Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanläggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie på lokal nivå. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanställning av de nationella försvarssatsningar som ägde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom både det civila och militära försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes på det civila och militära försvaret, satsningar som kan förstås utifrån tankar om folkhemmet.Ett antal frågor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanläggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anläggningar byggdes i hela Sverige, även om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av Arlaanläggningen.

Syftet med min undersökning var att få svar på hur Armémuseum i Stockholm representerar temat krig i basutställningen och hur museipersonalen förhåller sig till denna representation. Jag önskade även veta vad för sorts kulturarv Armémuseums anställda ansåg vara problematiskt att presentera.Jag intervjuade fyra personer från Armémuseum och via metoden ?thick description? och Aronssons flanörperspektiv som grundar sig i promenadetnografin, gjort utförliga anteckningar av mina observationer från deras basutställning. Studien grundar sig i ett musei- och kulturarvsvetenskapligt perspektiv, där studier om hur kulturarv presenteras på museer är ett vanligt ämne. Mina teoretiska grundpelare har bland annat varit Gregory Ashworth, Sharon MacDonald, Laurajane Smith, Rihannon Mason och Peter Aronsson som alla menar att synen och bearbetningen av mörkt kulturarv påverkas av politiska värderingar, tiden och hur det framställs på museer.Resultatet av studien kommer fram till att Armémuseums anställda vill förmedla att krig är hemskt och som ofta går hand i hand med lidande, död och orättvisor.

Det har i Colombia sedan 1960-talet pågått en konflikt mellan regeringen och olika väpnade grupper. Konflikten har visat sig vara svårlöst.Vi har utgått från Mary Kaldors teori om nya krig för att analysera vilken roll olika faktorer har spelat i konflikten, för att sedan kunna dra slutsatser om de har försvårat en konfliktlösning.De väpnade gruppernas ökade inblandning i narkotikahandeln har lett till att de har kunnat finansiera sin fortsatta krigföring. Konsekvenserna av detta har blivit att de delvis frångått sin ideologiska målsättning, då de tjänar på att upprätthålla konflikten. Vidare har våldet mot civilbefolkningen ökat, till följd av gruppernas nya krigföring där erövring av territorium sker genom folkfördrivning och mord.Den colombianska regeringens strategier för bekämpning av de väpnade grupperna har förändrats för att svara mot det nya konfliktmönstret. Regeringens strategier har möjliggjorts till följ av den internationella bekämpningen av terrorism.

Will the discourse in a country effect the way an event is presented in the media? And will the event be presented in similar ways in different countries? These are the questions my paper aims to answer. By using critical discourse analysis I have analyzed the reporting of the Iraqi War in three big newspapers; one from USA, one from Sweden and one from Great Britain. The results show that the discourse in each country play a big part in how the news get presented in the media, and this is shown in how the news gets reported. The three countries had three different views on the same war.

Sedan mitten på 1990-talet finns en uttalad politisk vilja att Sverige skall delta i internationellamilitära insatser i en större omfattning än tidigare. Ambitionsökning kommer att ske i en miljö därhoten globaliseras och insatserna blir mer komplexa samtidigt som det militära engagemangetskall öka så att en dubblering av utlandsstyrkans förmåga åstadkoms. Under de senaste 25 åren harde konflikter och krig som definieras som inomstatliga, lågintensiva och asymmetriska samtbedrivs med okonventionella metoder kommit att betraktas som normgivande av flertaletbetraktare. De krig som vi ser idag innehåller nya inslag avseende aktörer, drivkrafter ochmoraliska/etiska samt juridiska betingelser för våldsutövningen vilket även återspeglas i deinternationella insatser som genomförs i syfte att hantera dem. Det politiska och reella priset fördeltagande i dessa insatser har konstant ökat.

War has for all through the years adopted various guises and been performed by various actors for a wide variety of destination. But what is really a war? Why is war fought? How is war fought? By whom is war fought? Machiavelli, Clausewitz, Kaplan, Kaldor, Creveld and Krulak are just a few among others who have made valiant attempts to explain war and its nature. What did they find? This essay maps out their studies in the hope of finding some kind of continuity that can give a clearer picture of what war really is.

In this essay I study two novellas by Anne Charlotte Leffler, ?En bal i societeten? and ?I krig med samhället?. In order to do this, I use some of the differences between male and female writing that Ingeborg Nordin Hennel discusses in her study ?Ämnar kanske fröken publicera något??: Kvinnligt och manligt i 1880-talets novellistik. For the analysis of ?I krig med samhället? I also use the text ?Stabat mater? by Julia Kristeva.

Den 11:e sptember 2001 inträffade västvärldens i särklass värsta terror dåd på Manhattan i New York. I samma ögonblick som det första planet plöjde in i ett av World Trade Centers torn började in process mot ett fullskaligt krig mellan USA och Terrorismen. I denna process har vi skiljt ut två personer och tre beslut som vi anser i hög grad har påverkat det efterföljande kriget. George W. Bush och Donald rumsfeld har i vår mening satt tydliga spår på den fortsatta utvecklingen.

Obemannade flygfarkoster har varit omtalat sedan kriget mot terrorn startade 11 september 2001 och det förekommer fortfarande frågor kring hur systemet nyttjas och om det är moraliskt korrekt. Det finns många användningsområden för farkosterna som exempelvis lägesuppfattning, sökandet av försvunna personer, attackuppdrag med flera. Studien undersöker hur farkosterna används inom attackföretag samt den militära nyttan av systemet. Eftersom det finns olika uppfattningar kring hur systemet används i krig och konflikt så kommer studien att redogöra för olika uppfattningar samt att konkretisera dessa.Det moraliska synsättet på Unmanned Combat Aerial Vehicle, UCAV, i konflikt och krig skiljer sig åt. De som talar emot systemet menar att detta i sig är hotet och inte hur det nyttjas.

Syftet med examensarbetet är att få en ökad insikt i diskussionen som förs bland internationella författare angående krigsdrabbade barn. Litteraturen presenteras ämnesvis och läsaren får möta de ämnen som författarna för fram. De diskuterar frågor kring barnsoldater, vilka olika effekter krig har på barn och hur dessa ska avhjälpas. Författarna ger även exempel på preventiva insatser och handlingsprogram i efterkrigstid och hänvisar genomgående till internationell rätt. Arbetet genomförs som en litteraturstudie och genom en slags innehållsanalys jämförs författarnas olika åsikter.

Titel: I allmänhetens ljus - svenska dagspressens rapportering om avlägsna krig Författare: Elina Wikström och Rebecca HagmanKurs: Medie- och kommunikationsvetenskap, C-uppsatsDenna studie syftade till att undersöka hur den svenska dagspressens rapportering om kriget i Syrien har sett ut under perioden 2014-03-01 - 2015-03-01. Studien ämnade till att med stöd från teorier om nyhetsvärdering och dagordningsteorin, ge svar på vilka aspekter av ett avlägset, utdraget krig som får högst nyhetsvärde i rapporteringen och på vilket sätt kriget framställs genom det. Den empiriska studien genomfördes via en kvantitativ innehållsanalys där artiklar och notiser studerades i två av Sveriges största dagstidningar - Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Studiens resultat visade att de nyheter som det rapporterades absolut mest om speglade terrorism och terroristgrupper anknutna till kriget. Nyheter som hade en koppling till Sverige och nyheter som gestaltade humanitärt lidande fick även ett relativt stort fokus i rapporteringen. Det visade sig att kriget i Syrien övervägande förmedlades på ett negativt sätt, bland annat genom starkt värdeladdade ord och en nästintill ständigt negativ valens. Utifrån studiens teorier har det konstaterats att terrorrelaterade nyheter har ett mycket högt nyhetsvärde och prioriteras på mediernas dagordning, jämfört med många andra delar av kriget.

Uppsatsen behandlar hypotesen om att mänskliga rättigheter blivit en normre-gim som kan utgöra en legitim grund för militärt våld. Genom att se på traditio-nella sätt (realistiska, folkrättsliga och teoritraditionen om rättfärdiga krig) att skapa legitimitet knyter vi an till den aktuella världssituationen där mänskliga rät-tigheter spelar en allt större roll. Uppsatsen diskuterar även vad mänskliga rättig-heter som legitimitetsargument innebär, såsom en möjligtvis konditionerad suve-ränitet, och ett omvärderande av FN:s roll i världen, och de problem som uppstår i förhållande till dessa. Vidare frågar vi oss huruvida mänskliga rättigheter kan ut-göra svepskäl för att rättfärdiga annars illegitima krig. Vårt empiriska fokus ligger på NATO:s intervention i Kosovo och den USA-ledda invasionen av Irak..

Fo?ra?ndringar i medieteknologin har mo?jliggjort att ma?nga krig och konflikter idag a?r mediebevakade och det a?r ofta ha?ndelser i krig ga?r genom journalistiken ut till medborgare. Detta medfo?r en problematik. Konkurrensen mellan medierna har ha?rdnat och ma?nga redaktioners ekonomi tilla?ter inte la?ngre att ha utsa?nda reportrar pa? plats.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur Dalregementets militärers giftermålsmönster såg ut under tidsperioden 1650?1799, samt hur dessa påverkades av externa omständigheter som krig, social status och förändrade försörjningsmöjligheter. Den teoretiska grunden har hämtats utifrån tidigare forskning om det västeuropeiska äktenskapsmönstret och olika samhällsgruppers äktenskapsstrategier. En demografisk studie av 221 giftermål har sammanställts från källmaterialet Dalregementets personhistoria I och II.Resultatet av detta har visat att Dalregementets befäls sammanlagda medelålder under tidsperioden 1650?1799 var vid första äktenskapet 31,1 för män och 25,8 för deras makor.

Denna uppsats syftade i att undersöka en civilförsvarsanläggning lokaliserad i Arlaberget utanför Köping genom en studie på lokal nivå. För att placera den lokala undersökning i ett större sammanhang presenterades först en sammanställning av de nationella försvarssatsningar som ägde rum i Sverige under det kalla kriget i uppsatsen. Satsningar inom både det civila och militära försvaret presenterades i denna redogörelse. Denna redogörelse visar att omfattande satsningar gjordes på det civila och militära försvaret, satsningar som kan förstås utifrån tankar om folkhemmet.Ett antal frågor formulerades för att undersöka den lokala civilförsvarsanläggningen i Köping. Uppsatsen kommer fram till att Arla bergskyddsrum byggdes i Köping som en del i en större nationell process, liknande anläggningar byggdes i hela Sverige, även om det fanns vissa lokala motiv som verkade extra motiverande bakom byggandet av Arlaanläggningen.