Sedan radar började användas under första hälften av 1900-talet har duellen mellan radar och Signalspaning pågått. Genom att utnyttja radar har alltid en medveten risk tagits, risken att bli upptäckt av motståndarens Signalspaning. Duellen gavs möjlighet att ta en paus då radarsystem med låg uteffekt introducerades på marknaden under slutet av 1980-talet, nu fanns plötsligt en möjlighet att använda radar samtidigt som de samtida Signalspaningssystemen inte kunde upptäcka dessa radarsystem. I föreliggande magisteruppsats i krigsvetenskap med militärteknisk inriktning undersöks räckviddsförhållanden mellan dessa radarsystem och Signalspaningssystem. Genom scenarier i den marina arenan försöker jag värdera de taktiska vinster en användare av radar med låg uteffekt kan göra.

Signalspaning har sedan länge varit en förmåga som Sverige genomfört och under kalla kriget blev det klart att ge-nomförandet av dessa uppdrag inte var helt ofarliga. Med hänsyn till att det nuvarande systemet är påväg att bli äldre bör en planering av ett ersättande system vara lämpligt att genomföra i närtid.Syftet med föreliggande Studie är att genom en systemanalys kunna finna en lämplig ersättare till den nuvarande plattformen för Signalspaning, Gulfstream GIV-SP. Det system som har använts som jämförande plattform är den obemannade plattformen Global Hawk vilket är en toppmodern farkost framtagen av USA som en strategisk UAV. Plattformarna har för att få relevans jämförts emot de grundläggande förmågorna Underrättelse/Information, Uthållig-het samt Skydd vilket medför att prestandan kopplas till dessa.Resultatet av uppsatsen påvisar att prestandamässigt kopplat mot de grundläggande förmågorna så är Global Hawk bättre än det nuvarande systemet och de skillnader som en UAV medför är positiva. Vad gäller just underrättelse så är systemen relativt lika potenta men när det gäller uthållighet och skydd är den obemannade plattformen framstående.Slutsatsen av studien är att Global Hawk just nu är en plattform som kostnad sett är för dyr för det svenska försvaret och är på så sätt inte aktuell i närtid.

 Debatten om den kontroversiella Signalspaningslagen är högst aktuell och det diskuteras öppet och intensivt om huruvida den är ett skydd mot hot utifrån eller om den hotar medborgarna i det svenska samhället. När uppsatsen avslutas har lagen trätt i kraft den 1 januari 2009, men kommer inte att träda i full kraft förrän i oktober 2009.Terrorism är ett fenomen som har fått en ny betydelse för människor i det globala samhället. Det har alltid funnits i samtid som det demokratiskt politiska samhället, men betydelsen av detta fenomen, detta begrepp har varierat. Den har skiftat under åren från att vara en terrorism där grupper som IRA och ETA figurerade för att frigöra territorium från de stora länderna till att handla om att påverka politiska beslut genom att skrämma civila. Cyberterrorism är ett nyare fenomen inom begreppet och har en annan verkan då den riktar sig mot det nya informationstekniska samhället som har blivit allt mer sårbart ju längre utvecklingen går.Syftet med uppsatsen har varit att undersöka vilket sorts inflytande som cyberterrorism har haft i utformandet av lagen, om lagen är ett hot mot Sverige eller ett skydd för Sverige samt huruvida Signalspaning rättfärdigas av ändamålet, det vill säga att ge Sverige ett fungerande säkerhetsskydd.Slutsatsen av denna uppsats är att cyberterrorism har ett visst samband med hur lagen har utformats, men det är inte en avgörande eller ensam faktor.

Uppsatsen är skriven med utgångspunkt i att understödjande förbands bidrag i operationer i stadsmiljö sällan nämns i reglementen, samt att förståelse för hur telekrigsförband uppträder och deras unika förmågor är generellt sätt låg inom försvarsmakten. Mitt syfte är att tydligöra hur en telekrigsenhet med dess unika förmåga kan bidra till lösande av uppgifter i en MOUT-operation. I min uppsats försöker jag med hjälp av ett teoretiskt synsätt svara på vad en telekrigsenhet kan bidraga med i en operation av ett MOUT-koncept. För att besvara denna fråga använder jag mig av en kvalitativ textanalys och intervjuer. Resultatet som framkommer är att en telekrigsenhet är en unik resurs som kan bidra med unika underrättelser och verkan, främst kopplat till stegen förstå, få bättre lägesuppfattning samt att kunna engagera motståndaren i en MOUT-operation..

I denna uppsats betraktas två olika bandspridningstekniker och vilken påverkan de har på telekrigsförmågan. Uppsatsen svarar på frågan:Vilka möjligheter finns att bedriva Signalspaning och störning mot radiokommunikation som använder bandspridningsteknikerna frekvenshopp eller direktsekvens?Inledningsvis beskrivs en modell för telekrig mot radiokommunikation, ?telekrigcykeln?. Därefter beskrivs principer för ett radiosystem samt de två bandspridningsteknikerna frekvenshopp och direktsekvens. Slutligen analyseras bandspridningsteknikernas påverkan med hjälp av telekrigcykeln och resultaten diskuteras.Uppsatsen kommer fram till att båda signalerna går att spana mot, direktsekvens innebär större svårigheter för Signalspaningen än frekvenshopp.

In this thesis I explore the debate on surveillance in Swedishnewspapers that preceded the FRA law. The development ininformation technology has made it possible to monitor society toa greater extent than before. It is therefore interesting andimportant to explore a debate preceding a controversial law onsurveillance. The primary purpose of this thesis is to add to abetter understanding of how such a law was discussed in Swedishnewspapers and the relationship between idea and ideology in thisdebate. To answer these questions I explore the newspaper debateby using Isaiah Berlins notions of liberty, positive and negativeliberty.

The aim of this thesis is to contribute to a better understanding of the FRA-law. The focus of the study is to examine how Swedish politicians relate to the new draft of this law on intelligence. Key themes in the study are security, threats, surveillance and privacy. The power relationship between the individual and the state is also examined. Empirical data used in this study consists of a spoken plenary debate in the House which was held in connection with the adoption of the FRA law in June 2008.

Since the 9/11-attacks several nations have been confronted with a new international threat, its nature traces back to the political- and religious- radical movements of the 20th century Cold War. Ever since, various states have been under threat by terrorist organizations around the world due to mainly participating in worldwide counter-terrorist interventions created by western alliances. In Sweden, amongst other countries, the state took security-precautions that would imply total control of information throughout the territorial borders. The assigned proposition was accepted by the Swedish parliament in June 18th 2008, after this date wild spread criticism was still in effect ever since the Swedish government first publicly announced the proposition in May 8th 2007. This study emphasizes on understanding why the Swedish government chose to present this proposition to parliament, in order to complete this task the study will present the motives and the alleged threats that were the core of the proposition and its value-maximizing goal of creating a new surface for Swedish homeland security.

Syftet med uppsatsen är att analysera hur politiker använder sig av media för att legitimera sina förslag och ståndpunkter för medborgarna. Genom användning av diskursanalys som teori och metod beskrivs de diskurser som uppkommer i citat där politiker är refererade eller citerade. För att kunna uppnå syftet har införandet av den nya Signalspaningslagen (FRA-lagen) under juni månad 2008 legat till grund för uppsatsens analysarbete. Granskningen har skett utifrån artiklar från fyra stora och medelstora svenska tidningar för att kunna analysera användningen av media och dess roll i det politiska systemets legitimitetsprocess.Vid analysen framträder sju kategorier och diskurser för hur politiker argumenterar för ett införande av en ny Signalspaningslag. Kategorierna sträcker sig över tidningsgränserna och har i uppsatsen benämnts som ?överhängande fara?, ?ni har fel?, ?en stärkt integritet?, ?dags för beslut?, ?anpassning?, ?vi lyssnar? och ?det är färdigt nu?.Uppsatsen uppvisar en relativt komplex bild över medias roll i beslutsordningen och hur legitimeringen där igenom formas.