När mäns våld mot kvinnor diskuteras i Sverige nämns ofta orsaken vara bristande jämställdhet mellan könen. Trots att jämställdhet diskuteras nämns inte kvinnors våld mot män. Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur män utsatta för intimt partnervåld av kvinnor har det i Sverige, vilken hjälp de får och hur de blir bemötta. En kvalitativ metod användes i vilken 12 män utsatta för intimt partnervåld intervjuades. Resultaten visar att de utsatta männen hade utstått psykiskt, fysiskt och i vissa fall även sexuellt våld.

Tidigare forskning har visat på negativa attityder mot homosexuella och till viss grad mot invandrare. Män har mer negativa attityder än kvinnor mot homosexuella män. Studiens syfte var att undersöka om det föreligger en skillnad i attityd beroende på om en homosexuell man har en svensk eller utländsk bakgrund. Deltagare var 157 studenter i en medelstor svensk stad. En fiktiv personbeskrivning utformades där etnicitet och sexuell läggning varierades för att få fyra enkätversioner.

Menstruationscykelns inverkan på kvinnors preferenser för mäns ansiktenSammanfattningDetta är en systematisk replikation av Penton-Voaks och Perrets studie (1999) då en preferens hos kvinnor för maskuliniserade ansiktsdrag under hög befruktningsrisk i menstruationscykeln hittades. Dessa drag tros vara en ärlig signal för goda gener och immunokompetens hos män. Oklarhet råder huruvida detta gäller för olika populationer. 36 svenska universitetsstuderande kvinnor fick därför välja ut de mest fysiskt attraktiva ansiktena, utifrån maskuliniserade och feminiserade bildserier, vid hög respektive låg befruktningsrisk. Ingen signifikant skillnad hittades mellan de olika faserna.

Examensarbetets syfte är att undersöka påståendet om att homosexuella mäns identitet inte bör representeras i tragedi, på grund av genrens maskulina ideal. Istället bör representationen ske i melodram då genren relaterar till feminina värden. Textanalysen av två teaterpjäser, tragedin The River and the Mountain (Uganda, 2012) och melodramen The Boys in the Band (USA, 1968), visar att tragedin står för en essentialistisk (biologisk) syn på sexuell identitet medan melodramen står för en konstruktivistisk (kulturell och social). Kunskap om homosexuell kultur kan inte ses som en nödvändighet för en homosexuell identitet. Tragedi bör därför inte avfärdas som en politiskt svag genre att representera homosexuella män i.

Studiens syfte var att försöka belysa kvinnors situation i missbruksbehandling där män och kvinnor deltar i samma behandlingsgrupp. Frågeställningarna var: (1) Hur har kvinnornas liv som missbrukare sett ut? (2) Hur ser kvinnornas könsrelationer ut i behandlingen? (3) Vad innebär det att vara kvinna i en blandad könsgrupp under behandlingen? Studien genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med en fenomenologisk hållning, och tolkades sedan med hjälp av meningstolkning. Resultaten analyserades med hjälp av könsperspektivet samt det psykodynamiska perspektivet. Resultaten visade att kvinnors situation i en blandad könsgrupp kan vara komplicerad och att både kvinnor och män lätt blir distraherade av varandra.

I vår studie vill vi genom två fokusgruppsintervjuer av både unga killar och tjejer exemplifiera hur den sexuella relationen kan se ut bland dagens ungdomar. För att ta reda på detta använder vi oss utav temat att ha sex mot sin vilja. Utifrån frågor som rör detta ämnet kommer vi i studien fram till att man betraktar killen som den sexuella parten i relationen, medan tjejen betraktas som betydligt mindre sexuell. Informanterna uttrycker att killars sexualitet kan ha svårigheter på det sättet att man som kille förväntas vara sexuell, lever man inte upp till de förväntningarna finns risken att man betraktas som omanlig. Hos tjejer är det tvärtom, är du som tjej för sexuellt frigjord riskerar du att bli betraktad som hora.

Uppsatsens syfte har varit att med hjälp av diskursanalys analysera fem tingsrättsdomar där kvinnor dömts för sexuella övergrepp mot barn, med avseende att studera om rättsväsendet framställer de kvinnliga gärningsmännen utifrån ett offer eller förövarperspektiv. Syftet var också att studera huruvida kvinnorna framställer sig på något av endera sätten. Våra teoretiska utgångspunkter var genusvetenskaplig teori och teorin om kvinnors brottlighet.Resultatet av uppsatsen visar på att ett flertal av tingsrättsdomarna tenderade att fokusera på kringliggande omständigheter i de kvinnliga förövarnas liv istället för den brottsliga gärningen. De omständigheter som var i fokus i domsluten var de kvinnliga förövarnas psykosociala situation, detta uppfattade vi som att tingsrätten ser kvinnorna som offer hellre än som gärningsmän. Resultatet visar också på att i flertalet av fallen tenderade de kvinnliga förövarna att framställa sina brottsliga gärningar utifrån att tillskriva sig själva vedertagna kvinnliga attribut..

Det är tänkt att man genom detta arbete ska kunna skapa sig en uppfattning om hur elever, vilka huvudsakligen går nionde klass, ser på matematikämnet i relation till sig själva, beroende på vilket kön och vilket betyg de har. Med en kombination av vår egen undersökning, som har gjorts på uteslutande elever som går i nionde klass, och andras undersökningar samt forskande litteratur är det meningen att just dessa mål skall uppnås. Förhoppningen är att detta arbete skall öppna vägar till framtida, djupare undersökningar som kommer att främja matematikundervisning i ett bredare perspektiv för såväl flickor som pojkar. Arbetet riktar sig såväl till lärare som lärarstuderande. Det kan även vara till nytta för alla med ett pedagogiskt intresse för matematik.

Sexuellt beteende kan bidra till oönskade konsekvenser hos unga människor. Genom sexualundervisning kan sexuella risktaganden samt oönskade konsekvenser minska hos unga människor. Syftet med denna studie var att studera sexualundervisning och hur den påverkar beteendet hos unga människor mellan 12-24 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades noga. Artiklarna inhämtades från vetenskapliga databaser.

Syftet med studien är att undersöka om skolan uppmärksammar elever som varit utsatta för sexuella övergrepp, och i så fall hur. Frågeställningarna berör hur man i skolan kan upptäcka elever som fått utstå denna typ av övergrepp, hur anmälningsskyldigheten ser ut, hur kommunikationen fungerar mellan skolan och andra myndigheter samt huruvida eventuella metoder och handlingsplaner förekommer i skolan. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie utgående från intervjumaterial från en kvinna som själv utsatts för sexuella övergrepp som barn, en barnpsykolog, två rektorer, tre lärare med inriktning mot fritidshemsverksamhet, två klasslärare samt en barnskötare som arbetar på en särskola. Studien grundar sig på tidigare undersökningar som är utförda av personer som själva arbetat med sexuellt utnyttjade barn. Grundteorin i arbetet utgår från Finkelhor (1984, 1986).

Bakgrund: Fibromyalgi är ett syndrom som kännetecknas av utbredd smärta,överkänslighet vid beröring men även att övriga delar av kroppen påverkas.Metod: En litteraturstudie har genomförts där 10 stycken vetenskapliga artiklar haranalyserats och utgjort resultatet.Syfte: Huvudsyftet är att undersöka möjliga riskfaktorer som kan påverka utvecklandetav fibromyalgi.Resultat: Studiens resultat har tagit upp fyra teman med tänkabara riskfaktorer.Traumatiska barndomshändelser, där både fysisk och verbal misshandel och sexuelltutnyttjande var riskfaktorer. Att bli utsatt för trauma som vuxen, där fysisk misshandel,operation och arbetsrelaterad skada ingick, var också en riskfaktor. Stress och ett högtBMI-värde var också riskfaktorer relaterade till utvecklandet av fibromyalgi.Diskussion: Studiens resultat visade på att det är flera riskfaktorer som påverkarutvecklandet av detta syndrom. Alla som utsätts för en av dessa riskfaktorer utvecklardock inte fibromyalgi, utan med största sannolikhet så är det en kombination av flerariskfaktorer som gör att man utvecklar fibromyalgi.Slutsats: Det behövs mer forskning för att studera sambandet mellan fysiska, psykiskaoch sociala riskfaktorer..

Denna kvalitativa studie har som syfte att ta reda på hur fyra kvinnors förståelse och tankar kring våldtäkt ser ut. Frågeställningen behandlar vilka handlingar och omständigheter som krävs för att kvinnorna skall kunna kalla ett övergrepp för våldtäkt, samt huruvida den kvinnliga partens (offrets) alkoholpåverkan, klädsel, beteende, tidigare sexuella historia och relationen till gärningsmannen påverkar kvinnornas syn på om ett övergrepp är en våldtäkt eller inte. Kvinnorna i urvalet är mellan 20-35 år och bor i små och mellanstora städer. Två kvinnor har personliga erfarenheter av sexuellt utnyttjade och samtliga kvinnor har någon i sin närhet som har blivit utsatt. Intervjuerna har varit semistrukturerade och i analysen har det använts en fenomenologisk baserad meningskoncentrering där materialet är tematiserat med utgångspunkt i frågeställningarna.Våldtäkt är ett begrepp som kan te sig trivialt men som är allt annat än det.

Det är av stor vikt att vårdpersonal har goda kunskaper när det gäller bemötandet av kvinnor som blir utsatta för våld, eftersom sjukvården oftast är den första eller enda instans som kvinnan kommer i kontakt med. Det framgår enligt undersökning att nästan 50 % av alla kvinnor över 15 år har någon gång utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld av sin partner. Syftet med studien var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals möte med våldsutsatta kvinnor. Metoden som användes var innehållsanalys av vetenskapliga studier enligt Burnard. Resultatet visar att viktiga faktorer som påverkar mötet är rädsla hos vårdpersonal, frustration och brist i kunskap när det gäller kvinnovåld och hur man skall kommunicera med kvinnan på ett tillfredsställande sätt.

Sexualitet är en väsentlig del av människans hälsa och något som alla har rätt till oavsett ålder. Att tala om sexualitet med äldre människor upplevs ofta hos vårdpersonal som obekvämt och tabubelagt. Med ökad ålder kommer naturligt sjukdomar och åldersförändringar som kan påverka sexualiteten. Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre personers upplevelse av sexualitet. Studien baserar sig på 14 kvalitativa och kvantitativa artiklar och utfördes efter induktiv ansats.

Antalet anmälda våldtäkter har ökat markant de senaste tio åren. År 2010 anmäldes 5960 våldtäkter mot kvinnor, män och barn jämfört med 2084 våldtäkter år 2001. När det gäller antalet anmälda våldtäkter år 2010 mot kvinnor 18 år eller äldre var siffran 3245, medan motsvarande siffra för män var 97. Kvinnan som våldtas blir kränkt och förödmjukad både sexuellt och personligt. Som andra människor i kris kan hon tappa meningen med sitt liv och fyllas av sorg och ångest.