The purpose of this thesis is to examine young people?s information needs whenthey are deciding on what upper secondary education to choose, why they usedInternet to find the information, and how they experienced their informationseeking. A qualitative study was made using interviews. The study?s respondentsconsisted of young people who are soon to be leaving elementary school, andyoung people who have just started their upper secondary education.

Bakgrund: Varje år inträffar det cirka 330 miljoner fall av sexuellt överförbara infektioner i världen. I Sverige har klamydiafallen tredubblats de senaste tio åren. Sveriges befolkning har blivit sämre på att använda kondom vid sexuella samlag. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskbeteenden kring sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Metod: Artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning i databasen Pubmed.

I denna rapport har vi undersökt om och hur faktorer i människa- datorinteraktions teori påverkar användandet av ett datalager. De faktorer vi undersökt är informationsbehov och användbarhet. Användbarhet innefattar användarvänlighet, användaracceptans, användaranpassning samt användarkompetens. Då ett datalager lagrar data som samlas in från verksamhetens övriga system finns möjligheten att söka information direkt från källdatabaserna istället för från datalagret. Detta var fallet för slutanvändarna vid Norrbottens läns landsting.

Genom vår undersökning ville vi ta reda på om SALSA, Vodafones data warehouse tillgodoser användarnas informationsbehov. Som stöd för vår analys jämförde vi befintliga teorier inom områdena information samt data warehouse, med tillämpning i verkligheten genom vårt referensföretag. Undersökningen har utförts genom skriftliga intervjuer samt enkäter, där två olika undersökningsgrupper ingått. Den ena gruppen har utgjorts av SALSAs utvecklare och den andra av SALSAs användare. Den hypotes som vi arbetat med är "SALSA tillgodoser användarnas informationsbehov" med underfrågorna "Vilka krav kan användarna rimligen ställa på SALSA?", "Vilken information saknar användarna att få fram från SALSA?", "Vilka förslag på förbättringar gällande SALSA har användarna?" samt "Räcker användarforum för att framföra användarnas synpunkter på SALSA?".

SEXUAL VIOLENCE AMONG ADOLESCENTS A literature study about adolescents who harm themselves through sex and measures to prevent that form of sexual violence Abstract Adolescents can harm themselves through sex by taking sexual risks such as sexual exposure on the internet, having unprotected sex and put themselves in situations where the potential for sexual violence is great. This type of sexual risk-behavior can create negative consequences and result in physical and mental sexual abuse. The aim of this study is to raise knowledge about youth who harm themselves through sex and measures to prevent that form of sexual violence. To accomplice this we made a general literature study on national and international research. Our study shows that despite the negative consequences, adolescent?s sexual risk-taking continues.

Genom vår undersökning ville vi ta reda på om SALSA, Vodafones data warehouse tillgodoser användarnas informationsbehov. Som stöd för vår analys jämförde vi befintliga teorier inom områdena information samt data warehouse, med tillämpning i verkligheten genom vårt referensföretag. Undersökningen har utförts genom skriftliga intervjuer samt enkäter, där två olika undersökningsgrupper ingått. Den ena gruppen har utgjorts av SALSAs utvecklare och den andra av SALSAs användare. Den hypotes som vi arbetat med är "SALSA tillgodoser användarnas informationsbehov" med underfrågorna "Vilka krav kan användarna rimligen ställa på SALSA?", "Vilken information saknar användarna att få fram från SALSA?", "Vilka förslag på förbättringar gällande SALSA har användarna?" samt "Räcker användarforum för att framföra användarnas synpunkter på SALSA?". Då vi analyserat och bearbetat materialet från enkätundersökningen samt besvarat våra frågeställningar, har vi verifierat vår hypotes.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/ öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på före detta missbrukande kvinnors livssituation under missbrukets period. Detta är en kvalitativ undersökning som har utförts genom intervjuer med före detta missbrukande kvinnor. I intervjuerna använde vi oss av en frågemall som bland annat berörde ekonomi, våld, relationer och sexuellt utnyttjande. Genom vår ansats i Grundad teori kom vi fram till olika teman att inrikta oss på; våld, sexuellt utnyttjande, barn, dolt/öppet missbruk och identitetsbild. Vidare i undersökningsprocessen kom vi fram till vår kärnkategori som blev utsatthet.

Tillgång till relevant information är av stor vikt för SOS Alarm, polis, ambulans, räddningstjänst och förstainsatspersoner. Likaså kan brist på information försvåra en räddningsinsats då det kan orsaka en försämrad situationsmedvetenhet hos aktörerna som kan göra det svårare för dem att fatta goda beslut. En utforskande studie utfördes för att ge en första inblick i vilken information som är viktig för dessa aktörer, vilken information de använder sig av, vilken information de saknar och hur tillgången till information kan påverka situationsmedvetenheten hos aktörerna. Semistrukturerade intervjuer med Critical decision method som utgångspunkt utfördes med nio deltagare där fokus låg på informationsbehov. Två huvudsakliga informationsområden visade sig vara en beskrivning av olyckan och dess geografiskt läge.

Syfte: Undersöka preventivmedelsanvändning, sexuellt riskbeteende gällande könssjukdomar och oönskade graviditeter samt skillnader i sexuellt riskbeteende mellan olika ursprung, självförtroende och ålder vid sexuell debut hos kvinnor i åldern 14-31 år. Metod: En enkätundersökning, konsekutivt urval, utförd på RFSU-kliniken under år 2011 inkluderade 419 kvinnor. Resultat: Kondom var det vanligaste preventivmedlet vid första samlaget och p-piller var vanligast vid senaste samlaget. Nästan hälften, 48,7 %, hade haft en könssjukdom, klamydia var vanligast. Över hälften, 60,2 %, hade riskerat att få en könssjukdom och 45,6 % hade riskerat att bli oönskat gravid under de senaste tolv månaderna.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis.

Vår studie handlar om pedagogers uppfattningar om hur arbetet kring barn/elever som blir utsatta för sexuella övergrepp går till i den pedagogiska verksamheten. Vi har ställt tre forskningsfrågor: Hur kan pedagoger medvetet arbeta förebyggande i den pedagogiska verksamheten när det gäller barn som utnyttjas sexuellt, enligt pedagogerna? Hur upptäcks tecken på sexuella övergrepp enligt pedagogerna? Hur går arbetet vidare i den pedagogiska verksamheten efter eventuell upptäckt på sexuellt övergrepp, enligt pedagogerna? Vi genomförde en kvalitativ intervjustudie. Intervjupersonerna var sju pedagoger i olika verksamhetsformer. Det vi kom fram till var att många av de pedagoger vi intervjuade ansåg att de inte hade nog med kunskap för att kunna tyda tecken hos barn som blir sexuellt utnyttjade.

Syftet med uppsatsen var att genom Norman Faircloughs diskursanalysmetod undersöka synen på våldtäkt och genus i 1734 års lag och fyra rättsfall ur Allbo härads domböcker från perioden 1634-1734 ur ett genusperspektiv. Avsikten var att därefter jämföra lag och praxis med varandra för att studera förändring och kontinuitet i synen på våldtäkt och genus över tid samt analysera huruvida förändringarna som 1734 års lag medförde kan påvisas i praxis redan före lagens ikraftträdande. Genus betraktas i denna studie i enlighet med den genusteori som Anita Göransson har utvecklat och diskurs används i enlighet med Norman Faircloughs användning av begreppet. Analysen visar främst på en betydande kontinuitet i synen på såväl våldtäkt som genus. Våldtäkt betraktas som ett allvarligt brott både i lag och praxis.

Tidigare studier har visat att sexuellt överförbara sjukdomar är ett problem som växer bland ungdomar världen över. Syftet med studien var att beskriva och studera om några könsskillnader förelåg gällande gymnasieungdomars riskbeteende, attityder och kunskaper om sexuellt överförbara sjukdomar samt deras attityder till sex och samlevnad och kondomanvändning. Data samlades in med delar från en större enkät. Nittioåtta enkäter delades ut och svarsfrekvensen var 85 %. För att undersöka om det fanns några statistiskt signifikanta könsskillnader utfördes Chitvå-test på materialet.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om kvinnor som utsatts för sexuellt våld och om våldets konsekvenser; hur det tar sig uttryck i form av självskattade posttraumatiska symtom och självskattad upplevd livskvalitet, samt hur dessa förhåller sig till varandra. Undersökningsgruppen bestod av 34 kvinnor som sökt och erbjudits behandling inom ramen för ett psykiatriskt behandlingsteam för patienter utsatta för sexuella övergrepp. De har fyllt isjälvskattningsformulär för traumasymtom (HTQ) och subjektiv livskvalitet (QOLI). Resultatet visar att sexuellt våld tycks ha omfattande och långvariga konsekvenser i form av såväl posttraumatiska symtom, som en subjektiv upplevelse av sänkt livskvalitet på flertalet områden. Det förelåg dock inget entydigt samband dem emellan, i det att högre grad av posttraumatiska symtom nödvändigtvis hängde samman med lägre grad av subjektiv livskvalitet.