Att ha ett sparande är ett kännetecken för en god och disciplinerad privatekonomi, där individen ger sig själv möjlighet att bestämma över hur och när den vill använda sina pengar. Aktier är den sparform som historiskt sett har resulterat i högst avkastning, men det är även en sparform som är förknippad med hög risk och volatilitet. Den historiskt överlägsna avkastningen har resulterat i att aktieandelen i den svenska befolkningens sparande har ökat avsevärt och idag uppskattas det att cirka 80 procent av det svenska folket, direkt eller indirekt, sparar i aktier. Det stora intresset för aktier har medfört att en akties avkastning är ett utav de mest frekvent förekommande områdena för studier inom ämnet finansiering.Intresset kring en akties avkastning grundar sig bland annat i teorin om den effektiva markandshypotesen. Enligt teorin om den effektiva marknadshypotesen så ska all tillgänglig och relevant information om ett företag avspeglas i kursen på den finansiella tillgången.

Syftet med vår studie var att undersöka hur faktorerna tillgångsstruktur, lönsamhet, företagsstorlek och tillväxt kan förklara variationer i svenska företags skuldsättning. Studien syftade också till att undersöka skillnader i faktorernas förklaringskapacitet mellan olika sektorer. Utifrån tidigare studier och teorier om faktorernas förväntade relation till företags skuldsättning utarbetade vi egna arbetshypoteser över våra förväntade samband. För att analysera hur våra valda faktorer kan förklara variationen i företags skuldsättning utförde vi regressionsanalyser med två definitioner av skuldsättning som beroende variabel. Sammanlagt samlades data från 59 företag in för en tidsperiod på fem år som legat till grund för de utförda regressionsanalyserna.

Det här examensarbetet behandlar de olika teoretiska verktyg och moment en grafiskt process innehåller, samt jämför teorins delar med hur olika företag arbetar i verkligheten. En studie har genomförts på fyra olika oberoende varumärkesägande företag som intervjuats för att ta del av deras individuella processer vid utveckling av förpackningsdesign till sina produkter. Innehållet i intervjuerna har ställts mot vad teorin presenterar där processerna har jämförts och analyserats för att belysa för- och nackdelar. Genom att framhäva svagheter och se på andra lösningar lyfts eventuella möjligheter till effektivisering av processerna fram.Det här examensarbetet behandlar de olika teoretiska verktyg och moment en grafiskt process innehåller, samt jämför teorins delar med hur olika företag arbetar i verkligheten. En studie har genomförts på fyra olika oberoende varumärkesägande företag som intervjuats för att ta del av deras individuella processer vid utveckling av förpackningsdesign till sina produkter.

SAMMANFATTNING Norra älvstranden har sedan industrialiseringen på 1800-talet varit ett område för varvsindustri och blev under 1900-talet en av de viktigaste hamnarna i Skandinavien.Under de tre senaste decennierna har varvsindustrin här gått från framgång till kris och avveckling. I mitten av 1980-talet påbörjades arbetet med en omvandling av norra älvstranden från varvsindustri till en stadsdel med en blandning av olika funktioner,såsom verksamheter,bostäder,handel,service och kultur. Projektet delades in i flera etapper,varav Frihamnen är en etapp som ännu inte utvecklats. Förbindelserna mellan norra och södra älvstranden samt mellan norra älvstranden och centrala delarna på Hisingen aktualiseras ytterligare i och med förändringarna på norra älvstranden.För att integrera de ?nya ? stadsdelarna med centrala Göteborg krävs gena,säkra och effektiva stråk som binder samman stadsdelarna. Arbetet med dessa förbindelser är en viktig förutsättning för Göteborgs framtida utveckling. I detta projekt studeras,utifrån en så kallad Space Syntaxanalys,hur Frihamnen kan integreras med city och de centrala delarna på Hisingen samt vilken betydelse ökade förbindelser över Göta älv har för integreringen av och mellan dessa områden.Space Syntaxanalysen kan kort beskrivas som en renodlad rumslig analys som studerar det fysiska rummets konfigurering i en stad.Detta innebär att analysen fokuserar på relationerna mellan rummen och inte på rummen i sig.Enligt upphovsmannen till teorin,Bill Hillier,avgör det fysiska rummets konfigurella egenskaper uppkomsten för socialt liv.Detta projekt beskriver,redovisar och diskuterar även teorin som analysmetod och planeringsinstrument. Som vägledning genom studien ges här en läshänvisning av de olika delarna i dokumentet.Del I redogör för arbetets syfte och bakgrund samt beskriver områdets historik och förutsättningar.Del II beskriver Space Syntax som teori och metod.Del III diskuterar Space Syntax som analys-och planeringsinstrument samt visar analyser av olika planstrukturer över Frihamnen.Del IV redovisar planförslaget med de nya kopplingarna.Del V ger kommentarer och drar slutsatser kring arbetet med och studien av teorin Space Syntax..

Studien har sin utgångspunkt i konflikter med syftet att undersöka hur organisationer arbetar med konflikthantering i praktiken och synliggöra positiva effekter som kan komma ur en medveten hantering av konflikter.Studien har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsansats där elva intervjuer ligger till grund för empiri. Merparten av respondenterna arbetar i olika ledande befattningar. Övriga är verksamma i yrkesroller som anses ha speciell kunskap inom ämnet. Valet av intervju ligger till grund för att få en helhetsbild i hur organisationer kan arbeta med konflikthantering, eftersom konflikter är komplext och en konflikt sällan är den andra lik.Större delen av teorin inriktar sig på framgångsrik hantering av konflikter och dess effekter. Det redogörs även för forskning som visar vad en omvänd situation kan ge för utfall.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur tre gruppvåldtäkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera närmare är Rissnefallet 2000, Stureplansvåldtäkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frågor som ligger till grund för vår undersökning är: Vilka får uttala sig? Hur framställs offer och gärningsmän? Finns det några skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har också valt att undersöka hur journalisterna förhåller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en textanalys med kvalitativ ansats.

Varje år i Sverige sker ca 24 000 skallskador på grund av yttre trauma och 30 000 strokeskador. Ett betydande antal får sekundära skador på grund av den ökade vattenhalten kring den skadade hjärnvävnaden. Föreslagen metod är att inducera vattenflöde från skadad till frisk vävnad baserat på teorin om elektroosmotiskt flöde. Teorin bakom elektroosmotiskt flöde är att ett flöde induceras då en spänning läggs över ett medium. Elektroosmotiskt flöde tillämpas i industrin och kallas då electro-osmotic dewatering (EOD).

Den här studien fokuserar på små lokala företag och deras varumärkesuppbyggnad. Vi har studerat företag som befinner sig i klädes- och modebranschen och deras strategier som de tillämpar för att bygga upp och stärka sina varumärken. I inledning så finns det en introduktion till vårt problem och syfte. Problemformulering som denna studie har som avsikt att besvara lyder enligt följande: Hur bygger små lokala företag upp sitt varumärke?Utifrån insamlad teori presenterar vi vår egen teorimodell som ligger till grunden för den senare analysen.

Att sociala medier och dess användarantal har ökat avsevärt de senaste åren kan knappast ha undgått någon. Som en konsekvens av detta produceras idag enorma mängder data som kommit att tituleras ?The Big Data?. Det råder idag en stor hype kring begreppet och de affärsmässiga möjligheter som fenomenet skapar. I relation till en explosionsartad användning av sociala medier och med den entusiasm som ?The Big Data? har mötts av, har vi observerat ett annat fenomen: konsumenter som hashtaggar sina Instagrambilder med varumärken och produktnamn.

Vårt syfte med denna uppsats är att identifiera huruvida det förekommer ett förväntningsgap mellan affärsjournalister, klienter och revisionsbranschen och därefter förklara bakomliggande orsaker. En abduktiv studie via telefonintervjuer baserade på en attitydenkät med både kvantitativa och kvalitativa frågor. Teorin omfattar revisionens utveckling, syfte och olika intressenter. Vidare diskuteras revisorns dubbla roller och den problematik gällande oberoendet som detta förhållande kan medföra. Teorin fortsätter med en redogörelse av hur oberoendet bibehålls genom reglering och avslutas med en beskrivning av förväntningsgapet och medias påverkan på allmänhetens opinion.

Uppsatsen är inriktad på den militära delen i upprorsbekämpning och tar sin utgångspunkt i två stycken militärteoretikers teorier inom ämnet. Teoretikerna är John Mackinlay och David Kilcullen, som under 2009 utkom med varsin ny bok inom området, The Insurgent Archipelago samt The Accidental Guerilla. Den metod som arbetet vilar på är kvalitativ textanalys. Syftet med uppsatsen är att undersöka i vilken utsträckning som teorin och doktrinerna stämmer överrens. Därför har först teoretikernas syn på hur en utifrån kommande intervenerande styrka påverkar lokalbefolkningen analyserats.

Bakgrund: Vikten av organisatorisk intern kommunikation beskrivs först på en bred grund för att sedan fokusera mer på kommunikationskanalernas användande. Vi problematiserar vidare i problemdiskussionen att många av de studier som genomförts har fokuserat på större företag.Syfte: Syftet är att kartlägga hur väl vedertagen teori stämmer överens på ett mindre företag. Genom observationer och kompletterande intervjuer inom ett representativt svenskt företag vill vi i synnerhet belysa organisationsmedlemmarnas syn på den dagliga kommunikationen. Vidare syftar vi att analysera den teoretiska referensramen, vilket möjliggör en djupare förståelse av den interna dagliga kommunikationens förutsättningar i ett mindre svenskt företag. För att besvara uppsatsens syfte har vi framställt följande frågeställning; Är vedertagen teori tillräcklig för att framhäva det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna på ett mindre svenskt företag?Metod: För att svara på studiens syfte har vi valt att använda oss av en deduktiv ansats med ett kvalitativt fokus på ett fallföretag.

Syftet är att med Z-Score och relevanta nyckeltal jämföra konkursrisken för företag i fastighetsbranschen före krisen i början på 90-talet med de företag som är verksamma idag. Dessutom är vår avsikt att utveckla jämförelsen genom att inkludera konkursframkallande faktorer. För att uppnå syftet med uppsatsen använde vi oss av en deduktiv ansats. En kvantitativ metodansats valdes för undersökningen. Teorin utgörs av Z-Score och dess förmåga att bedöma företags konkursrisk, ekonomiska mått för fastighetsbolag och relevanta nyckeltal.

Uppsatsens titel: Market Timing ? En studie över Market Timing-teorins applicerbarhet på den svenska marknaden Seminariedatum:2008-06-05 Ämne/Kurs:Degree Project Master Level in Corporate and Financial Management BUSM36. 15 ECTS-poäng Författare:Mattias Albinsson & Mattias Karlsson Handledare:Maria Gårdängen Nyckelord:Market Timing, Kapitalstruktur, Skuldnivå, Sverige Syfte:Syftet med denna rapport är att undersöka om Market Timing påverkar kapitalstrukturen i svenska företag och hur Sverige jämför sig med andra länder. Metod:Vi har utfört en kvantitativ studie på svenska börsnoterade företag. Genom regressionsanalys har vi försökt utreda Market Timings påverkan på företagens kapitalstruktur.

I takt med att spelberoende alltmer har börjat uppmärksammas och problematiseras i samhället, har det utvecklats olika diskurser kring fenomenet. Hur kan det komma sig att människor utvecklar ett spelberoende? Vilka förklaringar finns? Finns det något gemensamt kulturellt behov i vårt samhälle kring spel om pengar? Syftet med denna uppsats är att undersöka två olika diskurser kring spelberoende ? kognitiv beteendeterapi (KBT) samt psykoanalytisk/psykodynamisk teori. Diskursanalys har använts som metod för att försöka utröna frågeställningarna som innefattar hur spelberoende framställs inom de båda diskurserna samt vilka skillnader och likheter kring spelberoende de både diskurserna presenterar. Vidare diskuterar jag i uppsatsen kring huruvida det i samhället finns ett gemensamt kulturellt motiv kring att spela om pengar.