Inledning: Sedan i januari 2005 är alla bolag som är noterade på börsen inom EU skyldiga att upprätta sin koncernredovisning i linje med IFRS. Koncernmässig goodwill skall inte längre avskrivas enligt plan utan istället bör en nedskrivningsprövning utföras varje år enligt IFRS 3. Den finansiella krisen, som tvingat oss in i den lågkonjunktur vi befinner oss i idag, är en effekt av en tidigare världsomspännande galopperande kreditexpansion. Denna fick stora negativa ekonomiska konsekvenser främst på kapitalmarknaden i USA. På grund av USA:s ledande position inom många områden har detta satt djupa spår i hela omvärlden.Genom att noterade bolag enligt IFRS redovisningsprinciper skall redovisa en rättvisande bild av företagets finansiella ställning gjorde vi ett antagande att frågan om en eventuell nedskrivning av koncernmässig goodwill bör ha aktualiserats den senaste tiden. Syfte: Vårt syfte med undersökningen var att se om och i vilken omfattning bolag har gjort nedskrivningar av koncernmässig goodwill under 2007, 2008 samt första kvartalet 2009. Metod: Vårt slutliga urval blev 60 bolag noterade på Stockholmsbörsen.

Fem projekt och deras processerProjekten är ett urval av vad jag ritat under 15 år som praktiserande arkitekt. Avsikten är att belysa en del frågeställningar: Vad har varit de styrande faktorerna? Vad och vilka styr? Vilka var projektens bärande idéer?Projekt:- Ungdomens hus i Rinkeby. Nybyggnad.- Södertälje tingshus. Om-och tillbyggnad.- Radhus i Kv Kippinge, Hjulsta.

Den här uppsatsen är en utvärdering av insatsen Perrongen i Uppsala kommun. Perrongen är en kontaktpersonbaserad insats med integrerat nätverksarbete. I uppsatsen har Antonovskys (1991) KASAM använts som teoretisk bas. Datainsamlandet har skett genom att åtta respondenter, som tidigare haft Perrongen som insats, har svarat på varsin enkät samt deltagit i varsin intervju. Resultaten pekar på att respondenterna i huvudsak uppfattat insatsen Perrongen som positiv, vilket stämmer överens med tidigare forskning.

Denna uppsats undersöker vad som påverkar lärares upplevda problem med arbetsförhållanden samt deras upplevda arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning visar att faktorer som kön, ålder samt upplevt stöd från rektorn ofta är prediktorer för dessa begrepp. Datan är hämtad från Trends in International Mathematics and Science Study (TIMSS) från 2011. Utifrån dessa data utförs multipel regression samt jämförelser av medelvärden och andelar med hjälp av makron för att söka svar på frågeställningarna. Studien finner bland annat att kön, elevers socioekonomiska bakgrund och skolans betoning på akademisk framgång har betydelse för lärares upplevelser..

I denna uppsats undersöks samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik och hur detta är kopplat till arbetsvilja i ett urval om 21 länder. Metoden som används är en beskrivning av arbetsmarknadspolitik i olika länder samt analys baserad på flernivåregression. Data är hämtad från ISSP och OECD. Uppsatsens slutsats är att en hög arbetsvilja har en tydlig koppling till ett lands kombination av arbetsmarknadspolitik och att denna koppling antar olika former med samspelet mellan ersättningsnivå i arbetslöshetsförsäkringen och ett lands investeringar i aktiv arbetsmarknadspolitik. Detta är relevant för diskussionen om hur välfärdsstaten kan överleva på längre sikt genom motverkande av de negativa incitament som skapas av vissa av dess beståndsdelar..

Syfte Sexualiteten är en viktig del av människor välbefinnande. Trots att forskning visat att samtal om sexualitet på behandlingshem kan vara till stor hjälp under institutionstiden tas ämnet sällan upp. Jag vill få en djupare förståelse av hur personalen beskriver sina kunskaper om sexualitet och bemötande av densamma på behandlingshem.Frågeställningar - Hur beskriver personalen på behandlingshem sin kunskap om sexualitet?- Hur tänker personalen kring bemötande av sexualitet på behandlingshem?Metod Jag har använt mig av kvalitativ metod och dels gjort en semistrukturerad intervju, dels skickat ut ett antal frågeformulär med mestadels öppna frågor. Personalen som svarat på frågorna arbetar på ett LVU-hem och ett LVM-hem.

Syfte med denna studie är att beskriva hur akademiker med invandrarbakgrund från Mellanöstern upplever sina möjligheter till en etablering på den svenska arbetsmarknaden. Vi vill utifrån deras berättelser se hur de upplever och hanterar sin status i Sverige, men också i ursprungslandet, det vill säga de länder personen vuxit upp i. Vi vill även se vilka konsekvenser denna etablering och statusförändring leder till för ett begränsat urval akademiker med invandrarbakgrund.Frågeställningar:- Hur beskriver invandrande akademiker sin status i Sverige och i ursprungslandet?- Hur hanterar de sin status i de olika länderna och eventuellt skillnaden där emellan?- Hur upplever invandrade akademiker sin etablering på den svenska arbetsmarknaden?.

Att kunna använda sig av olika strategier för att kunna räkna och veta när man bör använda sig av dem är något som betonas i Lgr11. Denna studie undersöker huruvida ett urval av elever i år 6 kan variera sina räknestrategier för huvudräkning i uppgifter med addition och subtraktion och vilka de vanligaste felen som eleverna gör är. Vidare undersöks om eleverna använder sig av skilda strategier på samma uppgift, beroende på om den är satt i en text i ett vardagligt sammanhang eller enbart består av nakna tal. Som ett led i denna studie gjordes kvalitativa intervjuer med eleverna. Resultaten av studien visar att eleverna till stor del varierar sina strategier och att de generellt sett byter strategi från den nakna uppgiften till den i textform..

Sammanfattning:Genom en intervjustudie med tre personer som arbetar med sex- ochsamlevnadsundervisning på särskolan undersöks och analyseras diskurser om intellektuellfunktionsförmåga och intellektuell funktionsnedsättning i relation till sexualitet och kön.Studien försöker svara på hur dessa kategorier står i relation till varandra och hur dekan förstås som samkonstruera(n)de. Vidare undersöks diskurserna i relation till hurföreställningarna om intellektuell funktionsförmåga, kön och sexualitet påverkarmöjlighet till subjektivitet för personer med intellektuella funktionsnedsättningar ochvilka subjektspositioner som o/möjliggörs för dem.I en diskurs om intellektuell funktionsförmåga som en linjär utveckling sågs hurförmågan att fatta egna beslut nedsattes just genom omgivningens förväntan på en sådanoförmåga hos personer med intellektuella funktionsnedsättningar. Detta fickkonsekvenser för personernas sexualitet och även möjlighet att forma en känsla av etteget själv. Diskursen omöjliggjorde subjektspositioner som vuxen, förälder och ävenhandlande sexuella subjekt. Dock visade informanterna på motstrategier hos eleverna.I en diskurs om utsatthet bekräftades bilden av personer med intellektuellafunktionsnedsättningar som sexuellt utsatta, även om skillnader mellan könen blev tydliganär maktordningar om kön och funktionsförmåga samkonstruerades.Genom att förstå elevernas intellektuella funktionsförmåga som ett görande snarareän ett varande kunde informanterna närma sig svårigheter som benämnandet innebar förde elever som inte själva såg sig som tillhörande kategorin.

Klamydia är en av flera sexuellt överförbara sjukdomar som ingår i Smittskyddslagen och kan behandlas om man upptäcker den, annars finns risk för infertilitet. Klamydiainfektionen ökar i dagens samhälle och ungdomar mellan 15-24 år är en speciellt utsatt riskgrupp. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken kunskap ungdomar uttrycker att de har om klamydiainfektion och hur de hanterar denna för att undvika smitta. Författarna har valt en kvalitativ ansats som grund och gjorde enskilda intervjuer med 12 ungdomar, varav sju killar och fem tjejer i åldern 15-19 år. Resultatet av intervjuerna har analyserats utifrån innehållsanalys.

Uppsatsen handlar om aktivitetsgraden på lektioner i ämnet Idrott och hälsa. Syftet med undersökningen var att mäta hur aktiva ett urval elever var under lektioner i ämnet Idrott och hälsa. Mätningarna gjordes med hjälp av stegräknare vid tre tillfällen i tre olika klasser, skolår 1, 5 och 9. Mätningarna kompletterades med observationer vid varje mättillfälle i vardera klass i skolår 1, 5 och 9. Ordinarie lärare som undervisar klasserna i Idrott och hälsa intervjuades.

Titel Ronden ? omtyckt eller ratad? En studie om Akademiska sjukhusets personaltidning Ronden.Författare Malena Bergkvist och Josefin GremnerKurs Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskapTermin Vårterminen 2009Handledare Jan StridSidantal 39 sidor exklusive bilagorSyfte Att ta reda på hur personalen på Akademiska sjukhuset använderoch vad de anser om personaltidningen Ronden.Metod Kvantitativ enkätstudieMaterial 600 enkäter som skickades ut till ett urval av personalen på Akademiska sjukhuset. Vi fick sammanlagt in 275 enkäter varav 252 av dessa var användbara för studien.Huvudresultat Akademiska sjukhusets anställda läser Ronden. Personalen är varken missnöjda eller nöjda med tidningen, därför krävs det att man gör vissa åtgärder och förändringar med tidningen..

Vulva vestibulit, eller förkortat vestibulit, är en problematik som uppmärksammats mer påsenare år och som kännetecknas av smärta kring slidöppningen i kvinnors könsorgan. Det ären diagnos som präglas av många oklarheter kring orsaker och behandlingar. I denna uppsatsundersöks hur vestibulit konstrueras som diskursivt fenomen. Syftet med uppsatsen att visahur olika diskurser ger betydelse åt vestibulit och hur det är möjligt att förstå problematikenoch de personer som drabbas. Materialet består dels av tidigare studier om vestibulit och delsav material hämtat från olika sidor på internet, med en blandning av information frånsjukvården, journalistiska verk, forum och bloggar.

Syftet med vår studie är att, inom skolämnet SO, undersöka huruvida bearbetade lärobokstexter kan underlätta läsförståelsen hos elever i år 9.För att uppnå vårt syfte har vi, i vår undersökning, använt oss av flera forskningsmetoder. Vi har gjort en s.k. triangulering bestående dels av en kvantitativ upprepad mätning och dels en kvalitativ hermeneutisk metod med enkätfrågor. Vårt urval har bestått av 6 elever i år 9 från en 6-9 skola. De deltagande eleverna har ej uppnått godkänd nivå gällande läsförståelse i Nationellt prov i svenska för år 9.Resultatet pekar på att skolans faktatexter kan göras mer tillgängliga för eleverna om texterna bearbetas med olika språkliga faktorer, såsom t.ex.

En majoritet bland ledare i olika organisationer har en bakgrund som storasyskon eller ensambarn (Hudson, 1990). Denna studie genomfördes för att få svar på om personer med ledaransvar skiljer sig åt gällande syskonplats och locus of control jämfört med de personer som inte har ledaransvar. Ledare och medarbetare på en statlig myndighet svarade på en enkät gällande plats i syskonskara, erfarenhet av ledarskap och locus of control. Resultatet visade att sistfödda i detta urval hade en högre grad av intern locus of control än förstfödda vilket kan tyda på en annan typ av sistfödd på denna myndighet. Urvalet var dock bristfälligt (N = 48) och slutsats kunde inte dras utan att riskera ett felaktigt resultat..