Sök:

Sökresultat:

1558 Uppsatser om Sista förbrukningsdag - Sida 49 av 104

Betyg i sista minuten? Elevperspektiv pÄ lÀroplanens kunskapsmÄl i grundskolan.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ om och nÀr elever i gymnasiet under sin tid i grundskolan förstod att deras kunskaper inte skulle rÀcka för att nÄ kunskapsmÄlen och godkÀnda betyg. Arbetets teoridel innehÄller en översikt av statistiska uppgifter om andelen elever med icke godkÀnda betyg, politikernas framtida förslag till förbÀttring av skolan, neuroforskares syn pÄ skolan och en presentation av ett antal teoretiska modeller. Jag har genomfört kvalitativa intervjuer för att fÄ en djupare förstÄelse i Àmnet och för att kunna besvara frÄgestÀllningarna. Intervjuerna gjordes med ett selektivt urval av ett antal elever frÄn gymnasieskolan som fick titta i backspegeln för att rekapitulera sina upplevelser. Resultat av studien ger ett antal betydelsefulla insikter.

Realtidsmodeller av dÀck och koppling för fordonssimulator

Syftet med detta arbete var att undersöka metoder för modellering och realtidssimulering av fordonskomponenterna koppling och dÀck. Avsikten skulle sedan vara att implementera utvalda modeller i simulink för anvÀndning tillsammans med en befintlig fordonssimulator. Arbetet innehÄller en litteraturstudie som ger fysikalisk förstÄelse för fordonskomponenterna samt vÀgledning vid valet av modelleringsmetod.Utmaningen med kopplingen var att modellera övergÄngen mellan lÄst ochslirande tillstÄnd. Efter utvÀrdering av olika metoder valdes en metod som anvÀnder samma systemstruktur för bÄda fallen, dvs ett system med tvÄ frihetsgrader.DÀcksmodellen valdes med hÀnsynen att ett trovÀrdigt beteende skulle uppnÄs utan att krÀva för mycket berÀkningskraft. En metod byggd pÄ fysikaliska resonemang Àr svÄr att fÄ verklighetstrogen med begrÀnsad komplexitet.

Texten till musiken : Studium av en sÄngtyp i 1200-talets Frankrike

Denna uppsats avser att kartlÀgga förekomsten av skorr i det spansktalande Karibien. Dorsalarealiseringar av fonemet /r/, dvs skorr Àr ett fenomen som inte Àr belagt i europeisk spanska. Hurkommer det sig? Jag har försökt utröna de möjliga orsakerna till varför bakre /r/ förekommer ispanskan i den karibiska övÀrlden trots att det inte förekommer i standardspanska.Uppsatsen har visst fokus pÄ Kuba, men berör ocksÄ Puerto Rico och DominikanskaRepubliken. Syftet har varit att försöka hitta en geografisk korrelation mellan olika sprÄk ochetniska grupper samt förekomsten av skorr i karibisk spanska.

NÀr jag dokumenterar har jag ryggen fri. Om omvÄrdnadspersonalens upplevelse av social dokumentation.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur upplevelsen gÀllande dokumentation bland personal inom hemvÄrden ser ut. Detta gjordes genom en kvalitativ studie med sex slumpmÀssigt utvalda ur personalen pÄ tre arbetsplatser inom en medelstor stad i Sverige. Den huvudsakliga faktorn som formar upplevelsen gÀllande dokumentationen bland personal tenderer att vara hur arbetstiden Àr fördelad, dÄ ingen specifik tid till detta finns utsatt i deras schema. Detta verkar vara ett stressmoment bland personalen. Vikten av kunskap, bÄde gÀllande möjligheten till att anvÀnda de redskap som finns tillgÀngliga inom arbetsplatsen samt tillrÀckliga sprÄkkunskaper för att ordentligt kunna dokumentera har Àven nÀmnts som viktiga faktorer.

Reklamstrategier i livsmedelsbranschen: en fallstudie av ett livsmedelsföretag

Reklam anvÀnds av mÄnga företag för att kommunicera specifika meddelanden till konsumenter. I dagens samhÀlle finns ett överflöd av information och meddelanden som vill fÄnga konsumentens uppmÀrksamhet. Detta leder till att planeringen av ett företags reklam blivit mer komplex. För att kunna konkurrera och fÄnga konsumentens uppmÀrksamhet pÄ marknaden krÀvs en bra och utvecklad reklamstrategi. TvÄ viktiga delar i reklamstrategin Àr att identifiera mÄlen som ska uppnÄs med hjÀlp av reklamen och att vÀlja ut specifika mÄlgrupper till vilken en reklamkampanj skall rikta sig.

Hos Alfons och Pippi i förskolan : En studie om höglÀsningens roll

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka hur allmÀnheten fick sin första bild avHIV/AIDS frÄn massmedia. Jag valde dÀrför att undersöka hur Dagens Nyheter ochAftonbladet rapporterade om HIV/AIDS under senare delen av 1980 ? talet. I minundersökning sker en analys av hur tidningarna granskade makthavarna i sin rapportering avHIV/AIDS, hur tidningarna gav de mindre grupperna i samhÀllet en röst i sin rapportering avHIV/AIDS och hur tidningarna lugnande men samtidigt varnande sina lÀsare i sittrapporterande om HIV/AIDS för att sedan jÀmföra resultatet mellan de tvÄ tidningarna. Jagvalde Àven att undersöka hur rapporteringen i de tidigare nÀmnda omrÄdena skiljde sig mellanÄren 1986 och 1988.

Varför gÄr du till jobbet? : En kvalitativ studie om motivation i arbetslivet

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka motivation i arbetslivet. Studiens syfte bröts ner i tre frÄgestÀllningar. Den första handlar om vilka motivationsfaktorer som kan pÄverka viljan att gÄ till jobbet. Den andra handlar om vilka motivationsfaktorer som har störst betydelse och varför dessa tillskrivs den betydelsen. Studiens tredje och sista frÄgestÀllning handlar om hur de olika motivationsfaktorerna kan anvÀndas för att öka medarbetarnas motivation.Den tidigare forskningen utgÄr frÄn Maslows och Herzbergs teorier om motivation.

Uttagsbeskattning

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att klargöra problematiken kring uttagsbeskattningsreglernas utformning och tillÀmpning, samt att i viss mÄn analysera situationer dÀr problem kan uppstÄ i samband med uttagsbeskattning. Upphovet till uppsatsen Àr de mÄnga frÄgetecken som finns rörande uttagsbeskattning och den stora osÀkerhet som omrÄdet medför. En stor del av rÀttsomrÄdet har bestÀmts genom praxis och det Àr inte alltid helt enkelt att kunna förutse vilka konsekvenser en överlÄtelse till underpris fÄr. En sÄdan osÀkerhet Àr inte positiv och bör undvikas.Uttagsbeskattning Àr ett Àmne som berörts en hel del i doktrin, dock till störst del i artiklar. Det finns inget heltÀckande arbete pÄ omrÄdet och pÄ grund av den stora mÀngd praxis och de mÄnga omstruktureringar som bestÀmmelserna genomgÄtt de sista 20 Ären gör att osÀkerheten Àr stor.Uppsatsen Àr skriven utifrÄn författarens tolkning av bÄde lagtext, praxis och doktrin.

IntensivvÄrdssjuksköterskans upplevelser och hantering av arbetsrelaterad stress

Bakgrund: IntensivvÄrdsavdelningar, IVA, karaktÀriseras av en hög nivÄ av arbetsrelaterad stress. IntensivvÄrdssjuksköterskan förvÀntas utföra flera helt olika uppgifter samtidigt, till exempel att intensivövervaka en patient och parallellt bemöta kÀnslomÀssiga reaktioner i samband med sjukdom. En hög nivÄ av arbetsrelaterad stress kan ge negativa effekter pÄ det psykiska och fysiska vÀlbefinnandet.Syfte: Syftet Àr att undersöka vad intensivvÄrdssjuksköterskor i Sverige upplever som stressande i arbetet, hur de hanterar dessa stressorer samt hur de pÄverkar privatlivet.Metod: Studien kommer genomföras med en kvalitativ ansats i form av intervjuer. En pilotstudie om tvÄ intervjuer genomfördes och texten analyserades och kategoriserades med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Tre teman framtrÀdde ur texten: inte rÀcka till, söka en balans och svÄrt att koppla av. Kategorier under temat inte rÀcka till var: högt tempo pÄ arbetsplatsen, ensamhet nÀr kommunikation och samarbete brister samt att kÀnna sig otillrÀcklig i arbetet.

Att pÄverka sin hÀlsa - Uppfattningar om hÀlsorelaterade beteenden och om HÀlsoteket i Angered

HÀlsan skiljer sig mellan olika grupper i Sverige. Invandrare, arbetslösa, lÄgutbildade och personer med lÄg social status har visat sig ha en sÀmre hÀlsa. En betydande orsak för den sÀmre hÀlsonivÄn Àr livsstilsfaktorer sÄ som kost, fysisk aktivitet, eller brist pÄ sÄdan, och stress. Dessa faktorer kan pÄverkas, nÄgonting som HÀlsoteket i Angered vill underlÀtta för befolkningen i stadsdelarna Gunnared och LÀrjedalen. Men upplever folk att de kan pÄverka sin hÀlsa? Syftet var att ta reda pÄ om personer bosatta i dessa stadsdelar upplever att de kan pÄverka sin hÀlsa, och i hur stor grad de försökt göra det.

Sjuksköterskans stödinsatser till barn med övervikt.

Förekomsten av barnfetma Àr ett stort globalt problem i dagens samhÀlle. För att kunna minska problemet krÀvs det att vi som sjuksköterskor jobbar med stödinsatser som förebygger barnfetma.Syfte: Att belysa aspekter av stödinsatser frÄn sjuksköterskan till överviktiga barn och deras familjer. Metod: En litteraturstudie har gjorts baserad pÄ 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Sjuksköterskans förebyggande arbete för barn med övervikt Àr viktigt för barnen och deras familjer. Kategorierna som arbetades fram belyser de omrÄden som Àr speciellt viktiga och beskriver vad sjuksköterskan gör och vilken roll hon har.

Friluftsliv - bra för elevers upplevda hÀlsa?: Högstadieelevers och lÀrares uppfattningar kring Friluftsliv

Friluftsliv Àr ute i naturen dÀr upplevelsen av naturen Àr viktigast tillsammans med fysisk motion i olika former, samvaro och rekreation, inte jÀmförelse eller prestation med tÀvling. Min studie syftar till att undersöka vad och hur högstadieelever och lÀrare tycker och tÀnker om friluftsliv i skolan pÄ idrotten, frÀmst ifall de ser en koppling om friluftsliv kan vara bra för hÀlsan. I studien har jag valt att anvÀnda mig av kvantitativ metod, det vill sÀga enkÀter till elever, lÀrarna har jag inriktat mig pÄ att intervjua. Studien har omfattat tvÄ stycken högstadieskolor i norra Sverige, totalt har 76 enkÀter genomförts och bearbetats samt intervjuer med tvÄ stycken lÀrare. Resultaten synliggör att friluftsliv anses som nÄgot bra för hÀlsan.

KartlÀggning av inomhusklimat pÄ förskolor i VÀxjö

Inomhusklimatet i skolor runt om i Sverige har debatterats livligt den sista tiden. Reportage visar att mÄnga skolor och förskolor har allvarliga brister med luftkvalitet och nedskrÀpning. Vöfab, som Àr ett förvaltningsföretag för VÀxjö kommun, vill utreda situationen pÄ deras förskolor. Med hjÀlp av enkÀter som lÀmnas ut till personal pÄ 13 utvalda förskolor ska detta examensarbete hjÀlpa till att fÄ en överblick över personalens Äsikter och kunna hitta möjliga problem med förskolornas inomhusklimat.Detta examensarbete har i huvudsak riktat in sig pÄ inomhusklimatets temperatur, buller och luftkvalitet. Men Àven andra faktorer sÄ som belysningens inverkan har undersökts.

Elevers syn pÄ sitt gymnasieval : En utbildningssociologisk studie av tvÄ gymnasieprogram

Denna kvalitativa utbildningssociologiska studie Àmnar till att skapa en inblick i likheter eller olikheter i aspekter som ligger bakom elevens val av gymnasieprogram, utifrÄn elevernas egna berÀttelser om framtid och instÀllning till vidare studier pÄ Högskola eller Universitet. Genom kvalitativa intervjuer som spelades in i en urvalsgrupp om fem stycken elever pÄ varje program i det tredje och sista Äret pÄ gymnasiet visar studien bland annat pÄ att elever som valt att studera pÄ det Naturvetenskapliga programmet motiverar sitt gymnasieval utifrÄn att de vill lÀsa ett program som underlÀttar för vidarestudier direkt efter studenten, medan elever pÄ Barn- och fritidsprogrammet motiverar sitt val med att de bland annat vill skapa sig en yrkesidentitet efter studenten och att de vill ha mycket praktik, kul och roligt under studietiden. Gymnasievalet tyder pÄ en medvetenhet hos samtliga elever utifrÄn varje elevs förutsÀttningar och utbildningskapital frÄn tidigare studier. Nio av tio elever totalt ger uttryck för att de nÄgon gÄng i framtiden kommer att studera vidare pÄ Högskola eller Universitet. Elever frÄn det Naturvetenskapliga programmet kommer frÄn mer studievana hem dÀr minst en av förÀldrarna har en examen frÄn Högskola eller Universitet.

NyanlÀnda elevers flersprÄkighet : i engelska och moderna sprÄk

Den hÀr uppsatsen stÀller frÄgan om sprÄkutvecklingen hos nyanlÀnda elever gynnas eller inte gynnas av att lÀsa engelska och moderna sprÄk samtidigt som de Àr nybörjare i svenska. FrÄgan besvaras utifrÄn Skolverkets allmÀnna rÄd, Skolinspektionens granskningsrapporter, kursplanerna för engelska och moderna sprÄk och forskning som stödjer kursplanerna. Forskningen visar att man kan lÀra sig flera sprÄk samtidigt, men resultatet visar pÄ flera hinder i skolan för att elevernas sprÄkutveckling ska gynnas av undervisningen i engelska och moderna sprÄk. För det första fÄr de nyanlÀnda eleverna vÀnta med att börja studera andra Àmnen Àn svenska vilket ger dem en sen start i sprÄkÀmnena engelska och moderna sprÄk, vilket betyder att innehÄllsnivÄn Àr för hög för elever som Àr nybörjare. För det andra krÀvs det kunskaper i svenska för att kunna följa undervisningen i dessa Àmnen, vilket ger de nyanlÀnda eleverna en dubbel uppgift: att lÀra sig ett nytt sprÄk pÄ ett nytt sprÄk.

<- FöregÄende sida 49 NÀsta sida ->