Nio unga mÀn djupintervjuades i syfte att studera pÄ vilket sÀtt unga mÀn som Ànnu inte vet om de Àr fertila talar om fertilitetens och reproduktionens betydelse för maskulinitetskonstruktioner, samt hur innehÄllet i deras maskulinitetskonstruktioner pÄverkas av diskurser kring fertilitet och reproduktion. Metoden var kritisk diskurspsykologisk analys som fokuserade pÄ hur deltagarna anvÀnde sprÄket för att konstruera maskulinitet. Intervjudeltagarna konstruerade maskulinitet pÄ ett multidimensionellt och komplext sÀtt. De anvÀnde sig frÀmst av ett distanserat sprÄkbruk prÀglat av ett ideologiskt dilemma som handlade om pendlandet mellan att positionera sig som traditionellt kontra alternativt maskulin. InnehÄllet i konstruktionerna utgjordes av diskurser om betydelsen av impotens kontra infertilitet, reproduktion som prestation, att faderskap medför högre maskulinitetsstatus samt att reproduktion och maskulinitet stÄr i relation till reproduktion och femininitet.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om vilka betydelser som skrivs fram i yngre elevers narrativa texter. Hur pojkar och flickor förhÄller sig till genus nÀr de skriver berÀttelser och hur deras berÀttelser kan förstÄs i förhÄllande till den systemiskt funktionella grammatiken Àr denna studies huvudfokus. Genom institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier fick vi ta del av redan insamlat material. Data för vÄr studie utgjordes av 18 texter skrivna av elever i Ärskurs 2 vid ett enskilt tillfÀlle. Med systemisk funktionell grammatik som teoretisk bas utfördes en transitivitetsanalys och en ergativitetsanalys, för att besvara följande frÄgestÀllningar: Med vilka processtyper realiseras mening i de olika elevtexterna? Hur skrivs agentivitet och pÄverkanskraft (ergativitet) fram i processerna? Hur samspelar agentivitet och genusidentitet i texterna med skribenternas kön? Vi fann att relationella och materiella processer Àr vanligast förekommande i bÄde pojkar och flickors texter.

VĂ„ga vittna projektet startade hösten 2005 av det lokala brottförebyggande rĂ„det (BRÅ) iEskilstuna i samarbete med polisen. Anledningen till att starta upp ett sĂ„dant projekt var föratt bĂ„de polisen och ungdomar reagerade pĂ„ att ungdomar kĂ€nde sig hotade och trakasseradedĂ„ de skulle vittna mot nĂ„gon annan.Viktigt att vittna ville med sitt projekt belysa problematiken och Ă€ven informera ungdomarvad de kan göra nĂ€r de blivit utsatta för brott, upplysa de om hur de kan arbetabrottsförebyggande samt vad de kan göra för att förhindra att de blir utsatta för brott.Syftet med denna studie Ă€r att ta reda pĂ„ hur arbetet med vittnesskydd och vittnesstöd kan fĂ„ungdomar att vittna. Vi har valt att genomföra ett flertal intervjuer med civila utredare ochpoliser i bĂ„de Eskilstuna och Stockholm samt leta fakta genom litteraturinsamling ochinlĂ€sning av artiklar.VĂ„ga vittna och Viktigt att vittna Ă€r tvĂ„ projekt som gett vĂ€ldigt goda resultat, genomprojekten anser de ansvariga att de har nĂ„tt ut till ungdomarna och gett de unga en ökadkunskap. Det har visat sig att ungdomarna efter projektets genomförande sjĂ€lvmant tagitkontakt med polis och andra forum för att diskutera och stĂ€lla frĂ„gor.Vi anser att bĂ„de VĂ„ga Vittna samt Viktigt att vittna Ă€r tvĂ„ projekt som Ă€r mycket relevantaför att fĂ„ unga att ta steget att vĂ„ga vittna. Det Ă€r viktigt att vuxna upplyser de unga vad somhĂ€nder före, under och efter en rĂ€ttegĂ„ng.

Titel pÄ vÄrt examensarbete Àr Flickor och pojkars bildskapande utifrÄn saga och natur. Författare: Lina StÄhl och Rebecca Johansson. Syftet med denna studie Àr att fÄ inblick i hur barn mellan tre till fyra Är arbetar med bildskapande och hur barnen skapar mÄlningar utifrÄn inspiration frÄn saga och natur. Det vi ville undersöka var hur barnen för över sina visuella bilder kring det som de just har upplevt till sina mÄlningar. I studien har pojkar och flickors mÄlningar jÀmförts, eftersom vi i vÄr studie ville se om det fanns genuslikheter eller skillnader inom bildskapandet. FrÄgestÀllningarna som vi utgick ifrÄn i vÄr studie var följande: Hur mÄlar flickor och pojkar sina mÄlningar utifrÄn saga och natur? Finns det likheter/skillnader mellan mÄlningarna frÄn de olika miljöerna? Hur visar sig likheter/skillnader pÄ flickor och pojkars mÄlningar? Inspireras pojkar och flickor av varandra i sina mÄlningar? Barns bildskapande Àr viktigt att uppmÀrksamma dÄ deras omgivning och vardag har en stor inverkan pÄ deras skapande.

En av de vanligaste insatserna inom den sociala barnavÄrden Àr familjehemsplaceringar av barn. Det Àr kommunen som har det övergripande ansvaret för placeringen. Det Àr vidare samhÀllets ansvar att enligt lag se till att den unga kommer ifrÄn en otrygg, bristfÀllig tillvaro och fÄr god vÄrd i familjehemmet. SocialnÀmnden beslutar om vÄrden som antingen sker frivilligt med stöd av SocialtjÀnstlagen, eller med tvÄng med stöd av Lagen med sÀrskilda bestÀmmelser om vÄrd av unga. Syftet med uppsatsen Àr att förklara vad begreppet rÀttssÀkerhet innebÀr, bÄde utifrÄn en allmÀn definition och mer specifikt vid socialnÀmndens utredning och beslut om familjehemsplacering av barn och unga.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka om flickor har bÀttre betyg i skolÀmnet idrott och hÀlsa nu jÀmfört med förr. Vi vill se om det kan ha blivit nÄgon förÀndring i flickors betyg samt vad som har pÄverkat detta. För att se ifall det blivit nÄgon förÀndring i flickornas betyg har vi intervjuat ett antal olika idrottslÀrare frÄn olika skolor för att fÄ en uppfattning. I tidigare forskning har vi hittat hur det sÄg ut tidigare i Àmnet idrott  och hÀlsa samt vad som varit problematiskt vad gÀller jÀmstÀlldhet och genus. I undersökningen Äkte vi till de olika skolorna och hade gruppintervjuer pÄ varje skola.

Syftet med denna undersökning Ă€r att titta pĂ„ hur mĂ„nga femteklassare i en skola i söderförort (kallad ?Skolan?) som hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden, i sĂ„vĂ€l organiserad som oorganiserad form och om det Ă€r nĂ„gon skillnad mellan flickor och pojkar. Dessutom om habitus och genus har nĂ„gon betydelse för idrottsintresset.Följande frĂ„gestĂ€llningar anvĂ€ndes för att ta reda pĂ„ detta: Hur mĂ„nga av femteklassarna i ?Skolan? hĂ„ller pĂ„ med nĂ„gon idrott pĂ„ fritiden?Är det nĂ„gon skillnad pĂ„ idrottandet pĂ„ fritiden mellan flickor och pojkar? Jag har gjort en kvantitativ enkĂ€tundersökning med 10 frĂ„gor som delades ut till eleverna i Ă„rskurs 5 i ?Skolan? i södra Stockholm. Totalt svarade 61 elever pĂ„ enkĂ€ten, varav 36 flickor och 25 pojkar.

Studiens syfte handlade om att ge en ökad insikt i hur livssituationen ser ut för ungdomar som genomgÄtt gymnasiesÀrskolans nationella program, speciellt med avseende pÄ arbete/sysselsÀttning och deras möjligheter pÄ arbetsmarknaden. FrÄgestÀllningar som aktualiserats Àr: Hur ser professionella yrkesföretrÀdare pÄ de ungas situation och möjligheter till arbete/sysselsÀttning? Hur ser de unga sjÀlva pÄ sin situation och sina möjligheter? Vilket stöd och insats Àr betydelsefullt för de ungas möjligheter till upplevelse av delaktighet i arbete och samhÀlle? Vi har utgÄtt ifrÄn en kvalitativ ansats dÀr vi anvÀnt oss av intervjuer och genom detta fick vi möjlighet att möta mÀnniskor som önskar finna en meningsfull plats i samhÀlls och arbetslivet. Studien bygger pÄ fyra intervjuer med olika berörda yrkesföretrÀdare samt fyra intervjuer med unga vuxna vilka har en sÀrskolebakgrund. FrÄn intervjuerna har de viktigaste aspekterna kring de ungas förutsÀttningar, möjligheter och det önskvÀrda stöd som behövs lyfts ur och analyserats.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur unga studenter och de som möter studenter i sitt arbete upplever och förhÄller sig till den ökade valfrihet som karaktÀriserar dagens samhÀlle.FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur upplever och förhÄller sig unga studenter i Göteborg till dagens ökade valfrihet?- Enligt dem sjÀlva och enligt de som arbetar vid StudenthÀlsan och StudentprÀsterna?Metod och material:Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och genomfört samtalsintervjuer med studenter, studentprÀst samt studenthÀlsa. Dessa har analyseras med hjÀlp teorier och tidigare forskning som berör uppsatsens ÀmnesomrÄde. Det empiriska materialet utgörs av Ätta stycken intervjuer, sex stycken med studenter samt tvÄ stycken med de som arbetar med studenter. Den teoretiska delen innehÄller Ulrich Beck, Anthony Giddens, Zygmunt Baumans och Tomas Ziehes resonemang kring individualisering, valfrihet och identitet.Huvudresultat:VÄr uppsats visar att majoriteten av studenterna Àr nöjda med den ökade valfriheten.

Syfte och frÄgestÀllningSyftet med studien Àr att undersöka alkoholvanorna bland lagidrottande unga vuxna (18-20 Är) i tvÄ Stockholmskommuner.FrÄgestÀllningar:- Hur stor Àr alkoholkonsumtionen bland lagidrottande unga vuxna?- Av vilka skÀl konsumerar lagidrottande unga vuxna alkohol?- Hur pÄverkar följande faktorer alkoholkonsumtionen? o Erfarenheter av alkohol o UmgÀngeskrets inom laget o Ekonomi o Medvetenhet kring förebyggande arbeteMetodVi anvÀnde oss av en kvantitativ undersökning varför enkÀter passade bÀst som datainsamlingsmetod. MÄlgruppen avgrÀnsades till Äldrarna 18-20 Är. Undersökningsgruppen skaffade vi genom att kontakta sÄ mÄnga föreningar som möjligt inom de tvÄ kommunerna. Vi utgick frÄn att kontakta ett herrjuniorlag och ett damjuniorlag frÄn respektive idrott.

Fysisk aktivitet har mÄnga hÀlsofrÀmjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda pÄ vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar frÀmst vuxna Àven om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga Är kan ge förutsÀttningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka ÄtgÀrder för att öka den fysiska aktivitetsnivÄn som ingick i interventionsstudier gjorda pÄ barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken pÄverkades av dessa interventioner.

Fysisk aktivitet har mÄnga hÀlsofrÀmjande effekter och kan enligt interventionsstudier gjorda pÄ vuxna bidra till att fördröja eller förhindra insjuknande i typ 2-diabetes. Förekomsten av typ 2-diabetes varierar betydligt mellan olika folkgrupper. Sjukdomen drabbar frÀmst vuxna Àven om insjuknande hos barn och ungdomar förekommer. En fysiskt aktiv livsstil i unga Är kan ge förutsÀttningar för ett fysiskt aktivt vuxenliv. Syftet med denna forskningsöversikt var att undersöka vilka ÄtgÀrder för att öka den fysiska aktivitetsnivÄn som ingick i interventionsstudier gjorda pÄ barn och ungdomar för att förebygga typ 2-diabetes och hur sjukdomsrisken pÄverkades av dessa interventioner.

Historiskt har det skett en betydande förÀndring gÀllande allmÀn instÀllning och attityd tillpsykologisk behandling (Gieser 2009). Att gÄ i terapi Àr inte lÀngre lika tabubelagt utan berörs imedia och den allmÀnna debatten. Den psykiska ohÀlsan hos unga vuxna har ökat(Socialstyrelsen 2013c) och dÀrmed Àven behovet av behandlingSyftet med denna studie var att undersöka attityden till samtalsbehandling hos unga vuxna ochom det fanns skillnader i attityd utifrÄn kön, geografisk och/eller kulturell bakgrund.En kvantitativ studie genomfördes med 100 personer i Älder 18-25 Är frÄn Jokkmokk respektiveVarberg.Studien visade en övervÀgande positiv attityd oavsett bostadsort eller kulturell bakgrund. Detfanns en geografisk skillnad dÀr informanter frÄn Jokkmokk var mindre positivt instÀllda till attberÀtta för sin familj om de skulle söka och gÄ i samtalsbehandling och att media i störreutstrÀckning pÄverkat deras instÀllning. NÀr det gÀller kulturell skillnad visade studien att de medblandad kulturell bakgrund var mer positivt instÀllda till att berÀtta för bekanta om de skulle sökaoch gÄ samtalsbehandling.Studien bekrÀftade inte vÄrt antagande att det fanns kulturella och geografiska skillnader.

Föreningsidrottandet i Sverige Àr en utprÀglad folkrörelse bland barn och ungdomar. En majoritet av bÄde flickor och pojkar i Sverige idrottar av nÄgot slag i en förening fram till tonÄren, dock vÀljer en del ungdomar att sluta föreningsidrotta nÀr de kommer upp i Äldrarna mellan 13-20 Är. Det största av hoppet sker i de tidiga tonÄren, frÀmst bland flickor. Syftet med uppsatsen var att studera och analysera nio flickors berÀttelser om varför de valt att sluta med föreningsidrotten. Litteraturen visar att nÄgra faktorer som bidragit till att flickor valt att sluta med föreningsidrottandet var att de tappade intresset, hade brist pÄ tid, fick andra intressen, att kamraterna slutade, trÀningstiderna inte passade eller flyttade till annan ort. Litteraturen belyser de risker som kan uppstÄ vid ett fysiskt inaktivt liv men Àven risker vid en onormalt hög grad av fysisk aktivitet.

Uppsatsen handlar om unga kvinnor (födda mellan 1970-75) som socialiserats in i frikyrkan som barn. Vid vuxen Älder bestÀmmer de sig för att inte lÀngre delta. Deras förÀldrar Àr fortfarande aktiva i församlingsgemenskapen. Uppsatsen bygger pÄ fyra djupintervjuer med unga kvinnor som alla Àr uppvuxna i Stor-Stockholm. Samtliga berÀttar om sitt engagemang som barn och orsakerna till att de drog sig ifrÄn kyrkan.Resultatet Àr sedan uppdelat i tre kategorier: VÀrderingar, omsorg och gudsbild.