The purpose of this thesis is to create conditions in order to plan lighting to a library room after children's needs and wishes, and to gain deeper knowledge about how children experience different lighting environments and what they perceive as good lighting. I was given the task by Huskvarna library to design a lighting plan for their children's department. This is part of the project "Library 2.1-room as a medium" that is going on at Huskvarna library since fall 2007. My questions at issue are: 1. What do children consider as good lighting in a library? 2.

Syfte Vårt syfte är att få insikt i hur hotell idag arbetar för att synas i konkurrensen. Vi vill få insikt till vilken grad hotellen arbetar med sinnesmarknadsföring och om det finns en medvetenhet bland hotellen om potentialen av att integrerat arbeta med alla fem sinnen i skapande av upplevelser. Vi vill även se hur hotellen arbetar generellt med att skapa upplevelser och hur hotellen arbetar för att differentiera sig, i en ständigt växande marknad.MetodVi har använt oss av en abduktiv ansats, det vill säga en kombination av en induktiv och en deduktiv ansats. Vi har använt oss av en kvalitativ metod i insamlandet av empirisk data, detta genom att intervjua tre informanter ifrån fyra olika upplevelsehotell. Denna insamlade data har vi analyserat utifrån relevant teori inom området, för att få insikt om hur hotell skapar upplevelser.SlutsatserVi har kommit fram till att hotell idag är medvetna om hur viktigt det är att arbeta med att skapa upplevelser.

Vad är kvalité i vår utemiljö? I många fall anses landskapets huvudsakliga kvaliteter ligga i dess visuella intryck. Men våra bestående minnen av ett landskap handlar sällan om enbart visuella kvaliteter, utan betydligt oftare om känslor och upplevelser som kan vara svåra att beskriva. Hur beskriver man till exempel känslan av att springa barfota i gräset, doften av skog, eller hur vinden griper tag i kroppen? Idén till denna uppsats uppkom när jag, efter flera års studier på landskapsarkitektpro-grammet, fortfarande ansåg mig vara relativt okunnig i de meningsskapande kvaliteter som landskapet erbjuder människan genom andra sinnen än synen.

Kan man känna, smaka, lukta, höra ett starkt varumärke? Eller kan man bara se det?Vi ville veta och bestämde oss för att ta reda på det, och det är resultatet du nu har i din hand.Vi har genom intervjuer med tre stora butikskedjor och dess butikschefer försökt få en klarare bild om hur de arbetar med det relativt nya sättet att marknadsföra sig på, genom sinnesmarknadsföring. Vi har genomfört flera observationer i och runtomkring de valda butikerna och bildat oss en bra uppfattning om hur respektive butik använder sig av sinnesmarknadsföring-medvetet eller omedvetet.I takt med att konsumenternas krav på upplevelser ökar och fler butiker etablerar sig på marknaden blir det alltmer viktigt att skapa ett varumärke som kunden hela tiden har i sitt medvetande, det finns bara ett sätt och det är att vara kundens första val. För att nå dagens kräsna konsumenter gäller det att butikerna marknadsför sina varumärken, och det har man sett inte helt räcker till, vilket har medfört att nya grenar inom marknadsföringen tillkommit, sinnesmarknadsföring. Begreppet är relativt nytt i Sverige och syftar till att skapa ett emotionellt band mellan konsument och varumärke.

Idag möts vi människor av allt mer reklam och varumärken där företagen konstant strävar efter att öka försäljning samt stärka sitt varumärke på marknaden. Det stora arbetet med att differentiera och kommunicera sitt varumärke har på så sätt blivit väldigt viktigt då utbudet växer. Den tidigare mass- och relationsmarknadsföringen har i många avseenden fokuserat påatt kommunicera produkterna och varumärket kring dem. I den framväxandesamhällskulturen där fokus på upplevelser av en produkt och dess varumärke börjat vinna mark, blir en ny typ av marknadsföring viktig, nämligen sinnesmarknadsföring. Sinnesmarknadsföring syftar till att via människans fem sinnen påverka och erbjuda kunder en upplevelse som ges via stimulis riktade till sinnena.

I examensarbetets nio kapitel söker jag efter råd, erfarenheter och fallgropar för att kunna föreslå en arbetsprocess för förändringsarbete av miljonprogrammen där brukarnas engagemang och delaktighet optimeras. Arbetet består av tre övergripande delar varav den första utgörs av en teoretisk bakgrund och är uppdelad i tre kapitel. Det första kapitlet behandlar ämnet visioner kopplade till de upprustningar som miljonprogrammen står inför idag. Vid studerandet av olika visioner fick det mig att fundera över vilka förändringar som har gjorts tidigare. Följande kapitel handlar därför om de tidiga upprustningsförsök som gjordes samt en allmän introduktion till miljonprogrammen.

Lekplatser, förskolegårdar och skolgårdar är några av barns vardagsmiljöer utomhus. Barn är beroende av att vuxna tar ansvar för att skapa stimulerande utomhusmiljöer som erbjuder lek och aktivitet samt främjar deras hälsa. Forskning visar att en god utomhusmiljö för barn ska vara stor till ytan, ha ett varierat innehåll, kuperad terräng och växlighet. Den ska också locka till sinnlig och vidlyftig lek samt fysisk aktivitet. Miljön ska vara spännande, utmanande och väcka barns nyfikenhet, upptäckarglädje och entusiasm. Ändå är många utomhusmiljöer för barn runt om i landet eftersatta och bristfälliga ur flera synpunkter.

Med dagens utveckling av barns minskade rörelsefrihet och tätare stadsbyggnad finns risker för konsekvenser gällande barns utomhuslek. Skolgården som barns huvudsakliga utomhusmiljö blir då allt viktigare. Lekplatser och skolgårdar i Sverige tenderar dock att vara likartade och till stor del utformade på traditionellt vis med statiska material och utplacerade prefabricerade lekredskap. Vi kallar detta för ?möblerade? lekmiljöer.

Att ta undervisningen utanför skolans väggar är ingen ny metod för lärande. Studiebesök är en pedagogisk metod som ger tillfälle att byta miljö, uppleva och hantera praktiska aktiviteter. Syftet med studien är att undersöka museers syn på förväntat lärande genom studiebesök. I undersökningen analyseras lärarhandledningar och pedagogiska program som är framställda av Friluftsmuseet Gamla Linköping och Östergötlands länsmuseum. Museernas historiska iscensättningar, historieförmedling och framställningar om förväntat lärande studeras.

Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina fem sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör grunden för både handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk planering ofta läggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.

Människan upplever sin omgivning genom intryck från sina fem sinnen. Med hjälp av sinnesintryck från syn, hörsel, känsel,lukt och smak, tillsammans med minnen och tankar, bildar hon sig en uppfattning av den plats där hon befinner sig. Utifrån den informationen dras slutsatser som utgör grunden för både handlande och känslan för platsen. Den fysiska miljöns utformning påverkar i hög grad upplevelsen. Ett problem är att det vid fysisk planering ofta läggs störst vikt vid den visuella upplevelsen och att andra sinnesintryck inte uppmärksammas i samma utsträckning.