Bakgrunden till denna studie är den aktuella brist på jourfamiljer som finns runt om i landets kommuner. Syftet med studien är att öka kännedomen om hur jourföräldrar upplever sitt uppdrag samt varför de valt att vara jourfamilj. De tidigare studier som gjorts visar på att det finns en avsaknad av jourfamiljer, och att det där av finns ett behov av att identifiera fler familjer villiga att ta uppdrag som jourfamilj. Det aktuella kunskapsläget som tidigare forskning visar på ger en bild av att jourfamiljer är ett relativt outforskat område och att jourfamiljernas upplevelser av uppdraget är än mer outforskat. Denna studie har undersökt hur sju jourfamiljsföräldrar från fem olika jourfamiljer beskriver och upplever sitt uppdrag.

Alltsedan de stigande sjukfrånvarotalen under slutet av 1990-talet och början av 2000-talet har olika aspekter av sjukskrivningsprocessen belysts i forskningen. Relativt lite har dock undersökts om de sjukskrivnas egna upplevelser. Syftet med föreliggande studie var att utifrån ett processinriktat perspektiv studera långtidssjukskrivnas erfarenheter och upplevelser av kontroll och handlingsutrymmen. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex individer som befunnit sig i sjukskrivning i minst 180 dagar bearbetades genom Grundad Teori. Av analysen framgick att de långtidssjukskrivna upplevde kontrollförlust kopplad till sin sjukdom och regelverket i rehabiliteringsgången.

The aim of this qualitative study was to examine and understand how teachers see and handle the signs of child poverty within a classroom context. The paper is based on an interview study involving 8 teachers in 2 Swedish schools for children between the ages of 6 to 12 years old. Poverty is a complex word and there are many definitions of it. What do teachers interpret as signs of child poverty in the school context? How do they act when they think it?s necessary to protect a child from being affected by it, and how can we understand their choice of action with the help of action theory? We discovered that the teachers notice different things as signs of child poverty, and they all react in both different and similar ways.

Denna uppsats syftar till att öka kunskapen om vad som kännetecknar en bra konsumentförpackning ur ett konsumentperspektiv genom att urskilja vilka egenskaper hos en förpackning som har betydelse för konsumenterna vid köpbeslutet. Uppsatsen syftar även till att utveckla förståelsen för den nya konsumtionstrend som råder idag, det vill säga att konsumtion sker på språnget, för att se om denna trend på något sätt speglar sig i konsumenters krav på förpackningar. Uppsatsen är baserad på en kvantitativ studie i form av en enkätundersökning. Uppsatsen utgår från teorier kring förpackning, beteendevetenskap och marknadsföring. Vidare är uppsatsen skriven ur ett konsumentperspektiv.

Den fo?religgande uppsatsen syftar till att utforma kontextspecifika idealtyper av socialt handlande i politisk nyhetsrapportering. Fo?r att a?stadkomma detta fo?renas teori och empiri vid utformningen av det metodologiska verktyget. Den teoretiska utga?ngspunkten fo?r uppsatsen a?r Habermas kritik mot teknokratisering av politik i nyhetsrapportering.

Syftet med den här undersökningen är att belysa faktorer som påverkar läraren när den planerar sin undervisning i kursen Estetisk verksamhet med inriktning musik. Av särskilt intresse är vilken påverkan lärarens intressen, utbildning och erfarenhet samt elevernas intressen och färdigheter har. Undersökningen har genomförts genom att fyra stycken verksamma lärare på olika skolor i olika städer intervjuats. Resultatet visar att lärarna till stor del låter eleverna vara med och planera innehållet i kursen och att innehållet mestadels utgörs av praktiskt musicerande. Det som har allra störst påverkan på att kursen utformas åt detta håll är den syn som läraren har på eleven och på ämnet samt elevernas färdigheter och intressen.

SammanfattningSyfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att jämföra politikers och idrottslärares uppfattningar om betyg och bedömning i relation till ämnet idrott och hälsa. För att uppfylla syftet har vi undersökt vilka fördelar och nackdelar som finns med betyg, vilka utvecklingsområden som finns inom området betyg och bedömning, samt jämfört politikers motiv till och idrottslärares åsikter om betygsättning i tidiga åldrar.Metod: Metoden som använts är kvalitativ i form av intervjuer. Två strategiska urval har genomförts för att finna de respondenter som ingått i studien. Urvalskriterier har bestått av att idrottslärarna skulle ha arbetat minst tre år på grundskola inom årskurserna sex till nio, och politikerna skulle tillhöra ett av allianspartierna och vara anslutna till utbildningsutskottet i riksdagen. Som teoretisk referensram har vi använt oss av Lindes läroplansteori samt utgått från Wrights handlingsteori med dess fyra bestämnings faktorer.Resultat: De båda respondentgrupperna ser likartat på betygens fördelar.

Studien undersöker i hur stor utsträckning de skandinaviska översättarna använder samma metoder när de översätter. För att kunna studera detta undersöks den danska, norska och svenska översättningen av den franska romanen L?élégance du hérisson med hjälp av Vinay och Darbelnets (1958/1977) metodologi. I studien kommer också översättarna till tals om de situationella faktorer som kringgärdat översättningsprojektet. Det största fokuset ligger på de indirekta översättningsmetoderna, eftersom det är dessa som visar på de största skillnaderna.

Klassisk kriminologisk forskning fokuserar på antingen individbaserade eller miljörelaterade förklaringar till brottsliga handlingar. Situational Action Theory avser att föra samman dessa två synsätt för att bilda en integrerad kriminologisk handlingsteori. Vad får Situational Action Theory för stöd i den kriminologiska forskningen? Vad finns för kritik? Och vad bör forskningen fokusera ytterligare på när det kommer till att testa teorin? Den forskning som finns tillgänglig och som jag presenterar i denna litteraturgenomgång visar att teorin får stöd i empirisk forskning. De flesta studier visar att teorin får bra stöd, några visar stöd för vissa delar av teorin medan andra delar av teorin inte får något stöd.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andraspråk kallad kortskrivande med dynamisk självreglerande korrigerande återkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas på ett unikt sätt hänsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande återkoppling i andraspråksundervisning. DSK anpassas här till gymnasiet utifrån Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya ämnesplanen i svenska som andraspråk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, främst enkät, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlärare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande är positiva till DSK.

Syftet med uppsatsen har varit att undersöka erfarenheten och upplevelsen hos omsorgspersonal som arbetar på särskilda boenden för personer över 65 år med demenssjukdom av att begränsa de boende i deras självbestämmanderätt. Vidare ingick det i syftet att öka förståelsen genom att synliggöra vad som kan motivera beslut vilka leder till handlingar som innebär att demenssjukas självbestämmanderätt begränsas. Uppsatsen har en kvalitativ ansats och det empiriska materialet är baserat på semistrukturerade intervjuer med sju omsorgspersonal som arbetade på olika boenden med inriktning mot demenssjukdomar. Resultatet visar att begränsningarna av de demenssjuka sker med hänvisning till skyddsaspekter och bristande resurser. Omsorgspersonalen beskrev hur de använde avledande strategier i situationer där de begränsade de demenssjuka personerna.

The opinion of social workers towards their work with children and young persons wasstudied in this essay. Even their point of view with reference to the term the child?s bestinterest has being considered and special focus was laid on the social workers attitudestowards media coverage and its criticism towards their work. A qualitative approach was usedconsisted of six interviews. The theoretical frameworks were based on the theory aboutfreedom of action and the theory of social representations.

Sverige skall 2003 kunna delta i fredsframtvingande operationer inom ramen för EU:s militära krishanteringsstyrka. Syftetmed uppsatsen är att utröna om arméofficeren ges erforderlig truppföringskompetens för att kunna leda ett svenskt förbandunder en sådan operation. Använd vetenskaplig metod är av induktiv karaktär.Inledningsvis presenteras en handlingsteori, en kompetensmodell och det empiriska referensmateriel (USMC) som utnyttjas.I resultatanalysen konstateras att dagens utbildningssystem och den praktiska tjänstgöringen inte ger arméofficerenerforderlig truppföringskompetens vid jämförelse med de krav som ställs på truppförande chefer ingående i de svenskainternationella insatsbataljonerna.De resultatslutsatser som dras beskriver hur systemet bör se ut i stället för dagens. Dessa slutsatser prövas mot handlingsteorinoch referensmaterialet samt struktureras med utnyttjande av kompetensmodellen. Därefter formuleras och prövas enhypotes som beskriver den kärnkompetensen markstridsofficeren framgent måste ha.

Syftet med studien var att beskriva hur småbarnsföräldrar upplever sin möjlighet att kombinera heltidsarbete och familjeliv för att få en uppfattning om hur jämställdheten ser ut i praktiken i dessa parrelationer. Studien är därmed avsedd att jämföra männens och kvinnornas upplevelser av denna kombination och undersöka om det finns några likheter och skillnader mellan könens upplevelser. Studien består av enskilda kvalitativa personintervjuer med tre par. Resultaten analyserades utifrån handlingsteori, rollteori och Hirdmans begrepp genussystem och genuskontrakt.Resultatet visar att trots att samtliga i studien arbetar heltid, råder en ojämställd arbetsfördelning mellan paren i hemmet. Kvinnan förväntas i större utsträckning att ta hand om familj och hushållsarbete även om hon arbetar lika mycket som mannen.

Syftet med denna uppsats är att studera hur klädesbutiker i Västerås stad arbetar preventivt med förebyggande arbete mot snatteribrott. Fokus ligger på situationella preventiva åtgärder av både formell- och informellkaraktär. Tillsammans med polismyndigheten i Västmanland har relevant data över antalet anmälda snatteribrott i klädesbutiker i Västerås stad tagits fram. Utifrån den anmälda brottsstatistiken, empirisk forskning och kriminologisk teori har sedan en enkätundersökning genomförts och transkriberats. 25 klädesbutiker med minst ett anmält snatteribrott deltog i studien.