Bakgrund:Inspirationen till vårt valda ämne fann vi genom våra personliga erfarenheter från våra studier vid högskolan och från de VFU (verksamhetsförlagd utbildning) -tillfällen vi haft, då vi båda upplevt hur skilda pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärande. Genom teoretiska utgångspunkter som Vygotskijs sociokulturella syn på barns lärande och Reggio Emilia filosofins tankar om det kompetenta barnet har vi jämfört hur pedagogiska förhållningssätt kan påverka barns lärprocesser.Syfte:Syftet med vår undersökning är att synliggöra och jämföra hur olika pedagogiska förhållningssätt påverkar barns lärprocesser. Syftet med att genomföra undersökningar kopplade till en viss situation (matsituation) är att tydligare kunna urskilja olika pedagogiska förhållningssätt. Våra frågeställningar för undersökningen är: Hur framträder de pedagogiska förhållningssätten i de undersökta förskolorna? I vad mån bidrar pedagogernas förhållningssätt till att utveckla respektive hämma barns lärprocesser? Hur uttrycker pedagogerna relationen mellan miljön i förskolan och barns lärprocesser?Metod: Vi har genom kvalitativ metod och med utgångspunkt i tidigare forskning, vårt syfte och våra frågeställningar genomfört nio semistrukturerade intervjuer vid tre olika förskolor samt en observation vid varje förskola.

Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka och jämföra tre kommunerskommunikation på Facebook, men också fenomenet Facebook och dess komponenteri form av exempelvis gilla-markeringar. Studien bygger på två huvudfrågor.1. Vilken typ av kommunikation bedrivs via kommunernas Facebooksidor?2. Hur skiljer sig kommunikationen åt mellan de tre kommunerna?Metod och material: Intervjuer och netnografiska observationer.Huvudresultat: Facebook är en viktig kommunikationskanal för kommunerna.Intervjuerna visar att mycket av det som kommunernas kommunikatörer säger sigkommunicera stämmer in på det som de netnografiska observationerna visat och attde huvudsakligen lever upp till sina uttalade syften.Något som kan konstateras är att oberoende av hur många följare eller hur mycketfeedback en kommuns Facebooksida får så gör det ingen större skillnad i hur de bedriverkommunikationen.

Studien granskar lärares förhållanden till genus- och heteronormer genom att titta på hur de i undervisning arbetar med normerna men också den inställning och kunskap de har, utifrån deras egna utsagor. Som teoretiskt ramverket kommer Bourdieu att ligga till grund och begreppen habitus och symboliskt kapital används för att analysera lärarnas arbete och inställning. Queer- och genusteorier ligger till grund för hela arbetet och frågeställningarna, därav spelar teorierna en betydande roll i studien. Undersökningen görs med observationer och interjuver för att kunna ge information om hur det är i skolan. Dessa intervjuer och observationer analyserades kvalitativt med de teorier jag tidigare nämnt.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Studiens syfte är att undersöka hur förskolepedagogers ledarskap påverkar möjligheterna för barns inflytande under de skapande aktiviteterna i verksamheten. Befintlig forskning visar en stor bredd på tolkningar av begreppet inflytande, trots detta betonar läroplanen för förskolan just vikten av barnens inflytande på verksamheten. Studien har baserats på observationer gjorda på två förskolor vid ett flertal tillfällen under en tvåveckors period. Studien omfattar sex skilda pedagoger med flerårig yrkeserfarenhet. Resultatet har speglats mot litteratur utifrån fyra frågeställningar: Vilka sätt att styra de skapande aktiviteterna har jag kunnat se vid mina observationer? Hur påverkas barnens inflytande beroende på pedagogens styrning? Hur utvärderas barnens upplevelser och tankar efter aktiviteterna? Hur anknyter pedagogerna sin praktik till styrdokumenten? Analys av observationsanteckningar synliggjorde en större grad av inflytande från barnen än jag inledningsvis upplevde.

Studien behandlar hur ämnet svenska som andraspråk ges plats i skolan. Frågor som besvaras i uppsatsen är följande: Hur organiseras ämnet svenska som andraspråk i de för studien utvalda skolorna? och På vilket sätt främjas elevernas språk- och kunskapsutveckling genom den befintliga organiseringen? Empirin består av intervjuer och observationer där den kvalitativa forskningsmetoden har tillämpats. Två rektorer och två svenska som andraspråkslärare intervjuas i två olika skolor i samma kommun. Observationer av flera klasslärare och svenska som andraspråkslärare sker under fyra veckor i dessa skolor.

Vi har skrivit ett arbete om genus och jämställdhet i två förskolor. På dessa två förskolor har vi gjort undersökningar med hjälp av observationer och intervjuer. Undersökningarna har visat oss hur förskollärare och barnskötare tillämpar genus och jämställdhet i sina barngrupper. Med hjälp av litteratur och forskning har vi sedan sammanställt hur förskolorna jobbar med ämnet..

Dagens modebutiker är utsatta för hård konkurrens. För de butiker som använder sig av personlig service som ett konkurrensmedel så ligger fokus på personalens egenskaper och kunskaper. Det allt hårdare klimatet inom klädbranschen bidrar till att det kan vara svårt för butikscheferna att hinna med att utbilda sin personal i den omfattning de önskar. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida det finns ett behov av ett hjälpmedel för att effektivisera utbildningen av personalen. För att ta reda på detta så genomförs observationer, intervjuer och enkäter med de tre parter som har något att vinna på hjälpmedlet: butikschef, personal och i slutledet kunder.

Studiens syfte var att undersöka om naturläkemedlet Ibogain kunde vara en bra behandling för missbruk. För att kunna besvara detta har kvalitativa intervjuer genomförts med fyra personer som genomgått Ibogain-behandling och en psykolog/psykoterapeut på en beroendeklink, Lars Lundell. Utöver dessa intervjuer har en klinik i London besökts som utför Ibogain-behandling. På kliniken gjordes en observationsstudie av behandlingen, samt intervjuer med klinikchefen Dr Brackenridge och en av hans patienter, i uppsatsen kallad Will. Studiens perspektiv utgår från informanterna och våra egna observationer om Ibogain-behandling.

BakgrundFörskolegården erbjuder barnen motorisk träning och utmaningar för deras rörelsebehov.Verksamhet som vanligtvis bedrivs inomhus, kan med fördel flyttas till uterummet. I eninspirerande och ständigt föränderlig miljö, flödar inspirationen, fantasin och upptäckarlustan hos såväl barn som medforskande pedagoger. Miljön blir en medupptäckare i barnens lek och det ställs krav på de miljöer som förskolan har att erbjuda.SyfteStudiens syfte är att ta reda på hur barnen, med tyngdpunkt på motorisk utveckling, använder förskolans lekplatser. Syftet är vidare att höra hur barnen resonerar kring dessa samt ta del av deras önskemål, gällande lekplatsernas framtida utformning.MetodStudien utgår från en kvalitativ metod, med observationer och intervjuer som redskap. Urvalet består av tolv stycken femåriga pojkar och flickor, på två olika förskoleavdelningar.ResultatBarnen beskriver sin dagliga utevistelse på förskolegården i mestadels positiva ordalag.Gjorda observationer har utvisat att barnen för det mesta är sysselsatta med någonting som de själva valt att göra under uteleken.

Det ha?r examensarbetet tar upp Suzukiundervisning pa? klarinett. Syfte var att fa? fo?rdjupad kunskap i varfo?r klarinett inte a?r ett officiellt Suzukiinstrument.Tidigare forskning visar pa? det gynnsamma i att inha?mta kunskap i unga a?r. Tidig start a?r en av byggstenarna i Suzukipedagogiken, men hur fungerar egentligen klarinettundervisning i unga a?r? Det finns en stor ma?ngd litteratur som bero?r Suzukiundervisning pa? olika sa?tt.

Titel: Vi sitter alla i samma vagn ? en observation av interaktionFörfattare: Malin JätmarkHandledare: Abby PetersenInstitution: Sociologiska institutionen vid Göteborgs UniversitetTyp av arbete: Examensarbete i sociologiTidpunkt: november 2007 ? januari 2008Syfte och frågeställningar: Syftet med undersökningen är att få en ökad förståelse av interaktionen ombord på en spårvagn. Frågeställningar:Hur interagerar människor ombord på en spårvagn?Hur kan mina observerade data sättas i samband med den inlästa teorin?Material och metod: Som teoretisk bakgrund använde jag mig huvudsakligen av Erving Goffmans begrepp och teorier angående interaktion, kommunikation och agerande samt Eviatar Zerubavel olika teorier om ?flow?, ramar, ritualer, kultur och uppdelning. Tidigare forskning belystes av två undersökningar som behandlade resande över lag men där vissa specifika delar behandlade interaktion och kommunikation.

Examensarbete inom lärarutbildningenTitel: Att undervisa i matematik på förskolan - Ett arbete om hur pedagoger arbetar med matematik i förskolanFörfattare: Johanna CarlbomTermin och år: HT 2013Kursansvarig institution: Institutionen för sociologi och arbetsvetenskapHandledare: Agneta Simeonsdotter SvenssonExaminator: Annika Bergviken RensfeldtRapportnummer: HT13-2920-040Nyckelord: Matematik, förskolan, Lpfö98, inspirerande, innehållSammanfattning:Den här studien utgår från intervjuer och observationer från två olika förskolor där författaren undersökt hur de arbetar med matematik. Syftet med undersökningen var att se när och hur barnen ges tillfälle att arbeta med matematik. Valet att både intervjua och observera gjordes då det ger en tydligare bild av vad pedagogerna faktiskt gör.? Hur fångar man små barns intresse för matematik och hur gör man den rolig och inspirerande?? Hur arbetar pedagoger med matematik i förskolan och i vilka aktiviteter kommer matematiken in?Resultatet visade att pedagogerna bland annat hade olika uppfattningar om hur man arbetar med matematik i förskolan. I de intervjuer och observationer som presenteras i studien kan man se att de lägger stor vikt vid att göra matematikupplevelsen rolig och lustfylld.

Syftet med detta arbete är att undersöka vad barn lär sig utöver det musikaliska kunnandet i en musikklass. Jag har intervjuat två musikpedagoger och den biträdande rektorn på en profilskola med inriktning musik. Jag har även genomfört observationer för att kunna styrka det som intervjupersonerna har sagt och dokumenterat vad som händer under musiklektionerna. Jag har kommit fram till att barnen lär sig huvudsakligen tre saker utöver det musikaliska. Social utveckling, som är den starkaste av de tre, språklig utveckling och motorisk utveckling..

Den främsta parken i Enköping anses vara Drömparken, ritad av trädgårdsdesignern Piet Oudolf 1996. Med sina hundratals olika perennsorter har Drömparken gjort Enköping internationellt känd som parkstad. Dess främsta karaktär är den förändring som sker i växtligheten med ständigt nya skepnader under året. Drömparken är därför ett mycket attraktivt utflyktsmål för växtintresserade och många betraktar den som fulländad visuellt sett. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka förutsättningar Drömparken har att fungera som social mötesplats och av vilken anledning människor besöker parken.