fokus pÄ att den Àr i linje med islamiska principer, men Àven att den följer vissa etiska principer, för att bredda mÄlgruppen till andra Àn muslimer. Grundfinansieringen bör skötas av utlÀndska investerare pÄ ett sÀtt som undgÄr de restriktioner som finns gÀllande inflöde av utlÀndskt kapital..
Infanteriet - pÄnyttfött eller ÄteranvÀnt? : En jÀmförelse av infanterireglemente under kalla kriget och idag
Detta arbete syftar till att utreda hur svenska infanterireglementen har förÀndrats frÄn det kalla krigets invasionsförsvar till dagens moderna insatsförsvar, men ocksÄ pÄvisa likheter mellan dessa.Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ reglementen, Infanterireglemente Skyttebataljon 1974 och Markstridsreglemente 6: Manöverbataljon FörhandsutgÄva 4 2012, som jÀmförs med ett analytiskt ramverk konstruerad av utvecklade och operationaliserade delar av de sex grundlÀggande förmÄgorna.Uppsatsen visar att det föreligger skillnader i synen pÄ nyttjande av indirekt metod för att besegra motstÄndaren, samt nyttjandet av uppdragstaktik. Likheter finns i form av beskrivningen av fördröjningsstrid och nyttjandet av indirekt eld..
Flödesorientering av axelförmontering
Scania har utvecklat en filosofi, Scanias Produktionssystem (SPS), vilken anvÀnds aktivt som grund för arbetet med stÀndiga förbÀttringar i verksamheten. Företaget arbetar hÄrt med att alla delar i produktionen ska följa SPS principer. I dagslÀget lever inte axelförmonteringen pÄ busschassi i alla avseenden upp till dessa principer, vilket föranledde detta examensarbete. Syftet med examensarbetet Àr sÄledes att föreslÄ förbÀttringar samt att ge ett eller flera förslag pÄ hur axelförmonteringen kan flödesorienteras. En kartlÀggning av nulÀget genomfördes för att fÄ en tydlig blick över omrÄdet, arbetssÀtt, utrustning och eventuell förbÀttringspotential.
Integrerad Rapportering pÄ Stockholm Large Cap : En studie kring integrering av social- och miljöinformation i Ärsredovisningar ? efterlevnad av IR-principer och förklarande faktorer
Integrerad rapportering (IR) sprider sig inom redovisningsvÀrlden och modellen ska enligt föresprÄkarna skÀnka en transparent bild över hur företagen sammanlÀnkar finansiell och icke-finansiell information. Genom intressent- och legitimitetsteoretiska postulat syftar studien till att visa vilka faktorer (storlek, skuldsÀttningsgrad, Àgarkoncentration och bransch) som kan pÄverka valet att tillÀmpa IR-principer. Vidare undersöks om mÀngden integrerad information verkligen skiljer sig mellan företag som tillÀmpar IR och övriga. Fokus ligger pÄ social- och miljöinformation som finns integrerad med övriga upplysningar. Empirin har genererats genom en i huvudsak kvantitativ innehÄllsanalys av 67 Ärsredovisningar frÄn företag noterade pÄ Nasdaq OMX Large Cap. Regressionsanalyser och Mann-Whitney test har anvÀnts för att analysera den insamlade empirin. De statistiska testerna visar att storlek och branschtillhörighet har signifikanta samband med mÀngden integrerad miljö- och social information i Ärsredovisningarna.
HÀlsofrÀmjande skola - en fallstudie
Begreppet hÀlsofrÀmjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstÄ och pÄverka deras egen livsstil sÄvÀl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hÀlsofrÀmjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen Àr att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hÀlsofrÀmjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hÀlsofrÀmjande skolor tillÀmpas i praktiken. Forskningsstrategin i den hÀr undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats Àr en hÀlsofrÀmjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer anvÀnts.
Sociala villkor i offentlig upphandling : Ny lag tydligare reglering?
I denna uppsats har vi utifrÄn SKTF-tidningens genomförda undersökning försökt att utreda huruvida den i undersökningen pÄstÄdda motsÀttningen mellan den för LOU grundlÀggande principen om affÀrsmÀssighet och möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling existerar. SÄledes blir Àven avsikten att studera vilka principer som pÄverkar möjligheterna att stÀlla sociala villkor enligt LOU samt att urskilja eventuella motsÀttningar mellan dessa principer och möjligheterna att stÀlla sociala villkor. Eftersom LOU stÄr inför en förÀndring 1 januari Är 2008 blir syftet ocksÄ att försöka utreda om dessa förÀndringar kommer att leda till en tydligare reglering angÄende möjligheterna att stÀlla sociala villkor i en offentlig upphandling. VÄra preciserade frÄgestÀllningar omfattas av forskningsfrÄgor som lyder som följer: Vilka motsÀttningar finns mellan LOU:s grundlÀggande principer och möjligheter att stÀlla sociala villkor? Och hur stÀlls sociala villkor i praktiken för att undvika dessa motsÀttningar? samt kommer införandet av NLOU att medföra en tydligare reglering av möjligheterna att stÀlla sociala villkor i offentlig upphandling Àn det som stadgats i LOU?Vi anvÀnder oss av en traditionell juridisk metod för att faststÀlla gÀllande rÀtt, de lege lata.
Successiv vinstavrÀkning av entreprenader : Alternativa berÀkningsmetoder för fÀrdigstÀllandegraden
Sedan den 1 januari 2005 ska alla noterade svenska företag följa de internationella redovisningsstandarderna IFRS/IAS i sin koncernredovisning. En bransch som har pÄverkats av detta Àr byggbranschen som i sin redovisning av entreprenader ska anvÀnda sig av metoden successiv vinstavrÀkning. NÀr denna metod anvÀnds berÀknas intÀkterna utifrÄn entreprenadens fÀrdigstÀllandegrad. Vid faststÀllandet av fÀrdigstÀllandegraden rekommenderas och anvÀnds en berÀkning utifrÄn produktionskostnader. Syftet med denna uppsats Àr att undersöka om det finns andra berÀkningsmetoder som ger ett mer rÀttvisande resultat utifrÄn redovisningens kvalitativa egenskaper och grundlÀggande principer.