Ambulanssjuksköterskor kommer dagligen i kontakt med patienter och deras närstående. Det är viktigt att en god relation etableras mellan ambulanssjuksköterska, patient och dennes närstående för att bästa möjliga vård ska kunna ges. Det är dock inte ovanligt att ambulanssjuksköterskor utsätts för våld och hot om våld. Den vanligaste typen av våld som upplevs innefattar verbala hot men även fysiskt våld är vanligt förekommande inom ambulanssjukvården och dessa situationer påverkar sjuksköterskor inom ambulansyrket negativt. Syftet med denna studie var att beskriva hur ambulanssjuksköterskor upplever att de själva samt omvårdnaden påverkas av hotfulla och våldsamma situationer.

I den dagliga vården möter sjuksköterskan ständigt situationer som har ett etiskt perspektiv. En utvecklad personlig etisk förmåga och en god kännedom om egna och andras värden är en betydelsefull del vid dessa möten. För att kunna möta etiska problem måste också den egna och patientens sårbarhet uppmärksammas och reflekteras. Sårbarheten kan ses som en tillgång, men kan också upplevas som en påfrestning som leder till känslomässig stress och ohälsa. På grund av denna påfrestning är det betydelsefullt att identifiera de situationer som sjuksköterskan uppfattar som etiskt problematiska samt beskriva upplevelsen av dessa för att kunna ge patienten en bättre vård.

Moralisk stress definieras som traditionella negativa stressymtom som uppkommer när vårdpersonal hamnar i situationer där etiska dilemman uppstår och där de är oförmögna att skydda allas behov och värderingar. Syftet med denna studie var att mäta moralisk stress bland distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård med ett speciellt fokus på situationer som framkallar moralisk stress och på eventuell skillnad i moralisk stress mellan arbetsplatserna. Metoden som använts var en enkätstudie som skickades ut till 120 distriktssköterskor inom primärvård och hemsjukvård i Norrbotten. Enkäten besvarades av 67 distriktssköterskor. Resultatet visade att distriktssköterskor oavsett arbetsplats upplevde en hög moralisk stress i nästan alla situationer där etiska dilemman fanns beskrivna.

Titel: Nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket.Syfte: Att beskriva nyutbildade anestesisjuksköterskors upplevelser av stressiga situationer i yrket.Bakgrund: Alla människor hanterar stress olika, och vid stressiga situationer ställs krav på rätt handlande av anestesisjuksköterskan. Det förekommer att nyutbildade anestesisjuksköterskor upplever att de inte kan vårda patienten på ett optimalt sätt pga bristande erfarenhet och för lite tid. Därför är det viktigt att förstå hur nya anestesisjuksköterskor upplever stressiga situationer.Metod: En kvalitativ metod med semistrukturerade frågor användes. Anestesisjuksköterskorna skulle ha 0-24 månaders arbetserfarenhet inom yrket. 12 personer intervjuades på tre sjukhus i norra Sverige.

Syfte: Att undersöka i vilka situationer moralisk stress förekom hos sjuksköterskor inom somatisk vård och hur uppfattningen av moralisk stress påverkades av sjuksköterskans ålder och erfarenhet. Bakgrund: Moralisk stress hos sjuksköterskor uppkommer när de vet vad som borde göras, men strukturella, organisatoriska eller ekonomiska faktorer utgör ett hinder för att utföra rätt handling. Effekter av detta kan leda till dålig självkänsla, depression eller att arbetsplatsen lämnas. Metod: En litteraturstudie med granskning och bearbetning av tio kvantitativa vetenskapliga artiklar genomfördes. Resultat: Sjuksköterskor upplevde moralisk stress i samarbete med andra professioner samt vid samarbete inom den egna professionen. Moralisk stress upplevdes vid meningslöst vårdande som till exempel ineffektiv vård när läkaren gav inkompetent vård. Även vid meningslöst livsuppehållande vård upplevdes moralisk stress. I vissa etiska situationer och vid besparingar som innefattade personalbrist och kostnadsbesparingar, uppstod även moralisk stress.

Hur personer tänker, tolkar och förstår situationer påverkar hur lyckliga de är. Syftet med uppsatsen är att utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv undersöka hur individer konstruerar lycka. Detta har gjorts genom att undersöka hur individer konstruerar  positiva definitioner av situationer och hur negativa definitioner kan göras om till mer positiva. Uppsatsens empiri utgörs av filmen Love actually, som det har utförts en kvalitativ analys av. Social interaktion visade sig genomgående vara centralt för hur individer konstruerade sina definitioner av situationer ? positiva så väl som negativa.

I föreliggande uppsats observeras två SFI-studerande på sina respektive praktikplatser, en skola och en förskola. Ambitionen med undersökningen är att beskriva och analysera några kommunikativa situationer som SFI-praktikanter kan ställas inför och bör behärska på sina praktikplatser. Jag frågar mig om deltagarna besitter de kompetenser som behövs på praktikplatsen och vilka situationer som bereder dem mest svårigheter. Slutligen undrar jag om de praktikplatser deltagarna placerats på är bra praktikplatser ur språkutvecklingssynpunkt och försöker se vilka faktorer som påverkar detta. Jag kommer fram till att deltagaren som praktiserade på en grundskola ställdes inför många skiftande kommunikativa situationer och också ofta besatt de kommunikativa kompetenser som krävdes.

 Bakgrund: Ett ökat fokus på evidensbaserad omvårdnad har lett till ökade krav på att beslutsunderlag för vårdinsatser ska vila på vetenskap och beprövad erfarenhet. En vårdinsats som utförs av sjuksköterskan dagligen är handhavandet av perifer venkater, PVK. För att ge stöd för handhavandet av PVK har riktlinjer utarbetats. Tidigare studier visar dock att sjuksköterskor har svårt att följa riktlinjerna i vissa situationer.Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser vid PVK insättnings situationer.Metod: En kvalitativ forskningsansats användes. Fem semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor på en vårdavdelning i Mellansverige genomfördes.

Syftet med detta arbete är att kartlägga vilka situationer som är mest olycksdrabbade vid våra hästinriktade gymnasieskolor. Undersökningen omfattar olika moment från elevernas hantering av hästen på marken till ridning. Jag har undersökt hur eleverna uppfattade graden av sina skador samt vilka situationer som kan räknas till de mest olycksdrabbade. Svaren på mina frågeställningar har jag inhämtat genom en enkätundersökning som genomfördes bland elever i årskurs tre (2006). Jag intervjuade även lärarna på dessa skolor. Sammanfattningsvis pekar resultaten på att den totala skadefrekvensen ligger på 72,9 %. De allvarligaste olyckorna sker vid ridning men fördelningen av skadetillfällena är relativt jämn mellan ridning, hantering av hästen i stallet och vid hantering på marken i andra situationer..

Bakgrund: Att möta patienter som befinner sig i en svår situation och vars sjukdomstillstånd påtvingar dem ett lidande kan vara komplicerat och smärtsamt. I denna litteraturstudie definieras svåra situationer med patienter som nyligen delgivits svåra besked eller patienter som har långt framskriden cancer eller KOL. Syfte: Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans roll i mötet med patienter i svåra situationer. Metod: Tio kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar låg till grund för denna litteraturstudie. Sökningarna för att finna dessa artiklar utfördes i databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO. Resultat: Två tydliga kategorier, tröst och stöd, identifierades. Som exempel på de sätt att ge tröst som nämns återfinns bl.a.

Syfte: Syftet med föreliggande studie är att studera hur pedagoger i gymnasiesärskolan anpassar klassrumsmiljön för sina elever samt pedagogernas uppfattningar om kritiska situationer och hur de anser att man kan bemöta dessa.Teori: De teoretiska utgångspunkterna för studien är sociokulturellt perspektiv på lärande samt relationellt och kategoriskt perspektiv.Metod: Studien är inspirerad av etnografisk forskningsansats och Critical Incident Technique (CIT). Två gymnasiesärskolor i Sverige har besökts där intervjuer och enkäter har genomförts med verksamma pedagoger. Även deltagande observationer har utförts i och kring klassrum på de båda skolorna. Resultat: Resultatet visar att de observerade klassrumsmiljöerna både är anpassade och inte för de elever som vistas där. En del klassrum är röriga och en del är mer avskalade.

Introduktion: Ambulanssjukvården har sedan 1800-talet förändrats, från att vara ett rent transportmedel är i dagsläget ambulanserna utrustade med högteknologisk utrustning och sjuksköterskeutbildad personal. Ambulanssjuksköterskor utsätts ofta för situationer som kan upplevas psykiskt påfrestande. Dessa situationer kan, om de inte bearbetas, leda till sämre mental hälsa med risk för sjukskrivningar och förtidspensionering.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ambulanssjuksköterskors upplevelser av stöd på arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer i arbetet.Metod: Denna studie har en kvalitativ ansats med en beskrivande design.Resultat: Ambulanssjuksköterskor upplever olika situationer som psykiskt påfrestande. Upplevelsen relateras ofta till den egna livssituationen och tidigare erfarenheter. Stödåtgärder finns tillgängliga från arbetsplatsen efter psykiskt påfrestande situationer, men ambulanssjuksköterskorna upplever att ansvaret ofta ligger på individen att söka stöd.

Titeln på detta arbete är: de första minuterna, redskap som kan behövas efter rasten. Syftet med denna uppsats är att skapa en förståelse för vilka redskap som kan behövas för att en pedagog ska kunna klara av de olika situationer, som kan uppstå i klassrummet efter rasten. Med situationer efter rasten menar jag till exempel olösta konflikter. Jag har valt att göra min undersökning i en förskoleklass i en mindre ort i Skåne. Som undersökningsmetod använde jag observation med en låg grad av struktur.

Syftet med studien var att undersöka hur dialyspatienter hanterar information i stressfylldasituationer och i vilken utsträckning resultaten överensstämmer från mätningar medmätinstrumenten The Miller Behavioral Style Scale (MBSS) och Threatening MedicalSituations Inventory (TMSI). Studien hade en beskrivande och jämförande design ochurvalet var ett bekvämlighetsurval. Undersökningsgruppen bestod av 30 dialyspatienter fråntvå olika dialysmottagningar. Mätinstrument som använts är MBSS som bestod av tvåfrågor i stressfyllda situationer där deltagarna fick kryssa för ett eller flera alternativ. TMSIbestod av fyra frågor om olika medicinska stressfyllda situationer, där deltagarna fick svarapå sex olika påståenden med hjälp av en fem gradig skala.

Samvetsstress är en speciell form av stress som tidigare beskrivits bland grundutbildade sjuksköterskor och vårdbiträden. Däremot finns inte mycket som är skrivet om distriktssköterskor och samvetsstress. Syftet med vår studie var att undersöka förekomsten av samvetsstress i distriktssköterskans omvårdnadsarbete. Verktyg för datainsamling var en validerad enkät. Sammantaget visar resultatet tydligt att distriktssköterskorna upplever stress vid höga krav i sitt arbete, då de bevittnar att patienter kränks eller skadas samt då de ger avkall på ambitionerna om att ge god vård.