Bakgrund: Fler än 800. 000 personer i världen dör av suicid varje år. Psykisk ohälsa var den vanligaste riskfaktorn. Suicidala patienter kunde hos sjuksköterskor väcka varierade känslor och utmana deras existentiella frågor. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors attityder till suicidala patienter inom sjukvården.

Idag utförs många röntgenundersökningar med hjälp av kontrastmedel, det kan dock leda till kontrastmedelsinducerad nefropati (KMN). Natriumbikarbonat har visat sig kunna vara ett lämpligt hydreringsalternativ mot KMN. Vårt syfte med denna studie var att undersöka om natriumbikarbonat är ett bättre hydreringsalternativ jämfört med natriumklorid som profylax mot KMN för patienter med nedsatt njurfunktion. Vi formulerade tre olika frågeställningar utifrån vårt syfte. Litteraturstudien innefattar 21 vetenskapliga artiklar som vi funnit genom sökningar i olika databaser.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Njurarna är ett av människans livsviktiga organ vars uppgift är att kontrollera elektrolyt- och vätskebalansen samt rena blodet. Kronisk njursjukdom medför fysiska och psykiska påfrestningar som påverkar individens livssituation. Sjukdomen kräver behandling med dialys som är tidskrävande och ställer krav på patientens följsamhet. Egenvård är personlig omsorg som varje individ frivilligt utför dagligen för att främja liv, hälsa samt välbefinnande. Vid kronisk njursjukdom uppstår det brister i patientens kapacitet att utöva sin egenvård.

Bakgrund: Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en sjukdom som finns hos ca 15- 20 % av befolkningen och som mest drabbar kvinnor. Symtom som diarré, förstoppning, magsmärtor, illamående, ångest och depression är vanliga. IBS påverkar patienter både fysiskt, psykiskt och socialt. Sjukdomen kan medföra minskad livskvalitet för patienter. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att få en ökad förståelse om hur Irritable bowel syndrome påverkar livskvaliteten hos patienter med sjukdomen.

Tvångsvård inom psykiatrin tillämpas runt om i världen när patienter inte bedöms kunna fatta adekvata beslut om sin egen omvårdnad. Tvångsåtgärder är ett mycket känsligt förfarande där patienten lätt utsätts för övergrepp och kränkningar när åtgärder vidtas utan hans eller hennes medgivande.Vi ville belysa patienters erfarenheter av tvångsåtgärder inom psykiatrin och på så vis ta reda på om eller hur vårdpersonal skulle kunna tillämpa denna kunskap för att förbättra vården.Denna systematiska litteraturstudie har gjorts med syftet att ta reda på hur dessa patienter upplever de tvångsåtgärder som de utsatts för.Studien omfattar sju artiklar som berör ämnet och har valts ut från tre databaser, PubMed, PsycInfo och Cinahl, från sökkriterierna ?commitment of mentally ill?, ?psychiatric patients?, ?involuntary commitment? och ?attitude?, beroende på vilka termer databasen rekommenderade. Artiklarna analyserades och fyra gemensamma teman belystes.Resultaten tyder på att många kränkningar sker vid tvångs-omhändertagande, men att flertalet patienter i efterhand accepterar den tvångsvård de utsatts för. De aspekter som påverkar upplevelsen positivt tycks vara god information, goda relationer med personalen samt delaktighet i vården.

Bakgrund: Många patienter som självskadar är missnöjda med den omvårdnad de fått och sjuksköterskors upplevelser av dessa patienter yttrar sig i kvalitén på den vård och omsorg som de erbjuder. Med tanke på dessa sammanhang anser jag det relevant att belysa sjuk-sköterskors upplevelser av patienter med självskadebeteende och vilka faktorer som kan påverka dessa. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie är att belysa sjuksköterskans upp-levelser av patienter med självskadebeteende. Ytterligare en frågeställning som behandlas i denna studie är vilka faktorer som kan påverka denna upplevelse. Metod: I denna littera-turstudie har 10 vetenskapliga artiklar, varav sex kvantitativa och fyra kvalitativa, granskats och analyserats.

Sammanfattning Titel: Patienters erfarenheter av diabeteskontroller på hälsocentraler.Bakgrund: Diabetes är en kronisk sjukdom som kan orsaka flera olika komplikationer. För att undvika diabeteskomplikationer erbjuds patienter med diabetes typ 2 regelbundna kontroller. Sjuksköterskan har en viktig roll i behandlingen av dessa patienter, genom dialog och kompetens kan sjuksköterskan stärka patienten i sin diabetes. Med denna studie vill författarna ta tillvara på patienternas erfarenheter för att utveckla de återkommande diabeteskontrollerna på hälsocentralerna.Syfte: Att belysa de erfarenheter som patienter med diabetes typ 2 har av återkommande kontroller på vård-/ hälsocentral.Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Nio patienter med diabetes som gick på regelbundna diabeteskontroller på vård-/ hälsocentral, intervjuades med semistrukturerade frågor utifrån en intervjuguide.

Bakgrund: Sverige blir mer och mer ett ma?ngkulturellt land, da? ma?nga av va?rldens la?nder a?r centrum fo?r kulturell globalisering. Detta medfo?r att en sto?rre andel av personer i va?rt land som so?ker sig till ha?lso- och sjukva?rden har utla?ndsk ha?rkomst och da?rmed ett annat spra?k och kultur. Fo?r att kunna tillfredssta?lla dessa patienters grundla?ggande behov och leverera en individanpassad va?rd, beho?vs o?kad kompetens kring kulturella skillnader och likheter.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa va?rdpersonals erfarenheter av att va?rda patienter med annan kulturell bakgrund.Metod: I litteraturstudien har tio kvalitativa empiriska studier sammansta?llts och analyserats genom en inneha?llsanalys pa? manifest niva?.

800 000 människor runt om i världen, beräknas avsluta sitt liv 2014. I de flesta fall, är den bakomliggande förklaringen, psykiatrisk. Depression och missbruk hör till de vanligaste orsakerna till suicidförsök eller fullbordat suicid, och i många fall har den suicidala patienten haft kontakt med psykiatrin kort innan suicidförsöket. Att arbeta med suicidbenägna patienter kräver specialiserad kunskap inom psykiatrisk omvårdvårdnad, och goda kunskaper kring det preventiva arbetet inom slutenvården. Syftet med studien var att utforska sjuksköterskans upplevelser kring preventionsarbetet med suicidbenägna patienter inom slutenvården.

Nuförtiden har det blivit allt vanligare att möta patienter med invandrarbakgrund inom vården. Studiens frågeställningar berör en rad frågor som handlar om vårdpersonalens i allmänhet och i synnerhet röntgensjuksköterskans möte med patienter med andra kulturella bakgrunder. Studien syftar till att dels identifiera de kommunikationssvårigheter som kan uppstå i dessa möten, och dels diskutera de olika strategier som röntgensjuksköterskan kan använda sig av för att bemöta och åtgärda dem. Sverige är ett mångkulturellt samhälle, men det är också ett demokratiskt land där alla människors rätt till vård med lika villkor, oavsett deras etniska bakgrund, religion eller kön, är garanterad enligt den svenska sjukvårdslagen grundläggande.När det gäller metoden så bygger studien på en litteraturanalys av 13 vetenskapliga artiklar, som med skiftande perspektiv beskriver mötet mellan vårdpersonal/ röntgensjuksköterska och patienter med annan invandrarbakgrund. Genom en noggrannläsning av artiklarna och jämförelser mellan deras slutresultat försöker vi identifiera de faktorer som kan leda till acklimatiseringssvårigheter, men också de åtgärder och strategier, som kan leda till en vård med god kvalité.

Bakgrund: Subaraknoidalbl?dning ?r en allvarlig och potentiellt livshotande hj?rnbl?dning som kr?ver intensivv?rd. Traditionellt har dessa patienter h?llits i s?ngl?ge p? grund av risken f?r komplikationer, trots att det saknas evidens som st?der denna praxis. Tidig mobilisering anv?nds inom intensivv?rden f?r att minska komplikationer och f?rb?ttra ?terh?mtning, men dess effekter p? patienter med subaraknoidalbl?dning ?r inte tydligt kartlagda.

Bakgrund: Många äldre patienter från särskilda boenden som skickas till sjukhus borde kunna få vård vid en annan vårdnivå. Patienter med kognitiv svikt har svårt att medverka i beslut om vård och behandling och det finns risk att dessa patienter utvecklar konfusion, drabbas av komplikationer och ökat lidande i främmande sjukhusmiljöer. Med stöd av forskning och erfarenhet från klinisk verksamhet kan det ifrågasättas om vård på sjukhus alltid medför förbättrat hälsostatus och ökad livskvalitet för äldre, sjuka och sköra patienter med kognitiv svikt. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga de mest sjuka och sköra äldre patienterna, med kognitiv svikt och nedsatt beslutsförmåga, som skickas till akutmottagningen, med avseende på inskickningsorsaker, symtom och åtgärder. Metod: Kartläggningen utfördes genom granskning av vårdbegäran som sändes till akutmottagningen och granskning av sjukhusjournaler.

Höga nivåer av arbetsrelaterad stress rapporteras inom sjuksköterskeyrket. Som stress faktorer anges dålig bemanning, mycket vikarier, schemaomläggningar, oklar yrkes fördelning, tidspress, kunskapsbrist och dåligt stöd från huvudman. Relativt mycket forskning är gjord om stress allmänt hos sjuksköterskor, betydligt mindre är skrivit om stress bland sjuksköterskors som vårdar döende patienter i hemmet, på hospice eller på sjukhus. Sjuksköterskor som vårdar döende patienter möter dagligen lidande, sjukdom och död som väcker existentiella funderingar och de löper hög risk att drabbas av emotionell utmattning och utbrändhet. Palliativ vård ställer höga krav på sjuksköterskan i fråga om på faktakunskap, omdöme och erfarenhet.

I vården sker ständiga förändringar för att effektivisera verksamheten. Förändringar som ofta leder till att närstående till patienter mer eller mindre frivilligt får ge sig in i vården. Närstående behöver därför ett helt annat stöd idag än tidigare, behöver mer information och allmänna och specifika kunskaper. Teoretisk referensram i denna studie är SAUK-modellen som är en omvårdnadsmodell för att få ett bekräftande möte. Syftet är att belysa hur närstående till patienter upplever sig i mötet med sjuksköterskan.