Arbetsplatsmobbning har omfattande konsekvenser för individer i arbetslivet och samhället. Observatören har en viktig roll i arbetet mot mobbning, då dennes ingripande kan influera andra att göra detsamma. Denna studie undersökte om observatörens kön, locus of control och erfarenhet av observerad mobbning har en påverkan på intentionen att ingripa vid en mobbningssituation. Detta prövades utifrån sex hypoteser och frågeställningen hur relationen ser ut mellan ovangivna variabler i förhållandet till intentionen att ingripa vid mobbning. 165 individer i arbetslivet, varav 114 kvinnor, besvarade en enkät vilken innehöll Rotters The internal-external scale, en justerad Negative Acts Questionnaire-Revised och ett instrument inspirerat av Hektner och Swensons påstående om intentionen att ingripa.

Sedan 1970-talet har större delen av världen upplevt en minskande löneandelen. Vi försöker förklara utvecklingen med en enklare modell bestående av två typer av arbetskraft. Vi visar att på kort sikt påverkar arbetskraftens sammansättning löneandelens utveckling vid arbetskrafts utbudschocker.Empirisk studie av paneldata ger inga statistiskt signifikanta resultat vilket skulle kunna orsakas av bristfällig data och att de länder för vilka data existerar är i hög grad homogena..

Den psykiska ohälsan ökar bland unga kvinnor och därmed också behovet av evidensbaserade effektiva behandlingsmetoder. Kognitiv beteendeterapi (KBT) är den behandlingsmetod som visat sig vara effektivast för en rad olika psykiatriska problem. För unga kvinnor med multimodal problematik är inte alltid poliklinisk-behandling tillräcklig utan en institutionsbehandling kan vara nödvändig. Forskningen av institutionsbehandlingar ger slutsatsen att de ska grundas på kognitiva och inlärningsteoretiska principer även om väldigt få studier gjorts på målgruppen; unga kvinnor med multimodalproblematik. Målet var att göra en sådan studie och se hur självskadebeteende, mående, psykofarmaka användande och behovet av sluten psykiatrisk vård påverkas hos unga kvinnor med multimodalproblematik som genomgått en KBT behandling på ett behandlingshem.

Bakgrund: Fysisk aktivitet har i studier kopplats till lindring av psykiska symtom som depression, oro, ångest samt en ökning av självupplevd livskvalitet. Vid insjuknande i psykossjukdom är det vanligt att drabbas av just ångest och depression. Dessa symtom i kombination med biverkningar från läkemedel ökar risken för en mindre hälsosam livsstil och fysisk inaktivitet, vilket kan leda till en ond cirkel och allt sämre fysisk och psykisk hälsa.Syfte: Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det finns några skillnader mellan fysiskt hög- och lågaktiva personer med psykossjukdom avseende livskvalitet samt förekomst av depression och ångest. Syftet med studien var även att undersöka hur deltagarnas motionsvanor ser ut när det befinner sig på en sluten psykiatrisk vårdavdelning.Metod: Föreliggande studie är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät bestående av demografiska frågor, två skalor om fysisk aktivitet, en fråga om motionsform, en ångest- och depressionsskala samt en skala om livskvalitet, delades ut.

Introduktion: Under de senaste tre decennierna har forskare försökt nå konsensus kring frågan om den möjliga hämmande effekten av kombinerad konditions- och styrketräning avseende utveckling av muskelstyrka jämfört med enbart styrketräning. Senaste meta-analysen inom området fastställdes 2012 och har kartlagt forskningsresultat fram till 2008, där konklusionen påvisar att forskningsresultaten är tvetydiga. Syfte: Att genomföra en systematisk litteraturstudie i form av en aktuell kunskapssammanställning över den forskning som bedrivits inom området för kombinerad konditions- och styrketräning för att undersöka om kombinerad träning har en hämmande effekt på utvecklingen av muskelstyrkan. Metod: Studien är en litteraturgenomgång där data samlats in via de medicinska databaserna; PubMed, Web of science, CINAHL, Scopus, AMED, Cochrane library och Physical education index. De sökord och sökordskombinationer som användes var; Concurrent training AND Endurance training AND Combined, Concurrent training AND Physical fitness AND Resistance training och Concurrent training AND endurance training AND Resistance training.

Med bakgrund av det allmänna hälsoläget bland Sveriges befolkning med ökande sjukfrånvaro samt dåliga levnadsvanor, gjordes en studie av ett friskvårdsprojekt på ett företag. Hörnstenarna i projektet var rörelse, sömn och kost. Författarna ville se om det förelåg någon skillnad mellan de avdelningar på det aktuella företaget, som varit involverade i projektet jämfört med de avdelningar som inte varit involverade. Att vara involverad i projektet innebar att en hälsocoach var aktiv på avdelningen. Syftet var att undersöka skillnader i levnadsvanorna (rörelse, sömn och kost) bland personal på ett större företag i Sverige.

Detta examensarbetet har gått ut på att konstruera ROM-minnen med liten effektförbrukning.Genom att vi undersökt olika geometriska strukturer i form av kolumnuppdelning så har simuleringsresultaten visat god geometri med liten strömförbrukning. Därefter har minnesarean delats in i olika block med den valda geometrin där endast det blocket som är adresserat aktiveras dvs när blocken är i passiva läge drar de ej ström. Blockindelning och kolumnuppdelning kontrolleras av de mest signifikanta bitarna i adressen..

Kvinnor är överrepresenterade gällande depression, medan män är överrepresenterade inom andra problemområden såsom antisociala riskbeteenden, missbruk och suicid. Stigma skapat av maskulina ideal och könsnormer har förts fram som möjlig faktor till könsskillnaderna. Det övergripande syftet med studien var att undersöka sambanden mellan depressiva symtom, depressionsstigma samt maskulinitet. Detta gjordes via en Internetenkät där 396 deltagare (245 kvinnor och 151 män) besvarade frågor som mätte dessa variabler. Studien fann inga könsskillnader gällande depression.

Oro är ett allmänmänskligt fenomen som kan vara både till nytta och skada för oss. Syftet med denna studie var att undersöka om det finns någon skillnad mellan högoroare respektive lågoroare vad gäller vilken funktion oron fyller (Worry Automatic Thought Questionnaire) och orosinnehåll (Student Worry Scale), undersöka eventuella könsskillnader samt jämföra ett mått på frekvens och intensitet i den allmänna oron (Penn State Worry Questionnaire) med ett allmänt ångestmått (Beck Anxiety Inventory). Undersökningsdeltagarna utgjordes av 40 psykologistudenter och 70 polisstudenter och könsfördelningen var jämn. Signifikant samband mellan totalpoäng på PSWQ och totalpoäng på BAI erhölls. Högoroare oroade sig signifikant mer av vidskepliga skäl, för att undvika eller förhindra något ont från att hända, i förberedande syfte, för att få motivation samt som distraktion från mer emotionella saker, jämfört med lågoroare.

Ungdomar idag når inte rekommendationerna om minst 60 minuters moderat fysisk aktivitet. Det ses även att fysisk aktivitet minskar under tonåren. Forskare har undersökt vilka faktorer som kan påverka fysisk aktivitet, en sådan faktor är self-efficacy. Med denna utgångspunkt ämnar studien kartlägga och jämföra ungdomars fysiska aktivitet, self-efficacy och generell self-efficacy. Studien avser även att undersöka om det finns ett samband mellan graden av fysisk aktivitet och graden av self-efficacy samt graden av generell self- efficacy.

Social fobi är vanligt förekommande och tenderar att föregå andra diagnoser såsom depression. Huvudsyftet med föreliggande studie är att utvärdera KBT-behandling baserad på Clark och Wells (1995) förklaringsmodell för social fobi, genom att pröva behandlingsresultatet från en öppenpsykiatrisk klinik gentemot randomiserade kontrollerade studier. Studien baserades på data från 36 tidigare patientbehandlingar utförda av psykologer vid WeMinds specialistklinik. Som huvudutfallsmått användes förändringspoäng på skalor för social fobi som visade stark effekt, i nivå med jämförda studier. Därutöver uppnådde totalt 78 procent av patienterna kliniskt signifikant förbättring och 75 procent bedömdes vara i remission efter behandling.

Hälsa har beskrivits som ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Studier har visat att det finns positiva samband mellan fysisk aktivitet och välbefinnande. Fler arbetsgivare stödjer idag en sund livsstil och arbetsgivare kan erbjuda sin personal skattefria friskvårdsförmåner, som omfattar enklare slag av motion och annan friskvård, med syfte att främja hälsa inom arbetslivet. Att undersöka hur friskvårdsbidraget nyttjades hos personalen på ett stort företag samt hur personalen upplevde sitt välbefinnande. Populationen utgjordes av alla 154 anställda oavsett anställningsform, på ett kommunalt företag i Luleå.

Inledning: Att skönhet och attraktivitet ger fördelar i livet har bekräftats i många studier. Tänderna är en bidragande faktor till hur människor bedömer varandra. Vita tänder föredras i många fall och missfärgade tänder är minst önskvärt. En studie visar att endast skillnader i tändernas utseende kan påverka hur vi uppfattar en annan människa och vackrare tänder kan få en person att uppfattas som mer intelligent och mer framgångsrik. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om det finns någon skillnad i bedömningen av personlighetsdrag utifrån ett blekt, ett missfärgat och ett omanipulerat bett, samt jämföra resultatet mellan hur tandläkarstudenter i Sverige och Sri Lanka bedömer detta. Material och metod: Ett fotografi på en man och en kvinna manipulerades till tre olika utseenden: Blekt, omanipulerat och missfärgat. En enkät för att mäta karaktärsdrag utformades.

Syftet med denna studie var att jämföra tandläkarstudenters reella resultat på en Objective Structured Clinical Examination (OSCE) med deras egenskattade resultat. Dessa resultat jämfördes sedan med avseende på genus. Ett flertal studier finns publicerade där man har beskrivit skillnader i självvärdering mellan kvinnor och män på teoretiska examinationer. Dock saknas kunskap där man granskar dessa skillnader vid examination av kliniska moment. Vid teoretiska prov har man funnit att män har en tendens att värdera sina prestationer högre än vad kvinnor gör.

Nya gymnasiereformen Gy11 har större skillnad mellan högskoleförberedande- och yrkes program än tidigare reformen Lpf 94, vilket gör gymnasievalet ännu viktigare för elevers framtida karriärutveckling. Syftet med denna studie är att kartlägga vilka faktorer eleverna anger påverkar dem när de väljer program till gymnasiet. Den socioekonomiska bakgrunden och studie- och yrkesvägledningens betydelse och andra signifikanta faktorer ur ett elevperspektiv belyses i frågeställningarna. Studien genomförs med hjälp av en kvantitativ metod och resultatet visar att eleverna själva och deras intresse och framtidsdrömmar är de mest betydelsefulla faktorerna. Vårdnadshavare har även en stor påverkan, det visas då eleverna tenderar att reproducera sina vårdnadshavares utbildningsväg.