The aim of this thesis is to, through an empirical study ofthe social tags in the City of Stockholm libraries? OPACwith critical discourse analysis, examine the social tags?linguistic design, usability, and communicative potential? all in relation to the context. It is a linguistic study andit is important to take into account that the tags are extremelyshort texts ? single-word-texts. My starting-pointis that the tags are a form of utility texts.What I find is that a clear majority of the tags are nounsand function as index terms, but that there are differencescompared to authorized index terms.

The purpose of this essay was to examine, from a gender perspective, how biological children in foster families experience the situation of living with foster Siblings. The material consists of ten interviews. We searched answers to the questions:1. In what way have the biological childrens relations to parents, biological Siblings and foster Siblings changed through the placement?2.

Children, who grow up in families, where their parents have decided to take care of a foster child on a commission of the social welfare services, are not often given the possibility to tell about their experience of having foster Siblings, in research and other studies. The aim of this study was to give biological children, in these families, a chance to tell their narratives of growing up with foster Siblings, creating opportunities for families, who might have plans to take care of foster children in the future. They can get a picture of how it could be for the family´s own children. The biological children got the opportunity to tell their narrative stories including the relationships in their families and how they were looking forward into their own future and family life. The used theory takes part in systemic thinking, looking at the family as an organization and how identities are created in relationships and in communication.

The research in the field of biotechnology is rapidly developing all over the world. Modern biotechnology offers unique opportunities, simultaneously as it gives rise to a number of ethical issues. Preimplantation genetic diagnosis (PGD), PGD/HLA (Human Leucocyte Antigen) and germline gene therapy (GLGT) are controversial techniques. PGD gives a possibility to identify a genetic disease prior to the embryo?s implantation in the uterus.

The purpose with this essay is to illustrate the problematical mother-daughterrelation in Mar-gareta Garpes drama/play ?To Julia? through a psychoanalytic and philosophical perspective. To get a deeper understanding for the relations between mother and daughter, and the kind of motherhood that Gloria is practising in the play I have used a hermeneutic method in search for answers to the questions: Why does Gloria take a position as a so called friend or sister in the interaction with her daughter Julia? Why is not mother Gloria capable to be mature, caring and nursing in the interaction with Julia? Through Gloria Margareta Garpe is giving me possible answers: Gloria is still seeing herself as a rejected and lonely child. The role of the daughter Julia in her mother?s life is to fill an empty space that was created in Gloria?s adolescence when she experienced the same feelings as Julia in present time in the play.

The primary purpose of this essay is to study and describe what single adoptive mothers believe to be significant motives when considering adoption. This essay also describes how single adoptive mothers experience parenthood in relation to their expectations. The theoretical perspectives applied to analyse the empirical data are existentialism, the identity making process, and social constructionism. The method of this study is qualitative based on seven interviews. The material has been analysed by condensed meaning units and themes with a phenomenological approach.

Syftet med studien var att beskriva hur vårdpersonal skattar användbarheten av stöd samt i vilken frekvens de använder sig av stöd gentemot syskon till svårt sjuka barn. Syftet var även att undersöka skillnader mellan sjuksköterskor och undersköterskor gällande den skattade användbarheten samt frekvens i användandet av stöd till syskon till svårt sjuka barn.Studien var deskriptiv och jämförande. Ett bekvämlighetsurval användes. Datainsamlingen skedde med hjälp av en enkät som delades ut till 94 personer på tre avdelningar och mottagningar i ett mellansvenskt län. Femtiofem respondenter besvarade enkäten och inklusionskriterierna motsvarades av 53 respondenter, vilka inkluderas i studien.

I Sverige diagnostiseras omkring 300 barn med cancer varje år. När ett barn diagnostiseras med cancer drabbas hela familjen. Syskon har emellertid identifierats som de mest utsatta då deras livsvärld ställs på ända. Deras förändrade livsvärld kan i sin tur innebära ett lidande. I sjuksköterskans profession ingår det att främja hälsa och förebygga ohälsa genom att kunna undervisa och stödja anhöriga, individuellt eller i grupp.

Malmö Högskola Lärarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogiska programmet Höstterminen 2010 Abstrakt Ghannad, Charlotte (2010). Att växa upp med ett syskon som har diagnosen autism. En kvalitativ studie om syskonens tillvaro i familjer där ett barn har diagnosen autism[Growing up with a Sibling that has the Autism Diagnose. A Qualitative Study about the Siblings Conditions in Families where one Child got the Autism Diagnose]. Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Alla syskonrelationer har sina upp- och nedgångar och syskonen påverkar ömsesidigt varandras tillvaro.

SAMMANFATTNING: Syftet med denna studie var att belysa två systrars relation i förhållande till den ena systerns tidigare självskadebeteende, hur självskadehandlingarna påverkat relationen och hur omgivningen såg på systrarnas respektive situation under denna tid. Självskadebeteende definieras som ?avsiktlig förstörelse eller förändring av den egna kroppsvävnaden utan medveten självmordavsikt.?. Studiens primärdata utgjordes av separata intervjuer med två systrar där den ena av dem tidigare har haft ett självskadebeteende. Sekundärdata erhölls via sökningar i vetenskapliga databaser såsom SCA Social Sciences, PubMed (Medline), och Artikelsök och sökord som användes var; självskadebeteende, self-harm, syskon, syskonrelation, syskon till självskadare, Sibling relations och anhörig.

Within the next five years about 15 % of the Swedish forest owners that will undergo a succession of ownership. Presently the most common way to acquire a forest estate in Sweden is to acquire it within the family. To decide to let go after a whole life as a forest owner and manager of your own land is for many people a hard decision to make and often requires a long process. The complex process that a succession of ownership often is includes both questions about economy, legal aspects and regulations, taxes and questions of more personal nature, often called soft issues. These personal aspects or soft issues are important and can if handled poorly or not at all negatively affect relationships in the family for a very long time.

Syfte och frågeställningar: Förlusten och sörjandet av en närstående är något som de flesta upplever under livets gång. Det finns människor som redan i en ung ålder förlorar ett syskon, men ändå har få vetenskapliga studier som belyser ett syskonperspektiv på sorg blivit genomförda. Syftet med denna studie är att försöka bidra med kunskap om vad förlusten av en syster eller bror kan innebära för kvarlevande syskon. Studiens frågeställningar lyder:1. Hur upplever och beskriver kvarlevande syskon förlusten av en syster eller bror? Hur tänker dessa personer kring förlusten och vilka känslor upplever de under sorgeprocessen?2. Kan sorgen leda till förändrade förhållanden i olika sociala sammanhang och i så fall på vilka sätt? Påverkas relationerna i familjen? Påverkas relationerna till vänner och andra närstående? 3. Hur påverkas den personliga och/eller den sociala identiteten av ett syskons bortgång? Kan kvarlevande syskon uppleva sig ha förändrats som ett resultat av sorgen? På vilka sätt kan syskonförlusten påverka kvarlevande syskons sociala identiteter och tillhörigheter? Skapas en ny typ av identitet som ett resultat av sorgen, vilken inbegriper ett nytt sätt för omgivningen att bemöta den sörjande? Metod: Utifrån en kvalitativ forskningsstrategi har jag använt mig av semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fånga nio kvarlevande syskons upplevelser av sorg.