Sjuksköterskor kommer genom sin profession i kontakt med både födelse och död. För personer som inte har lång tid kvar i livet är det av betydelse att vården sker på ett sådant sätt att deras värdighet kan skyddas. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter vid livets slutskede. Tio vetenskapliga studier analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna meningsfullhet genom att kunna tillgodose patientens behov, att bli medveten om och kunna hantera egna känslor i svåra situationer, att använda personlig erfarenhet för att möta behov hos patienter och anhöriga, att kunna se döden som god.

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad.

Cancer är en av de vanligaste sjukdomarna i vår tid och patientermed denna sjukdom påträffas ofta inom vården. Det äringen ovanlighet att flera av dessa patienter senare drabbasav ett recidiv i sjukdomen. Syftet med denna studie var attbelysa patienters upplevelser av recidiverande cancer. Studienutfördes som en litteraturstudie med induktiv metod därfakta i resultatet utkristalliserades i fyra teman, emotionellaupplevelser, sociala upplevelser, fysiska upplevelser samtupplevelser av hälso- och sjukvården. Några av huvudfyndeni studien var att flertalet av patienterna upplevde recidivetsom mer upprörande än den initiala cancerdiagnosen.

Av alla primärvårdskonsultationer utgör patienter med medicinskt oförklaradesymtom (MOS) ca 15-30 %. Denna patientgrupp uppvisar ofta ett eller flera fysiskasymtom och upplever ett stort lidande och ofta även en försämrad funktion. Detkrävs en ökad förståelse för patienter med MOS och ett personcentrerat perspektivligger till grund för pilotstudien. I tidigare forskning uttrycks en frustation hos såvälvårdpersonal som patienter. Ur ett omvårdnadsperspektiv saknas en helhetssyn iomhändertagandet av patientgruppen.

Bakgrund: Patienter inom vården löper risk att drabbas av malnutrition. Flera studier har visat att malnutrition fortfarande är ett stort problem inom vård och omsorg och en viktig patientsäkerhetsfråga. Målsättningen med nutritionsbehandling är att tillgodose patientens fysiologiska behov för att minimera vävnadsförluster och upprätthålla vitala funktioner och därigenom ge möjlighet till tillfrisknande samt förbättrad upplevelse av hälsa. Förr sågs nutritionsbehandling som en stödåtgärd medan den i dag har en mer framträdande roll i patientens vård och behandling. Syfte: Var att undersöka hur kaloriordinationen uppfylls och hur viktutvecklingen sett ut under de dagar studien genomfördes.

Introduktion: MR-undersökningen är en teknik som blivit alltmer vanligt inom medicinsk diagnostik. Trots att MR-tekniken är en bra metod för att upptäcka patologi och skador kan MR-undersökningen vara associerad med rädsla, oro och ångest hos patienter. Många gånger har patienter liten kunskap om undersökningsprocessen. Informationskällor kan vara vänner eller anhöriga och genom deras erfarenheter skapar patienter egna idéer och uppfattningar om MR-undersökningen. Mötet mellan röntgensjuksköterskan och patienten är kort, vilket gör att röntgensjuksköterskans omhändertagande av patienter kan vara avgörande för patientens upplevelse av trygghet och välbefinnande.

Bakgrund: Lyhördhet är ett tämligen begränsat område gällande forskning i vårdvetenskapen och forskning har indikerat på ett behov av att utforska patienters upplevelser kring lyhördhet i vårdrelationen. Patienter med cancer uttrycker sällan sin oro och ängslan med ord utan uttrycker istället antydningar, vilket sällan uppmärksammas av vårdpersonalen, något som indikerar på ett behov av lyhördhet i vårdrelationen. Att inte veta hur lyhördhet upplevs av patienter kan skapa en problematik i vårdrelationen och är därav ett viktigt område att belysa. Syfte: Syftet är att beskriva hur patienter med cancer upplever lyhördhet i vårdrelationen. Metod: Fem självbiografier analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys.

Bakgrund: Florence Nightingale ändrade den allmännauppfattningenom omvårdnad och sedan dess har kvinnor domineratinom sjuksköterskeyrket. Genusperspektivet på sjuksköterskeprofessionen påverkar hur kvinnliga och manliga sjuksköterskor uppfattas i sitt omvårdnadsarbete av patienter. Kvinnor och mäns beteende och kommunikation skiljer sig åt och kan sannoliktpåverka patienters vård. Syfte:Syftetäratt beskriva hur patienter vårdas av sjuksköterskor utifrån ett genusperspektiv. Metod: En litteraturöversikt baserad påsju kvalitativaoch tre kvantitativa vetenskapliga artiklarvaldes för att ta reda på befintlig forskning inom området.Resultat:Presenteras utifrån trehuvudteman: Vård utifrån patientperspektivet, vård utifrån sjuksköterskeperspektivet och sjuksköterskors beröring av patienter i vården samttvåunderteman: Beröring och intim beröring.

SammanfattningSyftet med studien var att utifrån distriktssköterskors berättelser beskriva deras arbete med palliativa patienter inom hemsjukvård samt deras upplevelse av arbetet. Studien hade en beskrivande design och tio distriktssköterskor från fem olika hälsocentraler i Mellansverige deltog i studien. Data samlades in via semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultatet redovisas utifrån kategorier som bildade två teman. Temat ?Att balansera mellan nuet och planera slutet ? att vara steget före? framkom ur kategorierna Att se patientens livssituation och utföra omvårdnadsåtgärder, Att strukturera arbetet, Att stödja och ha kontakt med närstående, Att uppleva utvecklings och utbildningsbehov samt Att vara professionell i sitt förhållningssätt och beskriver distriktssköterskornas upplevelse av att vårda palliativa patienter.

Bakgrund: Sjuksköterskan möter inom alla vårdformer patienter som vill ha aktiv dödshjälp. I dessa situationer ställs ibland patientens autonomi mot sjuksköterskans uppgift att företräda patienten, lindra dennes lidande och värna om patientens människovärde. Dessa två riktlinjer bör integreras för att sjuksköterskan ska kunna möta och optimera vården för patienter med ett krav eller en önskan om att få aktiv dödshjälp. Syfte: Syftet är att ta reda på hur sjuksköterskan upplever mötet med patienter som kräver eutanasi och hur sjuksköterskan kan göra för att minimera orsaker till kraven på eutanasi och därigenom öka livskvalitet för dessa patienter. Metod: En systematisk litteraturstudie i databaserna PubMed och CINAHL.

Ångest är ett tillstånd som drabbar en stor del av Sveriges befolkning. Den ökande psykiska ohälsan visar sig i antalet sjukskrivningar och besök inom vårdkedjan även genom den ständigt ökande förskrivningen och användningen av lugnande och antidepressiva läkemedel. Detta sker samtidigt som befolkningen för övrigt blir friskare och friskare. Genom att i tid uppmärksamma och hantera dessa problem skulle mycket lidande undvikas. Inom området saknas kunskap och forskning om hur patienter som lider av ångest bör behandlas och bemötas på bästa sätt.

Syfte: Att kartlägga patientgruppen som förskrevs Fysisk aktivitet på Recept, FaR® och hänvisades till friskvårdslots i Uppsala läns landsting under perioden 090701-091231 samt att undersöka eventuell skillnad i fördelningen av kön beträffande förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet vid första kontakt med friskvårdslots. Vidare var syftet att se om de patienter som avslutade kontakten med friskvårdslots visade ökad förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet. Metod: Patientdata tillhörande patientgruppen (n = 193) sammanställdes och kartlades efter insamling av friskvårdslotsar i Uppsala läns landsting. Patienternas förändringsbenägenhet för fysisk aktivitet bedömdes av friskvårdslotsen, enligt Stages of change-modellen, i samband med telefonkontakt. Förändringsbenägenheten för fysisk aktivitet vid första och avslutande telefonkontakt undersöktes hos de patienter (n = 39) som inom tidsramen för detta uppsatsarbete hann avsluta sin kontakt med friskvårdslotsen.

 Bakgrund Drygt 4 % av den svenska befolkningen lider av nedsatt njurfunktion. Det kan leda till ett livshotande tillstånd som kräver dialysbehandling. Begreppet hälsorelaterad livskvalitet syftar till att förklara patientens upplevelse av funktion, välmående och den generella hälsouppfattningen. Syfte Att belysa livskvaliteten hos njursjuka patienter som genomgår hemodialysbehandling. Metod En litteraturstudie, där data systematiskt sökts, kritiskt granskats och sammanställts.

Bakgrund: Patienter med cancer i den palliativa vården lider av olika symtom. Symtom som patienterna kan lida av är smärta, ångest och sömnsvårigheter. Dessa symtom kan bland annat leda till att patienter har svårt att känna ett välbefinnande i sin sjukdom. Palliativa vårdens huvudmål är att lindra patienternas symtom och det vanligaste hjälpen till att lindra symtom är läkemedel men det finns även andra sätt att tillgå som t.ex. massage.

På senare tid har det skett en svag ökning av antalet manliga sjuksköterskor inom hälso- och sjukvård. Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av manliga sjuksköterskors omvårdnad och kollegors uppfattningar om manliga sjuksköterskor. En systematisk litteratursökning genomfördes, vilken resulterade i tio vetenskapliga artiklar som analyserades med en manifest, kvalitativ innehållsanalys. Frågeställningen, hur upplever patienter manliga sjuksköterskors omvårdnad? besvarades med kategorierna: Att vara obekväm och begränsad i kommunikationen, att föredra och uppskatta, att det inte är någon skillnad.