Det här examensarbetet är ett tjänstedesignprojekt, i samarbete med CTMH, som har utförts på urologiska kliniken på Karolinska Universitetssjukhuset i Solna. Projektet syftar till att öka medvetenheten hos besökare och patienter, och uppmärksamma om föreliggande risker för smittspridning under en sjukhusvistelse. Detta genom att utveckla tjänster som uppmanar besökare och patienter att följa hygienrutiner. Projektet har initierats till följd av ett förbättringsarbete på urologiska kliniken för att minska antal vårdrelaterade infektioner. En minskning av vårdrelaterade infektioner skulle innebära en ekonomisk vinning för Karolinska universitetssjukhuset samt resultera i minskat lidande för patienter.Examensarbetet har fokuserat på att, genom ett användarorienterat arbetssätt, utveckla tjänstekoncept som uppmanar patienter och besökare att följa hygienrutiner.

Patienter med demenssjukdom utgör i dag en stor patientgruppsom kommer att öka i framtiden. Demenssjukdomar har undersenaste årtionden uppmärksammats som ett växande hot motfolkhälsan. I mötet med en patient med demenssjukdom finnsdet en rad svårigheter bland annat svårigheten i att kommuniceraför att dessa patienter ska bli förstådda och bekräftade i omvårdnadenkrävs det att personalen har den kunskap motivationoch kraft som behövs för att förstå patienten. Syftet medlitteraturstudien var att belysa strategier som underlättarkommunikationen. Arbetet är en litteraturstudie baserat på 11vetenskapliga artiklar inom området.

Bemötande av äldre patienter är ett intressant område då inte så mycket forskning utförts kring detta ämne. Bemötande är dock svårt att definiera vilket gör forskning i ämnet svårt. Syftet med studien var att beskriva äldres positiva och negativa patientupplevelser av sjuksköterskans bemötande i sjukhus- och sjukhemsmiljö. Tre frågeställningar skulle besvaras. Hur beter sig sjuksköterskor i sitt bemötande av äldre patienter? Hur uppfattar äldre patienter detta möte? Vad är det i mötet som avgör om upplevelsen uppfattas som positiv eller negativ? Metoden är en litteraturstudie baserad på 10 kvalitativa artiklar.

Ett läkemedels uppgift är att erbjuda bot, lindra och/eller förebygga sjukdomstillstånd. Men de kan även ge negativa effekter i form av läkemedelsrelaterade problem på grund av felmedicinering.En anledning till felaktig läkemedelsanvändning hos patienter med många läkemedel kan vara att de, speciellt vid ordinationsändringar, inte har en uppdaterad uppgift om vilka läkemedel som är aktuella för behandlingen. Tidigare studier har visat att det finns stora avvikelser mellan vilka läkemedel patienter ordinerats och vad de i själva verket tar. Bland äldre patienter och patienter med flera läkemedel är risken för avvikelser som störst.Syftet med studien var att undersöka förekomsten av avvikelser mellan ?Mina sparade recept på apoteket?/recept i receptregistret (RR), patientens aktuella ordinationer i patientjournalsystemet på Hälsocentral samt vad patienten uppger är aktuella, gällande ordinationer för patienter med diabetes mellitus, anslutna till Stensö Hälsocentral i Kalmar.Studien genomfördes dels som en registerstudie genom avstämning av aktuella ordinationer i journalens läkemedelslista mot sparade recept i RR, och dels som en intervju med patienterna om vilka recept som utgjorde hans/hennes aktuella ordinationer.Studien visade att hos patienter med diabetes mellitus var 17 % av recepten i RR och 15 % av ordinationerna i läkemedelslista inaktuella, receptdubbletter eller dubbelmedicinering.Studien tyder på att endast 62 % av läkemedelsposterna hos patienter med diabetes mellitus förekom i både RR och läkemedelslista samt var aktuell enligt patientuppgift.Studien indikerar att en stor andel av recepten i RR utgörs av inaktuella recept, receptdubbletter och dubbelmedicinering.

Bakgrund: År 2012 levde 30 miljoner människor världen över med HIV, varav Afrika är värst drabbats.  I takt med det ökande antalet HIV smittade i Afrika ökar sjuksköterskornas arbetsbelastning. Syfte var att undersöka de afrikanska sjuksköterskors erfarenheter i omvårdnaden av patienter med HIV/AIDS i Afrika. Metod: Litteraturstudie som bygger på elvavetenskapliga artiklar som hittades via databaserna Cinahl, PsycInfo och PubMed. Artiklarna analyserades och resulterade i två övergripande teman och fyra underteman.

Bakgrund: Vårdpersonal som vårdar isolerade patienter kan känna en viss rädsla för att själva bli smittade och för att sprida smittan vidare till sina medarbetare och till övriga patienter. Denna rädsla kan uppstå till följd av okunskap och informationsbrist vilket i sin tur kan förvärra upplevelsen hos patienten som hålls isolerad. Problem: Patienter som vårdas isolerat påverkas i stor grad av sin situation. För att sjuksköterskor och övrig vårdpersonal ska kunna ge dessa patienter en god vård behövs en bättre förståelse för hur isolerade patienter upplever isoleringsvård. Syfte: Beskriva hur patienter upplever isoleringsvård.

SAMMANFATTNINGBuksmärtor är en av de vanligaste orsakerna till att människor söker sjukvård. Historiskt sett har smärtlindring till patienter med buksmärta varit restriktiv. Otillräcklig smärtlindring kan bero på rädsla för att smärtlindrande läkemedel ska dölja viktiga kliniska tecken som kan leda till diagnostiska svårigheter.Syfte: Att undersöka i vilken omfattning ambulanssjuksköterskan smärtlindrar patienter med buksmärta, i vilken utsträckning patienter smärtskattas samt om det föreligger någon skillnad mellan män och kvinnor när det gäller administrering av smärtlindrande läkemedel och omfattning av smärtskattning prehospitalt.Metod: En retrospektiv jämförande deskriptiv journalgranskning med kvantitativ ansats. Ett konsekutivt urval gjordes och sammanlagt granskades 200 journaler, varav 100 omfattade kvinnor och 100 omfattade män.Resultat: 21 % (n=42) av patienterna smärtlindrades. Det fanns ingen statistisk signifikans som visade att kvinnor och män smärtlindrades i olika omfattning.

Statistik från år 2002 visade att 24,6 miljoner människor i världen lever med cancersjukdom. Sjuksköterskor möter många av dessa patienter i det dagliga omvårdnadsarbetet. En stor del av vårdarbetet är medicinskt inriktat men betydelsen av upplevd livskvalitet hos patienter med cancersjukdom har visat sig ha stor betydelse för både behandling och sjukdomsförlopp. Livskvalitet omfattar upplevelser och känslor inom individen. Att mäta upplevd livskvalitet kan vara svårt då det är en individuell upplevelse.

Bakgrund: Diabetes typ-2 är en av Sveriges största folksjukdomar. Orsakerna till sjukdomen är både genetiska och miljörelaterade. De miljörelaterade faktorerna är främst övervikt och fetma. Diabetes typ-2 kan behandlas med kost, motion, tabletter eller insulin. Kosten har en central roll i behandlingen av diabetes typ-2 och kan ge effekter på både blodsocker och vikt.

Ångest och oro är vanligt förekommande hos personer som vårdas palliativt och det kan ge upphov till sämre livskvalitet. Det är viktigt att identifiera icke-farmakologiska interventioner som kan lindra ångestsymptom. Syftet med denna systematiska litteraturöversikt var att beskriva erfarenheter av att använda icke farmakologiska interventioner för att lindra ångest och oro patienter som vårdas palliativt. Efter litteratursökning i sex databaser inkluderades 15 artiklar som resulterade i fyra olika typer av interventioner: beröring: psykologiska interventioner: musik:övrig sinnestimulering. Resultatet visade att beröring, psykologiska interventioner och musik hade positiv inverkan på ångest och oro hos patienter som vårdas palliativt.

Bakgrund:Obehandlad postoperativ smärta kan leda till ett flertal komplikationer och försenat tillfrisknande. För adekvat smärtbehandling bör smärtan utvärderas regelbundet med en smärtskattningsskala som patienterna informerats om i det preoperativa skedet.Syfte:Studiens syfte var att undersöka hur patienter upplever smärtskattning postoperativt samt att undersöka om patienterna ansåg att de fått tillräckligt med information preoperativt om visuell analog skala (VAS) för att kunna tillämpa den postoperativt. Syftet var även att undersöka om ålder och genus har någon inverkan på smärtskattning.Metod:Enkäter delades ut på fyra vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset, Uppsala. Det var 38 patienter i åldrarna 18-80 år som deltog i studien.Resultat:Tre patienter av 38 fick såväl muntlig som skriftlig information om smärtskattning preoperativt. Yngre patienter upplevde att informationen var tillräcklig i större utsträckning än de äldre patienterna (p=0,04).

Patienter med cancer har alltmer sökt den komplementära vården för att få hjälp med bl.a. biverkningar och smärtproblematik som uppstår inom den traditionella cancerbehandlingen. Behandlingsmetoderna och helhetssynen inom den komplementära omvårdnaden är det som patienter efterfrågar. Katie Erikssons vårdteorier om holismen och den naturliga vården har använts som teoretisk referensram. Inom konventionell vård erbjuds inte tillräcklig lindring angående cancersmärta och biverkningar, därför har patienter sökt komplementär omvårdnad.

 Bakgrund: Andelen njursjuka som är i behov av hemodialys ökar ständigt. I stort sett alla dessa patienter lider av törst. Att vara njursjuk och under dialysbehandling innebär stränga restriktioner i hur mycket vätska patienterna bör inta. Den kraftiga törsten kan leda till att patienterna intar så mycket vätska att dialysbehandlingen blir en fara. För att de inte ska riskera sin hälsa behöver patienten stöd i hanterandet av törst.

Väntetiden för patienter som ådragit sig höftfraktur till operation är ofta lång och kan uppgå till över ett dygn. I första delen av vårdkedjan är det ambulanssjuksköterskan som möter patienter som ådragit sig höftfraktur och omhändertagandet där smärtbehandling ingår genomförs med stöd av upprättade vårdriktlinjer. Ambulanssjuksköterskan har ett ansvar enligt svensk lag att den prehospitala akutsjukvården som genomförs ska vara evidensbaserad.Syftet med denna studie var att undersöka specialistutbildade ambulanssjuksköterskors uppfattningar om möjligheten att bedriva evidensbaserad vård vid prehospital smärtbehandling av patienter med höftfraktur. Detta är en kvalitativ studie med beskrivande design.Resultatet visade att den specialistutbildade ambulanssjuksköterskan uppfattade generellt att vårdriktlinjerna var tydliga och lätta att förhålla sig till. De uppfattade att smärtbehandling var väl fungerande och evidensbaserad.

Bakgrund: Historiskt har personer med psykisk ohälsa setts som annorlunda och varit utstötta av samhället. Dagens samhälle porträtterar ofta personer med psykisk ohälsa som galna och farliga. Psykisk ohälsa är idag vanligt förekommande, och för att kunna ge högkvalitativ vård måste en holistisk syn vara grundläggande.Syfte: Syftet är att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykiska ohälsa inom den somatiska vården.Metod: En litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar har gjorts, varav sex artiklar är kvantitativa och två kvalitativa. Vikt lades på att belysa vårdpersonalens erfarenheter i mötet med patienter med psykisk ohälsa. Teoretisk förankring har skett till Katie Erikssons teori om vårdande.Resultat: Resultatet visar att det förekommer negativa attityder gentemot dessa patienter inom den somatiska vården.