AbstractSocial welfare workers employed in the same county base their assessments on the same laws, routines and guidelines, yet it seems that they sometimes come to different decisions. It's the discretion that enables the social workers to make individualized decisions adapted to each clients unique situation.The purpose of this paper is to examine social welfare workers reflections on discretion and what influences their discretion in the professional role.Six qualitative interviews were conducted with social welfare workers in three communitys i the middle of Sweden.The main result shows that it is primarily four factors that affect the social welfare workers discretion in the professional role :External factors such as other organizations change of regulations and cooperation with other organizations.Organizational factors such as routines, rules and guidelines .Professional factors such as the opportunity to use experience and professionalknowledge to determine which measure works in different situations.Individual factors like the workers ability for initiative and the clients individualcircumstances. Social welfare workers feel that they have a relatively wide discretion in their profession. They believe they have the ability to make individual evaluations of each client, however they also believe that their discretion often is limited by lack of time.Key words: social welfare workers, clients, discretion, assessments. .

Bakgrund: Klamydia ökar bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Vad gäller preventivt HIV/STI-arbete riktat mot ungdomar som utförs av landsting och kommuner når detta i högre grad ut till unga kvinnor än män. Syfte och metod: En intervjustudie har genomförts under januari till juni 2006 med syfte att belysa unga mäns syn på sex, relationer och handlingsstrategier. Tre fokusgrupper genomfördes bestående av sammanlagt 14 heterosexuella högskolestuderande män, 20-29 år, rekryterade på en högskola i södra Sverige. Frågor kring platser och tillfällen att träffa nya kontakter, olika former av relationer samt säkrare sex och preventivmedel ingick i intervjuerna.

Studiens syfte var att undersöka hur fyra socialsekreterare på Kvinnofridsteamet i Rinkeby uppfattade sitt arbete. Kvinnofridsteamet är en särskild enhet för misshandlade kvinnor, de arbetade från början utan myndighetsutövning, men är numera unika i sitt slag i Sverige, eftersom de har delegerats myndighetsutövning. Viktiga frågor var: hur upplevde Kvinnofridsteamet att eventuell samverkan med andra organisationer fungerade och hur upplevde Kvinnofridsteamet att deras handlingsutrymme påverkats efter att de tilldelats myndighetsutövning? Vi använde oss av en kvalitativ metod med en fenomenologisk ansats. För att kunna besvara våra frågeställningar intervjuades samtliga fyra kvinnliga socialsekreterare i Kvinnofridsteamet.

Ungdomar på hem för Vård eller Boende (HVB-hem) har ofta problematiskt beteende och är i behov av skydd, säkerhet och gränssättning. HVB-hem förväntas utifrån lagstiftning bereda ungdomar vård och behandling för att motverka en ogynnsam utveckling. Inspektionen för vård och omsorg (IVO) ansvarar för tillsynen över verksamheterna. Syftet med föreliggande studie var att intervjua personal på HVB-hem och tillsynsmyndigheten IVO för att undersöka deras uppfattning om hur vård och behandling på HVB-hem bör bedrivas. Vidare syftade studien till att urskilja huruvida lagstiftningen kan tolkas på olika sätt och vilka konsekvenser detta får för vården och behandlingen för ungdomar avseende deras behov av gynnsam psykosocial utveckling.

Vilket ansvar tillskrivs människor som bor på landsbygden att lösa de problem som finns där? Det är den frågeställning som står i fokus i denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling. Syftet är att undersöka hur detta ansvar beskrivs och motiveras politiskt snarare än att studera frågan ur ett moraliskt perspektiv. För att besvara frågeställningen görs en kritisk diskursanalys av texten Sveriges Landsbygdsprogram för 2007-2013. Analysen görs med fokus på hur programmet diskursivt skapar en politisk rationalitet för den förda politiken genom att undvika att sätta in den nuvarande situationen på landsbygden i ett ekonomiskt och politiskt historiskt perspektiv. Detta gör det möjligt för programmet att hänvisa människor på landsbygden till specifika subjektspositioner där de ges ett visst handlingsutrymme att påverka sin situation.

I Nicaragua utsätts varannan kvinna för fysiskt våld av en partner vid minst ett tillfälle under sin livstid. Ca 60 % av Nicaraguas befolkning är under 17 år och vart fjärde nyfött barn föds av en mamma som är under 18 år. Syftet med denna studie var att undersöka hur unga nicaraguanska kvinnor beskriver det våld de har utsatts för av en partner och hur våld i nära relationer påverkar unga kvinnors möjligheter att bestämma över sin sexualitet och användningen av preventivmedel. Syftet var också att undersöka vad som finns skrivet om detta ämne i tidigare forskning.Datainsamlingen genomfördes med hjälp av kvalitativ forskningsmetod i form av djupgående intervjuer med unga kvinnor som upplevt våld i en parrelation. Dessutom gjordes litteraturstudier av tidigare forskning.

Det övergripande syftet med denna studien har varit att utifrån ett organisationsteoretiskt- och sociokulturellt perspektiv bidra med kunskap om arbetsförmedlarens arbetssätt gent mot sina klienter. Det är framför allt mötet mellan handläggaren och klienten som legat i undersökningens fokus. I min undersökning försöker jag svar på fyra frågeställningar dessa är ; Hur ser klientrelationen ut? Hur ser handlingsutrymmet ut för arbetsförmedlaren, finns det några hinder och /eller begränsningar? Vilka förväntningar finns det på arbetsförmedlingen? Hur sker hanteringen av dom arbetslösa på arbetsförmedlingen?För att söka svar på mina frågeställningar använde jag mig av två metoder. Dels har jag intervjuat arbetsförmedlare, dels genomförde jag en skuggning av en arbetsförmedlare.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur många av de socionomstudenter vid Göteborgs universitet, som gjorde sin praktik höstterminen 2012 (ht12), som upplevde sig bli diskriminerade, sexuellt trakasserade eller på något annat sätt upplevde sig bli illa behandlade av någon professionell på sin praktikplats.Med en kvantitativ studie undersökte vi socionomstudenters (ht12) upplevelser av bemötandet på sina praktikplatser. Den webbenkät som skickades ut till de socionomstudenter som var registrerade på kursen Handledd studiepraktik ht12 besvarades av 89 studenter. I enkäten frågade vi om upplevelser av att ha blivit diskriminerad, sexuellt trakasserad och på annat sätt illa behandlad av någon professionell på praktikplatserna. Vi ställde också frågor kring upplevd stöttning, riktat till de utsatta. Enkäten avslutas med en fråga rörande nöjdhet med praktiktiden.Vi fick fram resultatet att 36 socionomstudenter som gjorde sin praktik ht12 utsattes för diskriminering, sexuella trakasserier och/eller blev illa behandlade på något annat sätt av professionella på sina praktikplatser.

Our aim of this study is to analyze how the concept of reasonable standard of living is by assistance officers in geriatric care, as well as the impact of their discretion on the assessment. We conducted a qualitative study with the help of interviews. During the collection of the empirical material, we have experienced greater confusion among assistance officers opinion about the concept of reasonable standard of living. We lacked a clear answer to the concept content. The interview subjects' responses did not differ so much, they said, among other things, that the concept is difficult to interpret, fuzzy, or that they do not have a good understanding of it.

Syftet med den här studien är att beskriva och få insikter om hur en grupp kvinnor somnyligen utbildat sig till yrkeschaufförer ser på sina villkor och möjligheter i det nya yrketutifrån ett genusperspektiv. Vidare beskrivs mer specifikt hur de ser på sin arbetsmiljö ochkompetens i yrket och hur genus anses påverka deras handlingsutrymme.Utgångspunkten i den här uppsatsen tas i ett samhällsvetenskapligt, socialkonstruktionistisktperspektiv, det vill säga i att det finns strukturer och interaktionsmönster som intenödvändigtvis syns men som i allra högsta grad påverkar människors upplevdahandlingsutrymme och möjligheter. Områden, strukturer, symboler och identitet ses somskapade i sammanhang som kan vara sociala, historiska eller kulturella.Det finns tidigare forskning som påvisar vad konsekvenserna blir när människor går utanför?sitt eget? köns territorium, att man riskerar bli ifrågasatt i sin roll som kvinna eller man.Forskning visar hur man till exempel genom anpassning eller utmaning av rådandegenusordning kan hantera sitt genusbrott, oftast genom att man anpassar sig.MetodUndersökningen är gjord med en kvalitativ metod med halvöppna intervjuer.ResultatGenerellt sett är kvinnorna i studien positiva till sin yrkesroll. Men det framgår tydligt attgenus påverkar deras upplevda handlingsutrymme och deras arbetsvillkor..

I dagens samhälle har ungdomar allvarliga hälso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket är en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever får sin primära kunskap inom sex och samlevnad från skolan, men de uppger att de inte har någon användning för dessa kunskaper. Syftet är att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att få en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom området.Undersökningen genomfördes med två olika enkäter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och den andra enkäten bestod enbart av slutna frågor. Killarna i undersökningen ville inte läsa om "sexuella läggningar" eller ansåg att det borde tas upp i skolans undervisning.

Könssjukdomar ökar markant i Skandinavien. År 2007 anmäldes till det svenska Smittskyddsinstitutet 45% fler fall av klamydia än föregående år. Att drabbas av en könssjukdom innebär livsförändringar och många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med de sexuellt överförbara sjukdomarna, klamydia, kondylom och genital herpes. Nio vetenskapliga artiklar analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i sex kategorier av innehållet: Att möta sjukdomen med chock, oro och förvirring: Att få sin självbild rubbad: Att ha behov av att prata men att frukta andras negativa reaktioner: Att uppleva en förändring i sitt sociala liv: Att känna rädsla för sjukdomens fysiska konsekvenser: Att acceptera och hantera sjukdomen.

Könssjukdomar ökar markant i Skandinavien. År 2007 anmäldes till det svenska Smittskyddsinstitutet 45% fler fall av klamydia än föregående år. Att drabbas av en könssjukdom innebär livsförändringar och många starka känslor. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva med de sexuellt överförbara sjukdomarna, klamydia, kondylom och genital herpes. Nio vetenskapliga artiklar analyserades genom en kvalitativ manifest innehållsanalys som resulterade i sex kategorier av innehållet: Att möta sjukdomen med chock, oro och förvirring: Att få sin självbild rubbad: Att ha behov av att prata men att frukta andras negativa reaktioner: Att uppleva en förändring i sitt sociala liv: Att känna rädsla för sjukdomens fysiska konsekvenser: Att acceptera och hantera sjukdomen.

The purpose of this study is to, based on qualitative interviews with managers and group interviews with care providers, understand their interpretation of integrity and also their scope for action to satisfy disable people?s integrity at sheltered housing for adults. The questions of this study are: How do the managers and the care providers interpret the concept of integrity? Which scope for action do they have to satisfy the integrity of disabled people? Method: Individual ? and group interviews have been used as methods to gather empirical data. Theory: The theories of scope for action and integrity as a theoretical conception have been used to analyze the empirical material.

The aim of this study is to shed light on the phenomenon of destructive sexual behavior among youth from the perspective of professionals working at nonprofit organizations. To examine this, we used a qualitative method; we interviewed professionals working at nonprofit organizations. To analyze our results we used gender theory and empowerment theory. Our main results are that the professionals view this behavior as deliberate self-harm, such as cutting, as they do it to achieve relief from anxiety. Also, the professionals think that gender norms affect young people with destructive sexual behavior in that it imposes guilt and shame, which inflicts their already low self-esteem and makes them feel inferior.