This study investigates the role of yeast in green crop and its impact on the aerobic stability of silage. Fresh crop was collected from 15 farms in southern and middle parts of Sweden during the summer 2014; samples from the primary harvest was collected from eight farms and samples from the first regrowth harvest was collected from seven farms. The grass was ensiled in 1.7 l glass Silos. After three months of ensiling, Silos were opened and silages were stored aerobically for 10 days. Samples from both harvests were ensiled in completely airtight Silos, but samples from the second harvest were also ensiled in slightly ventilated Silos. Chemical analyses and yeast counts were performed for fresh crop and silage.

In Sweden the climate makes it impossible to feed fresh herbage to cattle during many months of the year. During periods when preserved forage must be supplied it is important that this forage is stored in such a way that high quality is retained, both nutritionally and hygienically. Furthermore, it is essential that losses occurring when handling and storing the forage are kept as low as possible. This study compares storage in tower Silos, bunker Silos, big bags and bales,estimating dry matter losses as well as losses in metabolizable energy and crude protein that occur during storage. The results show that tower Silos, bunker Silos and big bags, the systems with the largest amount of forage and a long feed out period involve larger losses than bales, which are fed out immediately after being opened. As the feed out rate influences the losses, tower Silos and bunker Silos should be used during the period of the year when the feed out rate is as high as possible, i.e.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid Luleå Tekniska Universitet. Ämnesområdet för arbetet är logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra på vilken väg) för halkbekämpning vid vinterväghållning. Examensarbetet har gjorts åt Företag C. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet av halkbekämpningsmedel från täkt till vägnät och se över val av transportsätt samt fordonstyp för halkbekämpning. Vid varje pådrag behövs 22,3 ton halkbekämpningsmedel på de två områden som inom ramarna för examensarbetet valts att studera närmare och en genomsnittsvinter beräknas motsvara 18 pådrag.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid Luleå Tekniska Universitet. Ämnesområdet för arbetet är logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra på vilken väg) för halkbekämpning vid vinterväghållning. Examensarbetet har gjorts åt Företag C. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet av halkbekämpningsmedel från täkt till vägnät och se över val av transportsätt samt fordonstyp för halkbekämpning. Vid varje pådrag behövs 22,3 ton halkbekämpningsmedel på de två områden som inom ramarna för examensarbetet valts att studera närmare och en genomsnittsvinter beräknas motsvara 18 pådrag.

Det här examensarbetet är det avslutande momentet i en kandidatexamen inom Industriell ekonomi med inriktning mot Industriell Logistik vid Luleå Tekniska Universitet. Ämnesområdet för arbetet är logistik och behandlar ruttplanering (vilket fordon skall köra på vilken väg) för halkbekämpning vid vinterväghållning. Examensarbetet har gjorts åt Företag C. Examensarbetets syfte är att kartlägga flödet av halkbekämpningsmedel från täkt till vägnät och se över val av transportsätt samt fordonstyp för halkbekämpning. Vid varje pådrag behövs 22,3 ton halkbekämpningsmedel på de två områden som inom ramarna för examensarbetet valts att studera närmare och en genomsnittsvinter beräknas motsvara 18 pådrag.

Ett av de vanligaste fodermedlen hos jordbrukare i Kampala är drav, en biprodukt vid ölframställning. Hög efterfrågan, dyr transport samt dålig lagringskapacitet leder till att tillgången på drav begränsas. Ett sätt att lagra drav och således förbättra tillgängligheten är genom ensilering. Denna studie genomfördes som en Minor Field Study, och var en del i ett projekt mellan SLU och Makerere University, ?feed for livestock in urban/peri-urban areas of Kampala?.

The conditions for a good silage process start with good wheather and choice of crop, then choice of harvesting machinery. The shorter and more mechanically treated crop, the better quality of the forage. (Pauly 1994). This study has examined the variations in chopping length depending on harvest method. Precision choppers works with a rotating chopping cylinder, where the crop is cut into pieces.

Spannmål med varierande fuktighetsgrad kan lagras i kvadratiska Silor med väggelement bestående av korrugerad plåt. Då det lagrade spannmålet ska tömmas har det fuktiga spannmålet en tendens att fastna på väggarna, vilket medför att spannmålet i efterhand måste avlägsnas manuellt. För att slippa denna tidskrävande process monteras en slät plåt på den korrugerade plåten, för att på så vis hindra det fuktiga spannmålet från att fastna. Om samma plåtdimensioner för den korrugerade plåten används då den släta plåten är och inte är monterad kan väggelementen utsättas för buckling. Det här examensarbetet handlar således om hur väggelementen ska dimensioneras för att strukturen inte ska utsättas för buckling.

In a dynamic and unpredictable reality, either rigid structures or Silo architectures areappropriate ways to organize an agile organization. This thesis enlightens these relationsbetween Service Oriented Architecture (SOA) and an organization who acts in a varied andconstantly changing business environment. In other words, this thesis enlightens the question:?How suitable is SOA to organize the enterprise who will meet a constantly changing andheterogenic business environment?.The thesis presents a model where an efficient organization must be agile to be able to actquickly in the business environments with constantly changing desires, needs, expectations,desires etc. According to the same model a Service Oriented Architecture organizes theenterprise elements such as processes, resources, competences, responsibilities, informationsystems etc.

The current situation for Swedish grain farmers facing a situation with decreasing profitability makes it necessary for the farmers to find ways of increasing the margins in their grain growing. Decreasing profitabilities along with Lantmännens closing of grain elevators contribute to the necessity for farmers to invest in grain storing and drying at the farm. By investing in capacity for drying and storage of grain on the farm it is possible to recieve a higher price on the grain sold due to the possibility to sell when the price is higher compared to the harvesting season. An investment in grain drying and storage with a relatively low investment cost that recently has appeared on the Swedish market is the grain stir drying system. This study contains a comparison of an investment in a grain stir drying system where the grain is dried and stored in the same Silo and a conventional drying and storage system.

Vid bygge av planSilor finns idag nästan uteslutande konstruktioner med prefabricerade betongelement att välja på. Dessa har för närvarande en maximal vägghöjd på 4 m och att bygga med tak blir för många en alltför dyr investering. PlanSilofack byggda enbart i trä var vanligare förr och de byggdes ofta med tak men anses idag inte klara av högre höjder och större laster. Både trä som material och framförallt ett tak innebär flera fördelar för en planSilo men det måste vara ekonomiskt försvarbart att bygga och hållbart att använda. Målet med studien var att jämföra en 4 m Silo uppbyggd av prefabricerade betongelement med en träkonstruktion framtagen av Suntetorp Säteri som kombinerar trästolpar med betong i väggarna och har tak.

På grund av svaga mjölkpriser och varierande foderpriser har mjölkproducenterna haft en ansträngd ekonomi de senaste åren. Många experter menar att grovfodret blir viktigare vid högre kraftfoderpriser, tyvärr finns det dock sällan ett pris på grovfoder vid foderstatsberäkningar. Därför skall Hushållningssällskapen i Sverige m.fl. ta fram ett ?Grovfoderverktyg? för att beräkna mjölkproducenternas individuella grovfoderkostnad. Syftet med arbetet var att presentera de vanligaste maskinsystemen och deras kapacitet vid skörd av vall till ensilage för mjölkproduktion.