Sökresultat:
2871 Uppsatser om Självdestruktivt beteende - Sida 64 av 192
Uppdelning av ett artificiellt neuralt nÀtverk
Artificiella neurala nÀtverk (ANN) har mÄnga anvÀndningsomrÄden inom
datavetenskap. NÄgra av dessa Àr mönsterigenkÀnning, robotik, processkontroll,
optimering och spel. Detta examensarbete kommer att handla om hur en alternativ
lösning pÄ den traditionella arkitekturen av hur ett neuralnÀt kan se ut. Jag
kommer att undersöka om man kan ta ett stort och komplext neuralnÀt och bryta
ned detta till mindre neuralnÀt utan att förlora kvaliteten pÄ botarna i en
spelmiljö kallad Open Nero. Detta för att försöka minska berÀkningshastigheten
av neuralnÀten och förhoppningsvis Àven göra sÄ botarna lÀr sig ett bra
beteende snabbare.
Mitt examensarbete kommer att visa att min lösning av arkitekturen för ett
neuralt nÀtverk inte fungerar speciellt bra dÄ botarna inte lÀrde sig
tillrÀckligt fort.
Pedagogiskt arbetssÀtt för barn med ADHD - En kvalitativ studie med erfarna lÀrare inom omrÄdet
Syftet med denna uppsats belyser hur lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd, upplever att lÀrare kan underlÀtta för barn med ADHD i skolmiljön. Vi har intervjuat lÀrare med erfarenhet av arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. VÄra informanter bestÄr av en fritidspedagog, en lÀrare och fyra specialpedagoger. VÄra informanter arbetar pÄ resursskolor respektive ?vanliga? skolor.
En Kulturell Resa : En studie om en grupps upplevelser och förÀndring under ett kulturmöte
Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som hÀnder med en grupp studenter dÄ de Äker ivÀg för att ta del av en frÀmmande kultur. Kulturmötet Àgde rum i Senegal dÀr studenterna lÀrde sig spela djembetrumma och dansa afrikansk dans. Det ingick ocksÄ för dem att besöka olika skolor och Àven försöka hÄlla i lektionsundervisning pÄ dessa. Studien Àr gjord pÄ ett kvalitativt tillvÀgagÄngssÀtt dÀr jag intervjuat studenternas lÀrare som följer med pÄ resan, hÀlften av de sex studenterna och sen har jag Àven pÄ plats gjort egna observationer som innefattar hela gruppen.  Resultatet av studien visar pÄ att studenterna i början av vistelsen försöker hÄlla samman gruppen men efter en tid uppstÄr det en individuell splittring frÄn var och en av studenterna. Det visar sig att viljan till att uppleva den nya kulturen i sÄ hög grad som möjligt stÄr över viljan till att hÄlla samman den resande gruppen.
VĂ€gen in och ur spelberoende- en kvalitativ studie med behandlingspersonal.
Syftet med den kvalitativa studien Àr att beskriva och analysera varför unga mÀn fortsÀtter spela trots negativa konsekvenser. Samt belysa vad det finns för behandling till att ta sig ur sitt spelberoende. För att besvara frÄgestÀllningar har semistrukturerade intervjuer gjorts med behandlingspersonal frÄn bÄde behandlingshem och öppenvÄrdsverksamhet. Slutsatserna som dras Àr att den primÀra drivkraften Àr till en början euforikÀnslan av spelet, senare jakten pÄ de förlorade pengarna samt att kunna styra och kontrollera spelmaskinen och ha makt över spelet och sig sjÀlv. Det som gör att kÀnslan blir sÄ stark och att spelaren blir styrd Àr att belöningssystemet och dopaminsystemet aktiveras i hjÀrnan. Det mest beroendeframkallande spelet Àr Jack Vegas maskiner eftersom det Àr kort tid mellan insats och vinst.
En studie om utagerande barn med sociala svÄrigheter i förskolan
VÄrt examensarbete handlar om utagerande barn som har sociala svÄrigheter i förskolan. Syftet med arbetet var att undersöka vilket bemötande pedagogerna har gentemot utagerande barn samt vilka metoder och strategier som anvÀnds i arbetet för att integrera dessa barn. I arbetet var vÄrt mÄl Àven att undersöka om de utagerande barnens förÀldrar Àr med i pedagogernas arbete, svÄrigheter som kan uppstÄ i arbetet och om eventuellt andra resurser finns tillgÀngliga för bÄde de utagerande barnen och pedagogerna pÄ förskolan. Dessa presenteras i litteraturgenomgÄngen och diskuteras sedan i samband med resultatet i diskussionsdelen. Genom en kvalitativ intervjuundersökning med sex pedagoger frÄn olika förskolor i södra SkÄne har vi fÄtt fram svar pÄ uppsatsens frÄgestÀllningar dÀr enstaka verkliga fall har presenterats av de intervjuade pedagogerna..
Inte bara "ett piece of paper" : En studie om MSB:s insatspersonals upplevelse kring uppförandekoderna
Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskaps (MSB) arbete gÄr bland annat ut pÄ att bistÄ med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistÄ med vatten och sanitet, hjÀlpa utsatta kvinnor och barn eller hjÀlpa till efter en jordbÀvning. All insatspersonal mÄste innan insats skriva under pÄ att följa etiska förhÄllningsregler, vilket benÀmns som uppförandekoder. Det Àr viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, dÄ det Àr mÄnga mÀnniskor vars liv Àr beroende av deras arbete. Syftet med studien Àr att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. FrÄgestÀllningarna Àr; Hur upplever insatspersonalen det Àr att ha uppförandekoderna att förhÄlla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer dÀr nÄgon bryter mot koderna? Har insatspersonalen stÀllts inför situationer dÀr uppförandekoderna gett vÀgledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbÀttras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, sÄsom konsekvensetisk och utilitarism samt Àmnet uppförandekod redovisas.
Att nÄ ut med banners : En studie i hur företag i mediebranschen arbetar för att nÄ fram med sina budskap pÄ Internet
Flera studier har tidigare visat pÄ en motvilja eller ett undvikande beteende pÄ Internet gÀllande annonseringsformatet banner hos InternetanvÀndare. Denna studie utgÄr frÄn tre teorier som Àmnar beskriva varför det hÀr problemet existerar. De tre teorierna Àr hindrande av arbetsuppgift, upplevt mediebrus och tidigare negativa erfarenheter. Kvalitativa intervjuer med bÄde medie- och webbyrÄer samt en annonsförmedlare inom webbmedia har genomförts för att skapa en uppfattning om hur företag inom mediebranschen arbetar med och hanterar fenomenet som kallas banner blindness. Insamlad data jÀmförs med de teoretiska begreppen och analysen visar pÄ en medvetenhet hos respondenterna om fenomenet och dess bakomliggande orsaker.
Gruesome Gaming: En studie i marknadsföring pÄ sociala medier
Vi har valt att titta pÄ hur E-sportmarknaden anvÀnder sig av sociala medier
för att sprida sig ut bland medierna och nÄ befintliga och framtida anvÀndare.
E-sport Àr ett begrepp som innefattar all typ av elektronisk sport. Dota2 och
Starcraft 2 Àr tvÄ exempel pÄ spel dÀr E-sport Àr ett vinnande koncept. Vi har
valt att skapa föreningen, Gruesome Gaming som ligger till grund för uppgiften
för att kunna ta reda pÄ hur de sociala medierna fungerar i
marknadsföringssyfte. MÀnniskors beteende pÄ Internet samt hur mÀnniskor
hanterar marknadsföring pÄ Internet kommer upplysas nÀrmare i arbetets
resultatkapitel.
FörÀldrars upplevelser dÄ barnet har ADHD liknande symtombild
The aim of this essay is to examine how parents to children with large undiagnosed behaviour problems experience the parent role and the support they can obtain in their role as parents.To get a deeper description of the parent?s situation a qualitative method is used for the study. The interview carried out through a personal meeting and a question schedule with opened questions where used.The answers of the interview show that parents experience lot of problems. The children don?t get the support in school that the parent think they need because the child don?t have diagnose.
Hur en ledare uppfattar sin sjÀlvbild och dess pÄverkan pÄ sÀttet att leda
SjÀlvbilden Àr en del av vÄr sociala identitet bekrÀftad genom relationer med mÀnniskor. Syftet med denna studie var att undersöka hur en ledare uppfattar sin sjÀlvbild och dess pÄverkan pÄ sÀttet att leda och synen pÄ medarbetarna. 12 ledare i Stockholm med personalansvar inom skola, vÄrd, kyrka och privata företag intervjuades och besvarade ett sjÀlvskattningstest. SASB-modellen (Strukturell analys av socialt beteende) anvÀndes som underlag och intervjufrÄgorna utformades utifrÄn den. Oberoende variabler som togs med i studien var; kön, Älder, erfarenhet och ledarutbildning.
Aggressivitet, alexitymi och empati bland mÀn med vÄldsbeteende som söker behandling pÄ Manscentrum
Syftet med studien Àr att öka kunskapen om mÀn som har en impulsiv aggressivitet riktad mot sin partner, och om mÀnnens brister i affektmedvetenhet (alexitymi) samt deras förmÄga till empati och om de skiljer sig i dessa aspekter frÄn mÀn som söker hjÀlp för relationsproblem pÄ Manscentrum. 20 mÀn med vÄldsamt beteende och 20 med relationsproblem fyllde i Aggression Questionnaire-Revised Swedish Version (AQ-RSV), Toronto Alexithymia Scale (TAS-20) och Interpersonal Reactivity Index (IRI). Resultaten visade ett positivt samband mellan aggressivitet och alexitymi i hela populationen och ett negativt samband mellan alexitymi och empati. De vÄldsamma mÀnnen var ocksÄ aggressivare enligt AQ-RSV Àn de med relationsproblem, men inga andra skillnader var signifikanta. De mÀn som hade erfarenhet av vÄld i ursprungsfamiljen hade ett starkare samband nÀr det gÀller aggressivitet och alexitymi.
HÀstens behov av social kontakt - hur tillgodoser man den? : ett arbete med att ta fram en bedömningsvÀgledning, utfört pÄ uppdrag av LÀnsstyrelsen i VÀstra Götalands lÀn
Den 1 augusti 2009 trÀdde 2 kap. 1 § Djurskyddsmyndighetens föreskrifter och allmÀnna rÄd (DFS 2007:6) om hÀsthÄllning, saknr. L101, i kraft. HÀr anges det att hÀstar ska fÄ sitt behov av social kontakt tillgodosett. Men vad krÀvs egentligen för att detta behov ska tillgodoses? InnebÀr det att alla hÀstar mÄste hÄllas i flock? Eller rÀcker det med en annan hÀst i hagen bredvid? GÄr det bra att hÄlla hÀsten ihop med andra djurarter? Och i sÄ fall vilka djur? Eller rÀcker det med mÀnsklig kontakt? FrÄgorna blir mÄnga, bÄde för hÀstfolk i allmÀnhet men ocksÄ för lÀnsstyrelsens kontrollanter som ska bedöma i frÄgan.
Den mörka sidan av kundmötet : En kvalitativ studie om ledningens strategier för dysfunktionella kundmöten
Kunder som beter sig illa i kundmo?tet sta?ller till problem fo?r ba?de andra kunder och fo?r na?ringsidkare. Detta kan resultera i fo?rlorade inkomster, pa?verkan pa? andra kunder och att fo?retagets ansta?llda drabbas av ba?de psykisk och fysisk oha?lsa. Fra?n fo?retagens sida kra?vs en balansga?ng mellan att sa?tta upp gra?nser fo?r vad som inte a?r accepterat beteende och att fo?rso?ka tillfredssta?lla sina kunder fo?r att uppna? kundno?jdhet som leder till a?terkommande beso?k.
IT-anvÀndning och ledarskap: ledarens roll
AnvÀndningen av informationsteknologi (IT) pÄ arbetsplatser ökar markant. Detta innebÀr att organisationer och mÀnniskor utsÀtts för förÀndringar och omstruktureringar som kan vara svÄra att hantera. Vid IT-satsningar Àr satsningens framgÄng helt beroende av en effektiv anvÀndning av IT-verktyget, vilket bl.a. förutsÀtter att slutanvÀndarna accepterar och vill anvÀnda det.PÄ en arbetsplats finns det ett stort antal olika faktorer som kan pÄverka anvÀndaren och anvÀndningen av ett IT-verktyg. En av dessa faktorer Àr ledningen/chefen vilken har möjligheten att skapa förutsÀttningar och förhÄllanden som bidrar och ökar chanserna till en effektiv anvÀndning och ökad förstÄelse för IT.Undersökningen som gjordes pÄ FörsÀkringskassan i Skövde hade för syftet att kunna se i vilken utstrÀckning en chef för en avdelning kan pÄverka IT-anvÀndning via dennes dagliga kontakt med underordnade samt kunna identifiera vilken roll chefen spelar i samband med försÀkringskassans genomförda IT-satsning..
Faktorer som inverkar pÄ foderintaget hos hÀstar
HÀstens foderintag Àr en viktig biologisk process och behövs för att förse hÀsten med energi och nÀring sÄ att de kemiska processerna i kroppen kan upprÀtthÄllas. Foderintaget pÄverkar Àven mÀngden nÀringsÀmnen och energi som hÀsten har tillgÀngligt för utveckl-ing av beteendemÀssiga och psykologiska processer. Foderintaget pÄverkas av mÄnga olika faktorer och dÀrför var arbetets syfte att ta upp och belysa dessa, bÄde interna och externa faktorer, som pÄverkar foderintaget hos hÀsten, samt att föra en diskussion kring deras funktion och praktiska betydelse. Studier har visat att faktorer som smak, lukt, struktur och kemisk sammansÀttning i fodret kan pÄverka foderintaget hos hÀstar. Kort- och lÄngtidsregleringen av foderintaget styrs av komplexa fysiologiska reaktioner vilka pÄverkas av omgivande miljö, foderstat och djurets energibehov.