This study is an examination of how conditions for formal and informal music education look like in two townships in South Africa. The purpose of this examination based on different actors' experiences is to find out whether the children in South Africa receive some form of music education and if so, how they think it can help the children in the surveyed areas. The information was gathered both through qualitative, semi-structured interviews with a music teacher, music therapist, creative music facilitator, students, and people who have worked for Sida and partly through unstructured observations. The results show that children in the surveyed townships do not receive any formal music education through the school but they sometimes can get music education through a NGO project (Non Government Organization) which usually runs by an enthusiast and is funded by various aid agencies. My examination also showed that for the children in the surveyed areas music education can be an alternative from being on the streets, giving a positive group experience, the ability to express themselves, fend off young people from drugs and criminality and bring together various grouping.

Uppsatsens syfte är att redogöra för hur de två apoteksaktörerna, Apoteket AB (statligt) och Apotek Hjärtat AB (privat) realiserar sina respektive verksamheter språkligt i de verksamhetspresentationer som återfinns på deras webbplatser. Med hjälp av den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, undersöks dels relationsskapandet mellan apoteksaktörerna och konsumenten samt dels hur de konstruerar den egna verksamheten språkligt. Genom en kritisk diskursanalys vidgas perspektivet och resultaten av textanalyserna fördjupas. Den kritiska diskursanalysen bidrar till att ge förståelse för hur och varför texterna ser ut som de gör och kopplar det till aktuella samhällsförändringar som skett de senaste årtiondena. Resultatet av analyserna visar att de två apoteksaktörerna konstruerar relationen till konsumenten såväl som den egna verksamheten på olika sätt.

Syftet med uppsatsen var att skapa en bild av den bebyggelseförändring som skett i Utviksområdet under de senaste 150-200 åren. Jag har arbetat med flera frågeställningar kring området. Hur långt tillbaka har det varit aktivitet på Mjusen? Hur har området utvecklats från fäboddrift till sågverksindustri till sommarstugeområden och vad finns kvar idag av byggnader och mark? Vilken funktion fyller området idag?För att hitta svar på mina frågor har jag studerat gamla kartor och bilder, läst lokalhistorisk litteratur om ämnet och gjort intervjuer med personer som minns fäboddriftenstid. Jag har även via webben studerat Urban Sikeborgs Sida Familjer i Norrala, på Genealogi.se där jag funnit tingsärenden, så långt tillbaka som till 1640-talet, på personer som brukar skogen och marken på fäbodområdet.Genom mitt arbete har jag fått en tydlig bild av hur området förändrats under tid.

Fibromyalgi är en sjukdom som till viss del omgärdas av misstro. Teorier om uppkomst och behandling florerar men inga säkra forskningsresultat finns. Misstroende attityder gentemot patienter med fibromyalgi bidrar till en brist på bekräftelse från hälso- och sjukvårdspersonalens Sida. Genom denna brist på bekräftelse kan en människa som redan är tyngd av sina symtom känna sig kränkt och uppleva en hopplöshet i sin sjukdomssituation. Därför är det av intresse att undersöka patienternas upplevelser av bemötandet i kontakter med hälso- och sjukvården och på så sätt tydliggöra faktorer som skulle kunna bidra till ett mer bekräftande möte mellan sjukvårdspersonal och patient.

Syftet med föreliggande studie var att med hjälp av kvalitativ metod ta reda på hur kvinnor som drabbats av postnatal depression upplevde bemötandet från vården under graviditeten, efter förlossningen och inom psykiatrin. Postnatal depression har blivit vanligare att prata högt om på senare tid och många studier görs på området. Denna studie baserades på data ifrån fyra kvinnor som fått svara på öppna, strukturerade frågeformulär där frågorna formulerades utifrån fem utvalda teman. Det material som samlats in tolkades sedan i enlighet med valda teman. Resultatet visar att det finns ett missöje riktat mot främst förlossningsvården, speciellt vad gäller erbjudadet av emotionellt stöd under tiden på förlossningsavdelningen.

Syftet med uppsatsen är att belysa och tydliggöra lärarens yrkesetiska ansvar och skyldigheter vad gäller anmälningsplikt vid misstanke om att ett barn misshandlas psykiskt eller fysiskt av sina vårdnadshavare.I litteraturgenomgången redogör vi för ämnet relevant fakta ? detta för att ge läsaren en så bred kunskapsbas som möjligt av det område som vi vill belysa.Den empiriska delen av arbetet består av tre sammanställda intervjuer. Intervjuerna är gjorda med två lärare och en person som blivit utsatt för misshandel som barn. Med de två lärarna har vi talat om yrkesetik i skolan, och den känslomässiga såväl som den praktiska processen som det innebär att göra en anmälan om barnmisshandel. Med den tredje informanten har vi talat om betydelsen av stöd och hjälp från skolans Sida för ett barn som blivit misshandlat.

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande.

I de fall jakträtt följer med fastigheten är värdet av den en ingående komponent vid marknadsvärdesbedömningen som ligger till grund för ersättningsbestämmandet vid byggande av väg och järnväg.Arbetet omfattar en undersökning av aktuella arrendenivåer för upplåtelse av jakt i Norrbotten och Västerbottens län samt en granskning av schablonmodellen som ligger till grund för bestämmandet av ersättning för jaktintrång av väg och järnväg. Arrendenivån innefattar såväl möjligheten att jaga som att fälla vilt. Slutsatsen av undersökningen blir att arrendenivån inte alltid är en godtagbar uppskattning av jakträttens värde.Ersättning för jaktintrång kan utgå både för förlorad jaktmark och för försämrad jakt på restfastigheten. Problematiken i norra Sverige är att jakten ofta bedrivs i samverkan mellan flera fastighetsägare och för denna typ av jakt ges inga klara riktlinjer för bestämmande av ersättning till berörda fastighetsägare. För försämrad jakt på restfastigheten anses jakten vara påverkad upp till 500 m på vardera Sida av vägen eller järnvägen.Slutsatsen för påverkan inom detta område har blivit att markens jaktliga kvalitet måste beaktas vid värderingen..

Bakgrund: När en person drabbas av cancer förändras hela ens livsvärld. Bristande kunskap ger en känsla av att inte få grepp om situationen och därför är det viktigt att sjuksköterskan ger en god omvårdnad med fokus på helhet och kommunikation. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva patienters upplevelser av sjuksköterskans bemötande vid cancerbehandling på sjukhus. Metod: En litteraturstudie som bygger på tio kvalitativa artiklar. Resultat: Genom analys hittades tre huvudkategorier: Vikten av bred kunskap hos sjuksköterskan, Vikten av en bra vårdrelation och Vikten av ett bra omhändertagande som gynnar patientens välbefinnande och viljan att vara delaktig.

Under 2009 lanserade Lantmännen handel med emissionsinsatser och emitterade förlagsandelar. Handeln med emissionsinsatser syftar till att behålla emissionsinsatserna i Lantmännen, då många av medlemmarna är äldre och kommer att begära utträde ur föreningen kommande år. Handel med emissionsinsatser ger möjlighet för medlemmar att köpa och sälja emissionsinsatserna på en andrahandsmarknad. En välfungerande marknad innebär en minskad risk för att emissionsinsatserna försvagar Lantmännens soliditet. Emissionen av förlagsandelar gjordes för att öka det individuella kapitalet och ge medlemmarna en möjlighet till ökad värdetillväxt i Lantmännen.

Syftet med vårt arbete var att i ett grammatiskt betonat sammanhang studera om elevernas ordförråd ökade genom läsning av engelska skönlitterära texter. Vårt arbete i gymnasieklassen på samhällsprogrammet årskurs 1 organiserades genom att tre olika arbetsmetoder valdes för att ett så rättvist resultat som möjligt skulle kunna uppnås. Dessa metoder var skriftliga uppgifter, observationer vid gruppsamtal och enkäter. De skriftliga uppgifterna speglade de redan kända kunskapsnivåerna hos eleverna. Observationerna av gruppsamtalen visade i huvudsak på ett positivt utfall på så sätt att det var ett aktivt deltagande från elevernas Sida, i det stora hela med goda språkliga prestationer.

Problembakgrund:Företag investerar bl.a. i affärssystem (ERP-lösningar) för att dra nytta av de fördelar systemen förväntas leverera i form av bättre beslutsstöd och effektivare processer vilka är viktiga för att företag skall uppnå en högre nivå av konkurrenskraft och tillväxt. I grund och botten av alla fungerande IS (Informationssystem) ligger en nödvändig integration mellan verksamheten samt deras IT-infrastruktur, vilken är nödvändig för förverkligandet av de nyss nämnda fördelarna. Integrationen mellan verksamheters IT-infrastruktur kan vara komplex och svår att erhålla. ERP-lösningar består av moduler för verksamhetsspecifika funktioner vilka rent hypotetiskt möjliggör en fullständig integration genom standardisering.

Problembakgrund: Det har visat sig att intresset för miljöproblemen har minskat och ämnet måste kommuniceras för att en större förändring ska kunna ske. Medierna och miljöorganisationerna har en viktig roll i kommunikationen av miljöproblem. Därför är det intressant att undersöka hur kommunikationen ser ut från en miljöorganisations Sida.Syfte: Syftet med den här studien är att undersöka vad Naturskyddsföreningen har för huvudsakliga budskap i sina kampanjfilmer för att öka förståelsen hos människor.Metod: I denna studie tillämpas den kvalitativa metoden kritisk diskursanalys.Teori: De teorier som undersökningen bygger på är kommunikationsteori, diskursteori, retorik samt visuell kommunikation.Slutsats: Utifrån de resultat vi fått fram genom vår analys kan vi urskiljatvå huvudsakliga budskap i Naturskyddsföreningenskampanjfilmer vilka är miljö och hälsa. Inom dessa budskapanvänder de sig av argument på både lokal och global nivå. Vihar i denna studie även kunnat titta på vilka retoriska ochvisuella redskap som använts.Naturskyddsföreningen.

Politiker har sedan många år tillbaka satsat pengar inom området IT och undervisning, trots att det från skolans Sida inte funnits något egentligt krav på detta eller efterfrågan för detta. Det har därför varit intressant att undersöka pedagogernas syn på IT i undervisningen. Studien, som har hämtat inspiration från fenomenologins idéer, har genomförts med hjälp av intervjuer på skolor i en kommun i mellannorrland. De skolor och de informanter som deltagit i studien har blivit utvalda genom två typer av urval. Dels har ett subjektivt urval använts på de skolor där lärarkontakter fanns etablerade sedan tidigare, och dels har ett stratifierat urval, som innebär att informanterna blivit slumpmässigt utvalda inom bestämda ramar, använts på de övriga skolorna.

Rätten till mark och vatten i lappmarken har genom århundradena varit föremål för debatt i Sverige. En genomgående intention från statens Sida har varit att nyttja lappmarkens resurser på ett, för de olika tidsperioderna, ändamålsenligt sätt. De grupper som har bebott lappmarken, samer med eller utan renskötselrätt samt övrig befolkning, har därför varit beroende av den statliga politiken. På grund av att statens intentioner har medfört fördelar för olika grupperingar under olika epoker har konflikter varit och är fortfarande vanligt förekommande. År 1989 utfärdade FN:s fackorgan ILO en konvention, som fick namnet ILO 169, och behandlar ursprungsbefolkningars rättigheter.