Rekrytering och urval är huvudtemat i denna studie, vilken belyser rekryteringsföretags tillvägagångssätt vid urval till chefspositioner. Urvalsprocessens beståndsdelar behandlas i kontexten av Signifikans nivå och tillämpningsgrad för bedömning och beslutsfattande vid rekrytering. Urvalsförfarandet kan enligt redovisade perspektiv utgöra en källa till förlorad konkurrenskraft när tillvägagångssättet leder till bristande överensstämmelse mellan individ och organisation. Med kunskap och erfarenhet om urvalsförfarande kan dock tillvägagångssättet simplifieras. Därav presenteras en exemplifiering av rekryteringsföretagens förfarande, vilken även kan användas för att identifiera framgångsfaktorer vid rekrytering.

Bakgrund: Inom investering förekommer ett flertal tumregler och myter. En myt som cirkulerat bland investerare är att framsidor i branschtidskrifter, benämnt Cover Stories, skulle utgöra en indikator för en contrarian strategi. Våren 2007 presenterade den första studie där det undersöktes om Cover Stories hade utgjort indikatorer för enskilda företag i USA. Vi kommer att undersöka om Cover Stories i Affärsvärlden och Veckans Affärer utgjort en indikator på den svenska marknaden under tidsperioden 1987 till 2006. Utfallen av våra resultat kan eventuellt bidra till att investerare inte fattar beslut utifrån en felaktig myt om samband inte kan påvisas.

Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant.

Den här studien undersöker hur vinstvarningar påverkar stora och små företag. För att förklara dess påverkan på företagen har den effektiva marknadshypotesen och behavioral finance använts som grund. Avgränsningen har gjorts till Stockholmsbörsen då inga tidigare studier haft fokus på den. Empirin visar att företag i Large Cap påverkas med i snitt -4,63% och företagen i Small Cap med -8,42%. Large Cap visade signifikanta abnorma avkastningar under eventdatumet och dagen efter medan Small Cap endast visade Signifikans under eventdatumet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad högskolestudenter har för matvanor och kroppsuppfattning. Resultatet grundar sig på enkätsvar som delades ut till 48 studenter vid en högskola i södra Sverige, 24 kvinnor och 24 män. Tre grupper utformades: Ekonomutbildning, Lärarutbildning och Hälsa/ vårdutbildning. Resultatet visar att det att 44 av de 48 deltagarna anser sig ha bra självkänsla men majoriteten ansåg att skolarbetet påverkade självkänslan. Många kände sig även stressade inför tentor vilket för en del fick följden att de slarvade med maten.

Avsikten med denna studie är att undersöka om det finns någon premie för miljö- och etiksatsande företag i förhållande till företag som inte gör någon liknande satsning. För att kunna göra en jämförelse och för att särskilja effekterna av just miljö- och etiksatsningar har en metod valts där företag matchats utifrån variabler som bransch, storlek samt book to market värde. Utifrån dessa matchningar har portföljer skapats där sedan avkastningen i termer av prisförändringar har jämförts. Slutsatserna av jämförelsen var att en viss skillnad mellan avkastningen på portföljerna kunde noteras med fördel för den icke miljölistade portföljen men denna skillnad var för liten för att med statistisk Signifikans kunna bestämmas. Detta betyder att någon premie för eko effektivitet inte kan bestämmas för den svenska aktiemarknaden..

Denna uppsats undersöker om tjänstesektorns storlek har någon effekt på ett lands ekonomiska tillväxt. Data för 92 länder under perioden 1975 till 2003 skattas i en dynamisk panelregression med tre alternativa metoder. Resultaten visar genomgående att effekten är negativ, dock med frånvaro av Signifikans för vissa estimat. Detta resultat är i linje med den teoretiska bakgrunden som predicerar att produktivitetstillväxt är svårt att uppnå i tjänsteproduktion. Vidare säger teorin att den ekonomiska tillväxten blir lägre i länder med stor tjänstesektor eftersom långsiktig tillväxt per capita ytterst beror på produktivitetstillväxt.

Från och med årsskiftet år 2005 skall samtliga noterade företag i Sverige redovisa efter IFRS. Syftet med uppsatsen är att undersöka om införandet av IFRS påverkar analytikers prognoser. Vi har med hjälp av statistiska tester dels undersökt om införandet har bidragit till större prognosavvikelser och dels studerat tre av oss utvalda faktorers påverkan på storleken på analytikers prognosavvikelser. Vi har även genom telefonintervjuer med analytiker undersökt hur de har uppfattat införandet av IFRS. Med hjälp av de statistiska testerna har vi inte kunnat påvisa att analytiker prognosavvikelser har ökat.

Uppsatsens syfte är att undersöka huruvida ett samband finns mellan institutionellt ägarskap och svenska företags utdelning. Om ett samband råder är avsikten att med statistisk Signifikans säkerställa sambandet utifrån olika ägarkategoriseringar. Undersökningen baseras på 2007 års resultat av 261 företag på Stockholmsbörsen och NGM Equity Resultatet påvisar ett signifikant negativt samband mellan ägarkategorierna alla och övriga institutioner. Försäkringsbolag, pensionsrelaterade företag och fondförvaltare har ett negativt samband som inte går att statistiskt säkerställa. Resultatet kan tolkas utifrån två olika ägarstrategier, aktivt och passivt ägande, vilket medför att de har olika synsätt på utdelning..

Denna studie undersöker hur förvärvande företags långsiktiga aktieavkastning påverkas av att förvärva andra företag. Vilket betalningsmedel som används vid förvärvet och storleken på det förvärvande företaget är faktorer vars inverkan på avkastningen efter förvärv testas. I studiepopulationen ingår 20 förvärv som genomförts under åren 1999-2005. Genom en kvantitativ undersökningsmetod insamlas data för aktieavkastning för dessa 20 företag och förväntad avkastning skattas med hjälp av Fama-Frenchs trefaktormodell. Därefter genomförs statistiska hypotestest som jämför förväntad avkastning med faktisk avkastning för den månad som infaller två år efter att förvärvet genomförts.

Inom den digitala ljudtekniken råder idag bithysteri. Nya ljudinspelningssystem med allt högre digital upplösning skapas. Däremot dominerar fortfarande CD-skivan med sina 16 bitar och 44.1 kHz. Är tävlingen om bitarna helt i onödan i avseende på den färdiga produktens ljudupplevelse? Detta arbete försöker utröna om det är möjligt att höra skillnad mellan musikstycken inspelade på olika maskiner i olika upplösning och sedan konverterade till CD-standarden.

Syftet med vår uppsats är att från ett kortsiktigt perspektiv undersöka hur proaktiva respektive reaktiva varsel påverkar svenska företagsaktiekurser.  Vi utför en eventstudie där vi studerar aktiekursvängningarna utifrån en sjudagarsperiod omkring varslen, dagarna för sig men även dagarna ackumulerade. Urvalet är företag från Stockholmsbörsen som har varslat om uppsägning mellan 2006-01-01 till 2009-12-31. För att avgöra om det är ett proaktivt eller reaktivt varsel undersöker vi anledningarna till varslen och om det är några tveksamheter använder vi oss av Z-Score. Resultatet för proaktiva varsel visar en tendens till uppgång, dock är inte resultatet signifikant.

I denna uppsats undersöks om marknadsrisken och storleken på företagen har en betydelse på investerarnas placeringshorisonter samt om vårt innehav i testportföljen är representativ för den genomsnittliga investeraren. Studieperioden som undersöks sträcker från början av 1999 fram till slutet av 2003. Resultaten konstaterar att marknadsrisken har högst Signifikans betydelse där högre risk föranleder till kortare investeringsperiod medan effekterna från börsvärdet indikerar att en investering i storföretag leder till att innehavsperioden blir längre dock med en svagare betydelse för denna variabel. Dessutom visas att vårt aktieinnehav är karakteristisk för den genomsnittliga investeraren och att investeraren har varit riskundvikare och kan således inte beskyllas för kortsiktigheten på aktiemarknaden..

I en hermeneutisk metod analyseras Kerstin Ekmans Grand final i skojarbranschen (2011) med syftet att porträttera och analysera protagonisterna, Lillemor och Babba, i förhållande till identitet som kvinna och författare. I diskussionen urtolkas en möjlig medveten intention med verket, som rör såväl genus och feminism som identitetsskapande. De båda protagonisterna utgör ett gemensamt författarskap, där deras personligheter smälter samman. Det är uppenbart att Lillemor, i flera anseenden, agerar Babbas ansikte utåt och att Babba fungerar som Lillemors kreativa begåvning. Ur ett feministiskt perspektiv påverkas deras förhållande av ett misogynt tillstånd, som samtidigt är oundvikligt för att nå framgång.

Studenter är bland de som konsumerar mest alkohol i Sverige. Hög alkoholkonsumtion och extern akademisk locus of control (ALC) har liknande negativ effekter på studier. Denna studie undersökte relationen mellan alkoholkonsumtion, ALC och alkoholrelaterade studieproblem. 120 studenter, varav 91 var kvinnor, deltog genom att besvara en enkät bestående av The Academic Locus of Control Scale for College Students, the AUDIT Alcohol Consumption Questions och en egenkonstruerad skala som mätte alkoholrelaterade studieproblem. Data analyserades med en 2 (riskbruk/ickeriskbruk) x 2 (extern ALC/intern ALC) ANOVA för oberoende mätningar.