Sökresultat:
1657 Uppsatser om Sista natten med gänget - Sida 18 av 111
Elliptiska kurvor
Detta Àr en studie om elliptiska kurvor. En elliptisk kurva över en kropp k Àr en icke-singulÀr tredjegradskurva över k tillsammans med en punkt O. MÀngden av alla punkter pÄ tredjegradskurvan som har koordinater i k utgör, tillsammans med punkten O, en abelsk grupp. Punkten O Àr i de flesta fall en punkt i oÀndligheten. I denna studie lÄter vi ofta k vara de rationella talen och presenterar tvÄ viktiga satser nÀr k=Q: MordellŽs sats och MazurŽs sats.
Konsten att bygga upp ett starkt varumÀrke i en smÄstad : En fallstudie av Selvage och Kompaniet
Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur en lokal detaljist kan bygga upp och stÀrka sitt varumÀrke i dagens konkurrens.Vi har anvÀnt oss utav kvalitativ metod och deduktiv ansats. PrimÀrdata samlats in genom tvÄ intervjuer med Àgarna till tvÄ lokala butiker och tvÄ fokusgrupper bestÄende av sju personer i vardera, en grupp bestÄende av kvinnor och en grupp bestÄende av mÀn. FortsÀttningsvis har detta resultatunderlag hjÀlpt oss att komma fram till vÄra slutsatser.Vi har under arbetets gÄng kunnat urskilja relationers betydelse för lokala detaljister. Vi har Àven fÄtt förstÄelse för vikten av lokalisering och marknadsföringsstrategier. I uppsatsens sista del kommer vi att presentera en utvÀrdering och egna rekommendationer för de bÄda detaljisterna.
Bildens betydelse i barnboken
Syftet med mitt arbete Àr att genom analyserna se pÄ ikonotexten,d.v.s.den totala upplevelsen av bild och text, i bilderboken. PÄ vilket sÀtt kan illustrationerna vara ett stöd till texten och vilken vinst har det för det pedagogiska arbetet? Uppsatsen bestÄr av tvÄ avsnitt, teori och analys. Teoriavsnittet bestÄr av tidigare forskning som gjorts av Ulla Rhedin och Maria Nikolajeva. Analysavsnittet utgörs av tvÄ analyser, Tutu och Tant Kotla och Nusse-kudden i Paris.
VÄrdarens kvaliteter och patientens vÀlbefinnande inom den palliativa vÄrden
Sammanfattning: MÄnga mÀnniskor dör pÄ en institution av nÄgot slag. Dessa mÀnniskor har rÀtt att förvÀnta sig bÀsta möjliga vÀlbefinnande under den sista tiden av sitt liv. För vÄrdaren som arbetar inom den palliativa vÄrden stÀller detta stora krav. Studiens syfte var att belysa de kvaliteter hos vÄrdaren som kan medföra vÀlbefinnande för patienten i den palliativa vÄrden. Metoden som anvÀndes var litteraturstudie.
Vetenskap upp i dagen? : En analys av hur gymnasieelever manifesterar vetenskapligt arbetssÀtt i text
Studien syftar till att undersöka hur elever hanterar kriteriet om vetenskapligt arbetssÀtt i projektarbeten av teoretisk karaktÀr. Detta ger en fingervisning av pÄ vilka aspekter av vetenskaplighet som gymnasieelevers arbetssÀtt uppvisar styrkor respektive svagheter. Projektredovisningarna utgörs av texter pÄ mellan 15 och 25 sidor som Àr skrivna av gymnasieelever som lÀser det tredje och sista Äret i svensk gymnasieskola. I undersökningen har analyser gjorts av fyra elevtexter enligt en egenkomponerad analysmodell genom vilken tre aspekter av elevernas texter fokuseras. Aspekterna Àr kritiskt tÀnkande, slutledningsförmÄga och referenshantering.
Stortorget - ett idéförslag :
Det hÀr Àr ett examensarbete inom Àmnet landskapsarkitektur. Det Àr sista delen av landskapsarkitekturutbildningen och
innebÀr ett sjÀlvstÀndigt arbete pÄ 20 veckor.
Examensarbetet Àr ett idéförslag för en ny gestaltning av
Stortorget i Malmö. Stortorget har flera kvaliteér som idag inte utnyttjas och stÄr de nÀrmaste Ären inför en omvandling.
Under vÄren 2009 utlyser Malmö stad en arkitekttÀvling dÀr ett förslag antas för ny utformning av Stortorget. Malmö stad har inför omvandlingen samlat i synpunkter om Stortorget genom enkÀter och genom att arrangera workshops och seminarium.
Mitt arbete Àr ett idéförslag till en ny gestaltning som tar fasta pÄ Stortorgets förutsÀttningar och sociala möjligheter.
Underlag för arbetet har varit litteraturstudier, besök av
referensplatser, deltagande i workshops och genomgÄng av
enkÀtundersökningar. Skisser och arbetsmodell har varit delar av arbetsprocessen.
Diversifiering inom jordbruket : En studie om de bakomliggande motiven att diversifiera
SammanfattningSyfte: Syftet Àr att undersöka hur svenska artistiska elitgymnaster presterar i skolan. FrÄgestÀllningar vi anvÀnt Àr: Skiljer sig studieresultaten utifrÄn antalet trÀningstimmar? Finns det nÄgon skillnad mellan motivationen till gymnastiken i jÀmförelse till skolan?Metod: De som deltog i undersökningen var elitgymnaster inom artistisk gymnastik, totalt 33 stycken, 18 tjejer och 15 killar. 33 av 36st svarade pÄ enkÀten- det blir ett bortfall pÄ 8,3 procent. Elitgymnasterna kommer ifrÄn olika kommuner i Sverige och ifrÄn flera olika gymnastikföreningar.
Project Garden
Denna slutreflektion beskriver mitt arbete med mitt kandidatarbete samt mina
tankegÄnger under och efter projektet samt hur jag arbetat, de problem jag
stött pÄ och hur jag löst dem. Delarna av denna reflektion Àr först en
beskrivning av vad jag gjort, dÀrefter en beskrivning av hur detta projekt var
tÀnkt att fungera. Den tredje delen Àr en beskrivning av hur jag arbetat under
projektet, baserat pÄ mina veckorapporter. Den fjÀrde delen Àr sjÀlva
reflektionen och den beskriver mitt arbete i mer detalj samt mina tankar och
funderingar och hur jag löst de problem som uppstÄtt. Den sista delen Àr ett
slutord dÀr jag sammanfattar mina tankar om utbildningen och mitt projekt
jÀmfört med de liknande spel som finns idag samt mina tankar kring genren i
allmÀnhet..
Förslag till omvandling av Ljungby jÀrnvÀgskvarter
NÀr den andra strÀckan av Karlshamn - Halmstads jÀrnvÀg anlades Är 1878 fick Ljungby sin första jÀrnvÀgsförbindelse. JÀrnvÀgen resulterade i ett uppsving för köpingen, som vÀxte frÄn 300 till 3000 invÄnare pÄ 20 Är. NÀr den sista etappen av SkÄne -SmÄlands jÀrnvÀg anlades i slutet av 1800-talet fick Ljungby ytterligare en jÀrnvÀgsförbindelse. Nu blev Ljungby en jÀrnvÀgsknutpunkt, som staden kom att vÀxa kring och varifrÄn hundratals resenÀrer reste varje dag. Under 1960-talet lades persontrafiken pÄ de bÄda strÀckorna ner och det enda som Äterstod var godstrafiken mellan Ljungby och VÀrnamo.
Kontroller av verkligt vÀrde i förvaltningsfastigheter : En fallstudie av kontrollfunktioner i vÀrderingsprocessen
Under de nio sista veckorna Är 2005 genomfördes intervjuer med Ätta representanter för tre olika branscher med betydelse för förvaltningsfastigheternas vÀrdering. De svar som erhÄllits beskriver och förklarar tolv kontrollfunktioner som tjÀnar till att verifiera eller pÄ nÄgot annat sÀtt bidra till att garantera fastighetsvÀrderingens kvalitet. De funna kontrollfunktionerna förklaras utifrÄn uppsatsens teoretiska referensram. Huvudsakligen tar de sikte pÄ efterlevnad av redovisningsreglerna och vÀrderingens förutsÀttningar. Ett genomgÄende drag Àr att fokus ligger pÄ en kontroll av verkligt vÀrdes rimlighet.
Förverkande av hyresrÀtt
HyresrÀtten som bostad Àr en av de vanligaste boende formerna i Sverige.
Bostaden Àr en central punkt för individen och utgör för honom trygghet,
sÄvÀl ekonomisk som social. HyresgÀsten har dÀrför ett i lag stadgat starkt
skydd för att inte behöva lÀmna sin bostad mot sin vilja, ett s.k.
besittningsskydd. HyresgÀsten kan dock genom kontraktsbrott förverka sin
hyresrÀtt och bli tvungen att flytta i förtid.
FjÀrrvÀrmeanslutna passivhus : Fallstudie av vÀrmelaster och innetemperaturer i fyra flerbostadshus
Intresset kring lÄgenergibyggnader blir allt större och sÄ kallade passivhus, med god isolering, hög lufttÀthet och vÀrmeÄtervinning, byggs i allt större utstrÀckning i Sverige och andra europeiska lÀnder. Vissa frÄgetecken har dock uppkommit kring inomhusklimatet i husen och risken för bÄde under- och övertemperaturer. En annan viktig aspekt Àr hur husens egenskaper pÄverkar vÀrmelasterna och hur detta i sin tur pÄverkar energiförsörjningssystemet. I detta examensarbete undersöks dessa bÄda aspekter ? vÀrmelastegenskaper och innetemperaturer ? i fyra likadana nybyggda flerbostadshus i Falkenberg.
Vad gör lÀrarna 3-4 Är efter examen, hur trivs de och gÄr trivseln att pÄverka?
I uppsatsen undersöker vi hur stor del av den grupp lÀrare som började grundskollÀrarutbildningen 1995 vid Linköpings universitet och som var inskrivna sista terminen som Àr verksamma i yrket och om de ser en framtid i yrket eller om de planerar att sluta. För att fÄ en bakgrund till undersökningen har vi fördjupat oss i litteratur inom omrÄdet och för att fram uppgifter om vÄr referensgrupp har vi bett dem fylla i en enkÀt. Undersökningen visar att de allra flesta Àr nöjda med sitt yrkesval, men vi konstaterar att det finns stora brister i lÀrarnas arbetssituation vilket leder till omfattande fysiska och psykiska besvÀr samt tankar pÄ att byta yrke. De förÀndringar som avhoppade och aktiva lÀrare önskar sig Àr högre lön, mindre stress i form av tex. fÀrre undervisningstimmar, mindre elevgrupper, mer resurser, mindre kringarbete samt fler specialister i skolan..
Grundutbildningen i franska : En synkronisk och diakronisk studie
Arbetet bygger pÄ en undersökning av kursplaner och litteraturlistor för grundutbildningen i franska, motsvarande kurs A och B, vid universiteten i Uppsala, UmeÄ, Lund och Stockholm under de sista femtio Ären för att undersöka och faststÀlla skillnader dem emellan i och över tid med fokus pÄ hur de skilda momenten examineras. Det handlar om en klassificering av högskolepoÀngen som studenterna tar i sex olika grupper, muntlig och skriftlig sprÄkfÀrdighet, text och litteratur, lingvistik, sprÄkhistoria samt realia och den hÀr klassificeringen baseras i första hand pÄ hur det uttrycks i kursplanerna att de olika kursmomenten ska examineras.Dessutom innehÄller arbetet en undersökning av om utbildningen har blivit ?lÀttare? i takt med att det Àr en större andel av befolkningen som studerar pÄ universitet idag Àn för 50 Är sedan. Undersökningen visar tydligt att det finns skÀl att misstÀnka att sÄ Àr fallet utifrÄn en mÀtning av det obligatoriska antalet sidor skönlitteratur som studenterna ska lÀsa pÄ grundutbildningen..
Till Leonardo och tillbaka
Som examensarbete har jag under min sista praktik genomfört ett tematiskt projekt i estetisk verksamhet om historiemedvetande. Syftet har varit att undersöka hur bildskapande kan frÀmja elevers visuella historiemedvetande. Detta pÄ grundval av att vi idag alltmer omges av medierade historieskildringar som vi mÄste förhÄlla oss till. Vem eller vilka ska avgöra hur vi ska betrakta det förflutna? I projektet har eleverna genom bildskapande fÄtt möjlighet att visualisera sina individuella förestÀllningar av det historiska fÀltet.