Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag..

Syftet var att undersöka hur sjuksköterskor, inom hemsjukvården, uppfattar sin egen kompetens och sitt behov av stöd i relation till sina arbetsuppgifter. Metoden är en enkätstudie. Enkäten förmedlades via e-post. Urvalet utgjordes av 131 sjuksköterskor inom hemsjukvården i en större stad i Mellansverige, varav 15 av sjuksköterskorna deltog i studien. Resultatet visar att den egenuppfattade kompetensen hos deltagarna var hög och majoriteten av de sjuksköterskor som medverkade känner sig trygga i att arbeta självständigt och att utföra sitt uppdrag som sjuksköterska inom hemsjukvården.

Som specialpedagoger kommer vi med stor sannolikhet att möta elever med läs- och skrivsvårigheter. En viktig förutsättning för att kunna minska andelen elever som misslyckas i sin läs- och skrivinlärning är att vi får kunskap om vad som kännetecknar god läs- och skrivutveckling. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera förutsättningar och miljöer för god läs- och skrivpedagogik för skolelever i de yngre åldrarna som inte har "knäckt läskoden". Sammanfattningsvis pekar resultaten på av vår undersökning på att lärarens kompetens är av stor betydelse i den bemärkelsen att denne kan behärska flera olika metoder. Detta för att kunna individualisera undervisningen utifrån barnens behov.

SammanfattningArbetsmöten är ett vanligt förekommande sätt för chefer och medarbetare att utbyta information, diskutera arbete eller beslut som är relaterade till den organisation de arbetar inom. Men vad sker om vi ser arbetsmötet som en arbetsuppgift? Vilka färdigheter, metoder och kompetenser behöver vi besitta för att delta i och leda möten och hur lär vi oss utveckla dessa förmågor? Denna studie syftar till att undersöka vilken betydelse som medarbetare och chefer tillskriver arbetsmötet och vad det innebär att lära sig delta i och leda möten. Två frågeställningar formulerades; ? Vilka kompetenser är betydelsefulla under ett arbetsmöte?? och ?Hur utvecklar mötesdeltagare och mötesledare sin förmåga att delta i och leda arbetsmöten??.

Det övergripande syftet med studien är att undersöka arbetssökandes syn på motivation och vägledning. Hur upplever den arbetssökande sin motivation? Vilka faktorer anser den arbetssökande påverkar motivationen. Vilken syn har den arbetssökande på vägledning i förhållande till motivation. Genom att få en större vetskap kring begreppet motivation hoppas vi på att det kan göra oss till bättre vägledare.

Vårt syftet med C-uppsatsen är att ur en pedagogisk synvinkel få en inblick i pedagogers uppfattning om sin kompetens i hur man möter barn i sorg. För att ta reda på detta har vi intervjuat sex pedagoger i södra Sverige. Vi har använt oss av en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Vi har bearbetat litteratur som belyser pedagogens handlande och skolans roll. Vi har även behandlat litteratur som tar upp vilka olika krisfaser man går igenom när man har drabbats av en traumatisk händelse.

Den prehospitala omvårdnaden är komplex vilket gör att arbetet inom ambulanssjukvården innebär ibland att arbeta i ovanliga och unika situationer. Omhändertagande av barn inom den prehospitala vården är sällsynt, vilket gör att ambulanspersonalen har svårt att få rutin i omhändertagandet. Tidigare studier har visat att utbildning inom området upplevs som bristfällig. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor inom ambulanssjukvård skattar sin yrkeskompetens för vård av barn prehospitalt, samt reliabilitets- och validitetstesta självskattningsformuläret ?Självskattning av den egna yrkeskompetensen hos sjuksköterskor inom ambulanssjukvård vid omhändertagande av akut sjuka barn?.

En distinktion görs mellan inre och yttre motivation. Inre motivationframstår när individen agerar därför att det genuint intresserar henne.Yttre motivation framstår när individen agerar för extern belöning.Self-Determination teorin föreskriver att tillsammans ger degrundläggande psykologiska behoven autonomi, kompetens ochrelaterande upphov till inre motivation. Teorin sammankopplarmotivation med personlighetsorienteringar genom tremotivationsstilar: självbestämmande stil, kontrollerande stil ochopersonlig stil. Syftet med studien var att undersöka sambandetmellan en individs inre motivation och individens generellaarbetsmotivation, samt hur psykologiska behov korrelerar med deolika motivationsstilarna. En enkätstudie genomfördes med 87deltagare.

För att förändra behövs tillgång till kompetenser. Olika verksamheter har olika behov av kompetensutveckling för att nå sina mål. Att finna behov av kompetenser i förhållande till verksamhetens mål, kan vara en början på att rätt kompetens hamnar på rätt plats utifrån de satsningar som görs. En utvärdering kan göras för att utvisa om verksamheten är på rätt väg mot förändring. Uppsatsens syfte är att skapa förståelse för kompetensutvecklingens betydelse för att verksamheten ska kunna förändras.

Bakgrund: Den ?kade migrationen g?r att sjuksk?terskor m?ter fler migranter med olika kulturella syner p? psykisk oh?lsa. Psykosociala p?frestningar ?kar hos migranter risken f?r att drabbas av psykisk oh?lsa och vid otillr?cklig kunskap leder detta till bristande bem?tande vid v?rd av migranter. Syfte: Syftet ?r att beskriva sjuksk?terskors erfarenhet av att v?rda migranter med psykisk oh?lsa fr?n annan kulturell bakgrund.

Ohälsan i arbetslivet är fortsatt hög och många arbetslivsforskare påvisar i detta avseende att individens möjlighet att påverka sin arbetssituation kan vara avgörande för hennes arbetsrelaterade hälsa. Forskning av detta slag har resulterat i att delegering och inflytande har blivit honnörsord i arbetslivssammanhang och i många verksamheter tillhandahålls därför den enskilda individen ett stort handlings- och kontrollutrymme. I många organisationer, där kraven på varje enskild individ är desamma och där de tillhandahålls ett lika stort handlings- och kontrollutrymme är det dock inte ovanligt att vissa utvecklar arbetsrelaterad ohälsa, medan andra känner stor arbetstillfredsställelse och utvecklas i sitt arbete.Med utgångspunkt i ovanstående syftar denna studie till att belysa hur en individs erfarenhetsbaserade kompetens har betydelse för hennes subjektiva handlings- och kontrollutrymme och således även för hennes arbetsrelaterade välbefinnande och hälsa. Studien har en kvalitativ ansats och resultatet av de ostrukturerade intervjuer som genomförts visar hur en individ med gedigen erfarenhetsbaserad kompetens har förmåga att identifiera, nyttja och till och med överskrida det handlings- och kontrollutrymme som tillhandahålls, vilket tycks främja hennes arbetsrelaterade välbefinnande och hälsa. Studien exemplifierar även hur en individ som är mindre förtrogen med verksamheten inte har samma förmåga i detta avseende och hur hon i vissa situationer istället upplever olust och viss psykisk stress.

Syftet med undersökningen var att belysa studie- och yrkesvägledares åsikter om kunskap och kompetens kring ämnesområdet funktionsnedsättningar. Den svenska forskningen kring funktionsnedsättningar anses idag som starkt eftersatt. Kvantitativ metod användes genom en webbenkät som skickades till 44 studie- och yrkesvägledare varav 31 svar inkom. Resultatet visar att det efterfrågas kunskap kring vilka olika typer av skador och sjukdomar som klassificeras som en funktionsnedsättning och det är främst neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som anses vara extra viktiga. Vidare efterfrågas kunskap kring hur en funktionsnedsättning kan påverka en individs karriärutveckling samt kunskap kring metoder, utöver de som lärs in på studie- och yrkesvägledarprogrammet, för att bemöta individer med olika typer av funktionsnedsättningar.

Studiens syfte har varit att undersöka vilket behov lärare på gymnasieskolan upplever sig ha av stöd från specialpedagogen när det gäller handledning, utveckling och undervisning. Detta gav också en bild av gymnasielärarnas uppfattning om begreppet särskilt stöd, specialpedagogens arbetsuppgifter samt väckta reflektioner. Studien är av kvalitativ art och datainsamlingsmetoden är intervjuer och fältobservationer av delvis etnografisk karaktär. Åtta gymnasielärare har intervjuats. Analysarbetet var fenomenografiskt och innebär att lärarnas uppfattningar om sitt eget behov av specialpedagogens kompetens beskrivs och presenteras i form av uppfattningskategorier.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekryterarna värderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfället för att på bästa sätt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet är ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lära känna kandidatens sociala förmågor men intervjukonsten är inte bara väldigt viktig den är också svår att bemästra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det ställs alltså idag högre grad på kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan även senare mot arbetsgivare och kunder. För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det här fenomenet.

Som en konsekvens på de radikala förändringarna i världen under de senaste decennierna har företagens konkurrensfördelar som storlek, skyddad teknologi och tillgång till kapital, vilka tidigare gett övertag, allt mer minskat i värde i takt med att produkterna och tjänsterna blivit mer kunskapsintensiva. Den nya konkurrensfaktorn tycks vara medarbetarnas engagemang och kompetens. Vårt syfte med uppsatsen är att undersöka hur kompetensarbetet bedrivs hos Eniro Sverige AB och Eniro Sverige Försäljning AB. Uppsatsen fokuserar på hur kompetensutvecklingen sköts och vilka potentialer företagen har för att öka sina konkurrensfördelar genom kompetensutveckling.Uppsatsen är uppbyggt genom kvalitativa undersökningar; dels genom både offentliga och företagsinterna rapporter och dels via intervjuer med personal från olika delar i organisationerna. Teorierna vi använt oss av är hämtade ur organisations- och ledarskapslitteraturen och vi har använt dem för att bygga en egen modell för att förklara de komplexa sambanden mellan företagen, dess anställda och omvärlden.Vår uppsats beskriver den nuvarande situationen för organisationerna och också hur viktigt det är att företagen besitter rätt kompetens.