Syftet med denna uppsats är att undersöka varför företag har valt att använda Extensible Markup Language (XML) vid dataöverföring. I teorin är egenskaper som portabilitet, områdesspecifikt format, informationsbeständighet, struktur, återanvändning och produktivitet viktiga egenskaper för XML (Eriksson, 1999). Vi vill se om det är dessa egenskaper som företagen tittat på när de valt att använda sig av XML. Vår undersökning gjordes i form av en fallstudie vilken omfattade intervjuer hos tre företag som använder sig av XML. I analysfasen använde vi oss av en dataanalysmodell som heter reflexiv dataanalys.

Denna C-uppsats i Sociologi är en analys av hur det fungerar i det svenska rättsväsendet gällande kvinnor som har blivit utsatt för våldtäkt. Syftet med analysen är att försöka få fram en tydlig bild av hur de svenska lagarna tillämpas i praktiken och om de efterlevs som lagen beskriver att den ska göra. Men analysen vill också se om det finns något orsakssamband mellan ett patriarkalt samhällsmönster och om det finns något symboliskt våld i rättsliga sammanhang. De teoretiska utgångspunkterna har varit en jämförelse av Pierre Bourdieus begrepp om könshabitus, symboliskt våld i relation till den feministiska teorin om patriarkatets syn på kvinnor som blir utsatt för våldtäkt och hur de blir behandlade av det svenska rättsväsendet. Pierre Bourdieus syn på den manlige dominansens reproduktion och hierarki ligger som grund för uppsatsen..

Uppsatsen handlar om hur användningen av bemanningsföretag ser ut i två stora företag i livsmedelsbranschen samt varför dessa företag använder sig av inhyrd arbetskraft. En bakgrund med information om bemanningsbranschen presenteras för att ge läsaren en inblick i ämnet. Uppsatsen är baserad på en litteraturstudie och en kvalitativ undersökning i form två intervjuer som komplement. Empirin har analyserats med hjälp av teorin och genom studien har vi kommit fram till att de två livsmedelsföretagen använder sig av olika bemanningsföretag beroende på vad de levererar i relation till pris samt hur kommunikation med bemanningsföretagen fungerar. Slutsatser är att de mest förekommande anledningarna till att företagen använder sig av bemanningsföretag är snabbhet och flexibilitet.

Detta är en undersökning om pojkars attityder till läsning och datorspelande utanför skolan. Undersökningen är gjord bland pojkar som går ett praktiskt gymnasieprogram. Teorin som har legat till grund för undersökningen har bland annat varit forskning som rört pojkars attityder till läsning i skolan. Jag har bland annat använt mig av Gunilla Molloys, Judith Langer, Malin Bardenstams och Magnus Perssons motståndskultur, föreställningsvärldar, identifikation och värdering av kultur. Vad gäller motståndet mot läsning har jag hittat attityder som pekar på ett motstånd hos pojkarna vad gäller att identifiera sig som läsare, detta trots att de läser och visar att de har behållning av det. Det är även tydligt att pojkarna gärna återvänder till redan kända föreställningsvärldar..

Denna uppsats har sin utgångspunkt i hur läroböckerna bidrar till historiemedvetande och källkritiskt tänkande hos gymnasieelever samt hur läroböckerna stämmer överens med rådande styrdokument. I undersökningen har en kvalitativ samt en komparativ metod använts. Teorin författarna utgått ifrån i sin analys är de tre olika förhållningssätten att förstå omvärlden på; som fakta, som mänsklig erfarenhet samt som generaliserbar teori. Analysen har gjorts i läroböcker under perioden 1968-2004 på tre historiska händelser: upptäckterna, Karl XII och första världskriget. I sin undersökning har författarna kommit fram till att läroböckerna mer styrs av marknaden än av rådande styrdokument, att läroböckerna inte tillräckligt uppmuntrar till källkritiskt tänkande samt att läroböckerna ger en ensidig blick av historia.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ungdomspoliser i ett antal stadsdelar i Göteborg ser på medling vid brott och vad de förväntar sig av det. Jag vill ställa deras syn på medling vid brott i relation till medlares syn för att se vad det finns för skillnader och likheter dem emellan. Jag vill också undersöka vilken roll ungdomspoliserna har i samverkan kring medling vid brott. Detta syfte uppfyller jag genom att besvara mina tre frågeställningar:? Hur ser ungdomspolisernas roll ut i samverkan kring medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare på syftet med medling vid brott?? Hur ser ungdomspoliser kontra medlare på medlingens konsekvenser för gärningsperson respektive brottsutsatt?För att få svar på dessa frågeställningar har jag intervjuat två medlare från medlingsverksamheten i Göteborg samt fyra ungdomspoliser från fyra olika distrikt i Göteborg.

Titel: Urval, Bedömning och Beslutsfattande av going concern- En studie ur ett revisorsperspektivNyckelord: Going concern, bedömning, revisionsbevis, hård- och mjuk informationBakgrund och problemdiskussion: I yrkesverksamma revisorers arbetsuppgifter ingår det att uttala sig om företagets förmåga att leva vidare under nästkommande år. Den information som företaget presenterar kan bestå av räkenskapsrelaterad information samt verksamhets- och förvaltningsrelaterad information. Den information som företaget lämnat till revisorn delas in i tre revisionsområden och kan klassificeras som två skilda informationstyper, hård och mjuk information. Den hårda informationen innefattar räkenskapsrelaterad information som ofta är historisk medan information rörande företagets förvaltning och verksamhet består av mjuk information, som ofta kopplas samman med företagets framtid. För att göra en korrekt bedömning ligger det i revisorns uppgift att välja ut korrekt och användbar information som skall ligga till grund för uttalandet i revisionsberättelsen rörande going concern.

Syftet med studien var att beskriva hur pedagoger använder sig av pedagogisk dokumentation med stöd av IKT vid synliggörandet av barns lärande. Forskningsfrågorna som ingick i studien var Hur synliggörs barns lärande? Hur används IKT i arbetet med pedagogisk dokumentation? och Vilken inverkan på barn och pedagoger har kombinationen pedagogisk dokumentation och IKT? I bakgrunden redovisas bland annat hur pedagogisk dokumentation med stöd av IKT kan användas. Studien har den sociokulturella teorin där valet inte står mellan huruvida människor lär sig något eller inte, utan fokus ligger på vad de lär sig av situationer de ingår i. I min undersökning har jag använt mig av en kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar aktivt med att integrera datorn och andra digitala verktyg med den pedagogiska dokumentationen.

Internet och tjänstesektorns framfart har ökat pressen på organisationer att kunna leverera tillfredsställelse hos sina kunder. En organisations ekonomiska välmående är mycket beroende av kundernas välmående. En förutsättning för att få en kund att återkomma samt sprida ett positivt budskap om en organisation är att kundens behov tillgodosetts. En metod som tillämpas för att reducera missnöje och uppnå tillfredsställelsen hos kunderna är en effektiv klagomålshantering. Olyckligtvis visar teorin på att en effektiv klagomålshantering inte är en självklarhet hos många organisationer.

Uppsatsen beskriver en undersökning av Försvarsmaktens och Försvarshögskolans attityder till outsourcing av officersutbildning. Huvudmannaskapets betydelse för  officersutbildningen belyses genom att jag har djupintervjuat personer med strategiskt inflytande inom Försvarsmakten och Försvarshögskolan. Undersökningen utgår från den institutionella teorin som menar att organisationer strävar efter att vara effektiva och rationella, men hindras av olika sociala och kulturella mekanismer. Detta skulle innebära att även om outsourcing av officersutbildning vore det mest effektiva för Försvarsmakten, så kan detta förhindras av sådana sociala och kulturella mekanismer.Underlag för frågeställningar inför intervjuerna har hämtats från utredningen ?Försvarsmaktsgemensam utbildning för framtida krav? samt ?Riksdagens revisorers förslag angående Försvarshögskolan i det nya försvaret?.

Studiens syfte var att få kunskap om förhållanden som kan leda till ett förändringsarbete som är lyckosamt. Det vi ville undersöka var hur en ledare ska bete sig/handla för att få en lyckad organisationsförändring men även varför och på vilket sätt kommunikationen är viktig vid en förändring?Metoden som användes var kvalitativ och vårt empiriska material skaffades genom intervjuer. I vår studie deltog fem respondenter. Genom analys av teori och intervjumaterial har vi kommit fram till slutsatsen att man måste ha egenskaper från både transformativt och transaktionellt ledarskap.

Vi har funnit att aktiekapitalet inte längre anses ha den funktion som det är tänkt i teorin. Det går också att säga att det inte är lika nödvändigt med ett aktiekapital som det en gång har varit. En minskning av aktiekapitalet till 50 000 kr eller ännu lägre skulle troligtvis inte leda till att aktiebolaget blir urvattnat även om det diskuteras bland vissa respondenterna att det begränsade personliga ansvaret ökar vid en sänkning av aktiekapitalet. Det finns fortfarande många fördelar med aktiebolaget gentemot andra bolagsformer. Snarare blir de andra företagsformerna i Sverige urvattnade om aktiekapitalet skulle sänkas till ett väldigt lågt belopp i aktiebolaget, speciellt kan detta inträffa om förslaget om ett europabolag för privata aktiebolag går igenom..

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..

Examensarbete, civilekonomprogrammet, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, logistik, 2FE02E, VT 2011Författare Björn Gorton, Jesper Olsson och Tomas TuHandledare Petra AnderssonTitel Inköp från Kina: En undersökning om vilka svårigheter småföretag möter vid inköp från KinaBakgrund Världen är under förändring och företag idag sprider sin verksamhet i en global marknad. Med dessa förändringar uppstår det nya förutsättningar för att öka lönsamheten och det blir allt vanligare att företag söker nya källor till billigare inköpspriser. Kina har under en tid varit en populär marknad för europeiska företag och på senare tid har även småföretag börjat söka sig dit. Mindre företag arbetar med annorlunda förutsättningar gällande tid och resurser och det är därför intressant att se huruvida detta påverkar de faktiska problemen som kan uppkomma vid inköp av varor från Kina.Syfte Syftet med denna undersökning är att undersöka vilka problem som småföretag stöter på när de köper in varor från Kina, se vilken bakgrund som föreligger vid dessa problem och hur våra intervjuade företag har åtgärdat dem.Metod Författarna har i uppsatsen använt oss av en kvalitativ forskningsmetod där de utfört intervjuer med fem olika företag som följer, Flugorna, Galvin Green, Hall Miba, Vartex och Vendotec. Ett deduktivt angreppssätt har använts där en teoretisk referensram har byggts upp som sedan har använts för att formulera våra intervjufrågor.Teori Den teoretiska referensramen innehåller generella teorier som har med inköp från Kina att göra.

Denna uppsats undersöker vad som definierar och karaktäriserar en företagsledare utifrån Agentteorin och Stewardship-teorin. Uppsatsen tar sin ansats i de båda teoriernas definitioner gällande agenten/stewarden för att försöka vidareutveckla resonemanget bakom denna definition och inkluderar därför Intressentmodellen och ansvarslitteratur. Uppsatsens syfte är att studera teoriernas dikotomi gällande agenten/stewardens karaktär genom en empirisk studie av sju olika företagsledare och därigenom testa vår uppställda hypotes om vad som karaktäriserar en företagsledare. Studiens resultat går i linje med hypotesen och vittnar om att en företagsledares karaktär främst definieras av tydliga ansvarskänslor mot företaget genom en avvägning mellan de intressen som återfinns internt och externt organisationen. Studien vittnar även om att beroendeförhållanden mellan parter är av stor betydelse vid de intresseavvägningar som företagsledare gör..