Sök:

Sökresultat:

462 Uppsatser om Sjöfolk - Sida 22 av 31

Moralpanikens (o)logiska dagordning - En fallstudie av den amerikanska kontextens undantag frÄn den konstitutionella ordningen

Abstract"The war on terror" has resulted in numerous exceptions from the constitutional order. This thesis is an attempt to give empirical support to Georgio Agambens theory that these exceptions should be regarded as a constant element in modern societies based on a constitutional order. The results of the case study of the empirical exceptions in the American context give Agambens theory validity. The exception is a reappearing phenomenon, which implies that the constitutional order is fragile. What then is it that makes the legal norms fragile? In this thesis I will discuss the causality of moral panic.

Ledarskap i en nÀtverksorganisation - En fallstudie av SkÄnes Livsmedelsakademi

Syfte: I min uppsats analyserar jag framgÄngsmönster och förutsÀttningar för utövande av ledarskap i nÀtverk. Analysen bygger pÄ en fallstudie av en framgÄngsrik nÀtverksorganisation, frÄn initiativ till vÀletablerad aktör. Metod: Jag har arbetat enligt kvalitativ metod och gjort en fallstudie baserad pÄ kvalitativa intervjuer. Teoretiska perspektiv: Jag anvÀnder mig av teori kring ledning av olika typer av nÀtverksorganisationer och försöker med teorins hjÀlp tolka empirin för att förstÄ vilka faktorer som Àr viktiga för ledarskapet under de empiriska förutsÀttningar som rÄder i det studerade fallet. Empiri: Min empiri handlar om SkÄnes Livsmedelsakademi, en nÀtverksorganisation för alla som Àr intresserade av att utveckla SkÄne till ett Centre of Excellence med speciell inriktning pÄ förÀdling av livsmedel och dÀrtill hörande processer och system.

En studie om bostadsrÀttsföreningars ekonomiska utveckling vid vÄningstakpÄbyggnad

StorstÀderna vÀxer och folk vill bo allt mer centralt, men det finns inte mycket yta att bygga pÄ ifall man inte vill offra naturomrÄden. En lösning Àr att bygga pÄ höjden, det vill sÀga öka antalet vÄningar. Det Àr vad denna uppsats handlar om och hur bostads- och hyresrÀttsföreningar kan dra nytta av detta genom att öka sin ekonomiska vinning, samtidigt som de gör samhÀllet en tjÀnst och Àr med och mÀttar behovet.Det denna uppsats kommer att behandla Àr hur ekonomin i olika föreningar Àndras i samband med takpÄbyggnad med en eller flera vÄningar och hur detta skiljer sig utifrÄn olika tekniska lösningar. Syftet Àr att utifrÄn detta skapa en uppsats som kan gagna framtida fastigheter som övervÀger att göra en sÄdan ombyggnation. De metoder vi kommer anvÀnda Àr granskning av dokumentation och handlingar frÄn olika föreningar som har genomgÄtt en takpÄbyggnad av en eller flera vÄningar.

Hur pÄverkas humankapitalet av migrationen mellan lÀnderna i Nord? - En studien av fenomenen brain drain och brain gain i Ungern.

Brain drain innebÀr förlorat humankapital till följd av migration och förknippas oftast med högutbildade medborgares flytt till utlandet. Brain gain innebÀr Ä andra sidan ökat humankapital, antingen till följd av att migranter flyttar tillbaka till sina ursprungslÀnder eller genom ökade incitament för att utbilda sig pÄ grund av migrationsmöjligheter. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur den lagÀndring som trÀtt i kraft i Ungern, för att förhindra migration av vÀlutbildad arbetskraft, pÄverkar humankapitalet i landet. Uppsatsen begrÀnsades till att enbart innefatta lÀkare.För att genomföra undersökningen anvÀndes data frÄn olika databaser samt andra forskningsrapporter och kompletterande kÀllor. Materialet analyserades med hjÀlp av teorier kring löneutjÀmning samt neoklassisk teori rörande nyttomaximering och inkomstfördelning.

EU och demokratiskt underskott ? en experimentell studie om svenskar och stakeholdermodellen

EU:s befogenheter har frÀmst motiverats med hÀnvisning till att internationella samarbeten effektiviserar beslutsfattande och förbÀttrar beslut. Idag ifrÄgasÀtter allt fler instÀllningen och menar att den har lett fram till ett demokratiskt underskott. PÄ grund av underskottet menar kritiker att EU:s legitimitet pÄverkas negativt. Legitimitet underlÀttar för en auktoritet att fÄ sina beslut accepterade och det fÄr folk att följa regler och lagar. Genom Scharpfs begrepp om inputlegitimitet, deltagandet i beslutsprocesser, och outputlegitimitet, den upplevda effektiviteten av beslut, har debatten nyanserats.Som en följd av utvecklingen tilldelas unionens outputlegitimitet allt mindre uppmÀrksamhet samtidigt som fler intresserar sig för legitimitetens inputsida.

Monokulturella eller interkulturella sprÄkliga praktiker i förskolan? : En studie om sociala och materiella resursers betydelse för flersprÄkiga barn i förskolan

Andelen förskolebarn som vÀxer upp med ett eller flera sprÄk utöver svenska ökar i Sverige. För dessa barn Àr det viktigt att fortsÀtta utveckla sitt första sprÄk, modersmÄlet, samtidigt som de lÀr sig svenska. Forskning visar att det Àr i förskoleÄldern de bÀsta förutsÀttningarna för att utveckla tvÄsprÄkighet och lÀgga grunden till lÀs och skrivutveckling finns. För att dessa barn ska kunna lyckas som tvÄsprÄkiga individer behöver de stöd inte bara i det svenska sprÄket utan ocksÄ i sitt första sprÄk. Eftersom det inte sker nÄgon undervisning i förskolan kallas det ?stöd?, stöd i modersmÄlet eller modersmÄlsstöd istÀllet för modersmÄlsundervisning.

Med hjÀlp av folk och fÀ : Att ÄterhÀmta sig frÄn psykisk ohÀlsa i lantlig miljö

AbstractAuthors: Mikael Gustafsson & Kristofer von WachenfeldtTitle: With help from people and cattle; to recover from mental illness in a rural environment [translated title]Supervisor: Kent-Inge PerseiusPurpose: The aim of this study was to examine feelings of recovery from mental illness in the perspective of individuals participating in NymÄlen; a rural- situated facility focusing on recreation- and work- related interventions. The study took place outside of Oskarshamn, Sweden. The study focused on if, and in that case how, NymÄlen contributes to recovery from mental illness. We were also interested in which factors affecting the recovery-process, as expressed by the participants themselves.Method: Eight individuals from NymÄlen participated in individually performed semi- structured interviews. The collected data was then coded and categorized to enable further analysis by using Qualitative content analysis inspired by Graneheim & Lundman (2003).

Bipacksedeln, till vilken nytta?

Etthundratrettio miljoner lÀkemedelsförpackningar sÀljs Ärligen i Sverige. Varje förpackning inkluderar en bipacksedel om det specifika lÀkemedlet. Bipacksedeln Àr utformad utifrÄn EU-direktivet 92/27EEC. Cirka trettio procent av alla lÀkemedelsanvÀndare lÀser bipacksedeln. Anledningen till varför patienterna inte lÀser den, beror pÄ att bipacksedelns text Àr svÄr lÀsa och förstÄ.

En jÀmförande studie mellan shiamuslimsk teori och systemet i Iran

I samband med den islamiska revolutionen i Iran Är 1979 institutionaliserades tanken om nödvÀndigheten att upprÀtta en islamisk stat i modern tid. Denna skulle ledas av en speciell specialist eller rÀttslÀrd, Velayat-e-faqih medan den siste imamen Àr fördold. FrÄgan Àr dock hur vÀl detta styre kom att sammanfalla med det som ska rÄda under denne, imam al-Mahdi. Det Àr detta som denna uppsats Àmnar undersöka. TillvÀgagÄngssÀttet för att göra detta, det vill sÀga att studera teorin med praktiken var att studera böcker, som skrivits av experter pÄ omrÄdet och i mindre mÄn undersöka internetkÀllor.

Handlar den om te eller om folk som Àr religiösa : En underökning om hur högstadieelever tolkar och vÀrderar lyrik

Undersökningen som ligger till grund för detta examensarbete syftar till att ta reda pÄ hur högstadieelever tolkar och vÀrderar lyrik. Elever har fÄtt lÀsa olika dikter och sedan skriva ner sina intryck. Skrivövningen syftar till att undersöka vad högstadieelever lÀgger mÀrke till nÀr de lÀser dikter och hur de kommenterar iakttagelserna. Ett av mÄlen har varit att fÄ klarhet i om elever förmÄr uppfatta dikters stil, stÀmning och symbolik. Undersökningen har ocksÄ velat ta reda pÄ vilka sorters dikter som högstadieelever föredrar.

Ondskans hjÀrta

I denna undersökning försöker jag synliggöra en folkgrupps identitet. Temat Àr: ?Bosnisk identitet 1992 ? 1995? Dvs. den identitet som skapades under kriget i Jugoslavien ? Bosnien och Hercegovina.

Kan samisk traditionell kunskap överföras till en ny tid i den samiska förskolan, och i sÄ fall hur?

Det vi med detta arbete vill belysa Àr hur den samiska traditionella kunskapen om naturen som funnits och finns bland samerna som folk kan lyftas in den i en institution som den samiska förskolan. Uppsatsen Àr vÄrt utvecklingsarbete kring traditionell kunskap i naturen som en del i forskningsprojektet ?Gal dat oahppa go stuorrola?. Teorierna som vi lutat oss mot Àr frÄn Mikkel Nils Saras (2004) lÀra om naturen frÄn ett samiskt perspektiv, Asta Baltos (1997) teori om samisk barnsuppfostran samt Linda Smiths (1999) och Rauna Kuokkanens (2000) skrivningar om kolonisering och dekolonisering. Sara har systematiserat och kategoriserat natur utifrÄn ett samiskt perspektiv.

?Vart Àr mössorna?? - om vart med befintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i svenskt skriftsprÄk

Skillnaden mellan de tvĂ„ adverben var och vart Ă€r ett Ă€mne som tycksengagera den svenska allmĂ€nheten mer Ă€n de flesta andra sprĂ„kligafrĂ„gor. Det som i första hand fascinerar, irriterar och förvirrar folk tycksvara det ökade bruket av ordet vart med befintlighetsbetydelse, istĂ€lletför den traditionellt förvĂ€ntade riktningsbetydelse som detta ordsignalerar. Även motsatsen, att anvĂ€nda var med riktningsbetydelse, Ă€rdock en form som har observerats i vissa svenskars sprĂ„kbruk.Uppsatsens syfte Ă€r att bidra till en större insikt i bruket av vart medbefintlighetsbetydelse och var med riktningsbetydelse i modernt svensktskriftsprĂ„k. Fokus ligger i första hand pĂ„ geografiska skillnader ianvĂ€ndningen av dessa konstruktioner, samt pĂ„ hur frekventförekommande de Ă€r och i vilka sorts texter de förekommer.Metoden som anvĂ€nds för att undersöka skriftsprĂ„ksbruket av dessafenomen bygger pĂ„ sökningar pĂ„ en rad olika lokaltidningarswebbplatser, via sökmotorn Google search. Resultaten frĂ„n dessasökningar visar att vart med befintlighetsbetydelse förekommer i en vissomfattning pĂ„ samtliga undersökta webbplatser, men tycks allravanligast pĂ„ den som tillhör UmeĂ„-tidningen VĂ€sterbottenskuriren.Denna webbplats rymmen Ă€ven flest var med riktningsbetydelse, Ă€venom man i övrigt kan konstatera att fenomenet verkar vara nĂ„gotvanligare pĂ„ de webbplatser vars modertidningar Ă€r hemmahörande isödra Sverige.

Död eller levande? : Vad anser branschfolk i skivbolagen om bolagens positionoch roll i Sverige?

I denna uppsats lÀggs fokus pÄ skivbranschen och vad folk inom branschen anser omdess funktion och roll.Syftet med uppsatsen Àr att Äterge skivbolagens egna tankar och Äsikter och jÀmföradessa med Ärsredovisningar frÄn branschorganisationer, rapporter, litteratur,vetenskapliga artiklar samt den allmÀnna uppfattningen hÀmtad frÄn blogg- ochforuminlÀgg och tidningsartiklar.Uppsatsen bygger till största delen av intervjuer med totalt sex personer som Àrverksamma i branschen frÄn den allra högsta nivÄn av multinationella bolag till deabsolut minsta.Den bild som framkommer i uppsatsen visar pÄ att den vanligt förekommandeuppfattningen om att skivbolagen idag spelat ut sin roll Àr felaktig. Skivbolagen hjÀlperartister med bl.a. marknadsföring, utvecklingen av musik, all administrering samt att dehar de resurser som krÀvs för att nÄ ut till den breda massan. Det Àr dock beroende pÄvar i karriÀren man befinner sig och vad artisten sjÀlv vill uppnÄ. För vissa kan detsÄledes vara onödigt.

Alternativa fordon för urban godsdistribution - En jÀmförande studie mellan lastcykeln, paketbilen och elbilen i Göteborgs innerstad

Urbaniseringstrenden utsÀtter storstÀder för fler folk, mer rörelse och större efterfrÄgan pÄgodstransporter vilket i sin tur skapar trÀngsel. I stadskÀrnan Àr handeln ofta som mestcentraliserad och gods mÄste levereras dit pÄ ett eller annat sÀtt. Problematiken som uppstÄr Àratt stÀderna försöker minska den motoriserade trafiken samtidigt som den motoriseradetrafiken dominerar vid de urbana godstransporterna i form av paketbilar. Alternativa fordonbör dÀrför implementeras, vilket konceptet Stadsleveransen i Göteborg börjat göra dÀr en elbiloch en lastcykel anvÀnds för leveranser i vissa delar av innerstaden. Vad som dock Àr oklart Àrvilken fordonstyp som Àr lÀmpligast för godsdistribution i Göteborg utifrÄn kostnader,tidseffektivitet och de mÄlsÀttningar trafikkontoret har för trafiken.För att kunna studera föreliggande problem granskades tidigare forskning och empiriskastudier inom omrÄdet, men pÄ grund av det relativt outforskade problemet behövdeskompletteringar i form av mÀtningar göras.

<- FöregÄende sida 22 NÀsta sida ->