I den här uppsatsen undersöks hur det svenska skyddet mot integritetskränkande bildupptagning ser ut efter införandet av brottet kränkande fotografering i 4 kap. 6 a § BrB. Undersökningen omfattar brotten kränkande fotografering enligt 4 kap. 6 a § BrB, ofredande enligt 4 kap. 7 § BrB och sexuellt ofredande enligt 6 kap. 10 § BrB.Den personliga integriteten kan kategoriseras som en kravrättighet.

Föreliggande studie har för avsikt att ta reda på hur samarbetet mellan de inblandade instanserna ser ut, vid brott gällande sexuellt utnyttjande av barn under femton år. Studien fokuserar på rättsprocessen och informanternas upplevelser i samband med samarbetet mellan myndigheter, resurser och barnkonventionen. Samarbetet analyseras med hjälp av Max Webers sociala handlingar, aktör och struktur, makt och maktresurs, institutionalisering, kyrkan och kristendomen som institution och nya testamentet.Frågeställningen är: Hur upplever intervjupersonerna utredningsprocessen? Hur upplever intervjupersonerna samarbetet mellan de inblandade instanserna? Vilka svårigheter identifieras utav respondenterna i processen? Hur beskrivs arbetet med barnkonventionen utifrån respektive intervjuperson? Hur anser intervjupersonerna att sexuella övergrepp mot barn prioriteras i samhället?En av slutsatserna är att samarbetet mellan instanserna inte är till belåtenhet och att samarbetet påverkas av vad respektive myndighet har för handlingsförmåga. Handlingsförmågan möjliggörs av organisationens handlingsstruktur som också är den som sätter ramarna utifrån de ekonomiska resurserna som finns att tillgå för arbetet..

I dagens samhälle har ungdomar allvarliga hälso- och sociala problemrelaterade till sexuellt överförbara sjukdomar, vilket är en av anledningarna till varför undervisningen inom sex och samlevnad behövs. Elever får sin primära kunskap inom sex och samlevnad från skolan, men de uppger att de inte har någon användning för dessa kunskaper. Syftet är att undersöka elevers intresse inom sex och samlevnad i högstadiet, för att få en uppfattning om vad elever önskar för kunskaper inom området.Undersökningen genomfördes med två olika enkäter som 223 elever i högstadiet besvarade. Den första enkäten bestod av både öppna och slutna frågor och den andra enkäten bestod enbart av slutna frågor. Killarna i undersökningen ville inte läsa om "sexuella läggningar" eller ansåg att det borde tas upp i skolans undervisning.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Syftet med denna undersökning är att studera skillnader mellan pojkar och flickors anknytning till signifikanta andra i relation till okonventionellt beteende, utifrån Hirschis kontrollteori (1969). Anknytningen utvecklas tidigt i livet och styrs av hur stor känslighet inför andras ogillande individen har. Den formas av föräldrars tillrättavisning, kommunikation och övervakning av barnet. Okonventionellt beteende innefattar i denna undersökning ett sammanslaget mått på våldsbrott, egendomsbrott, stöldbrott, skadegörelse och drogrelaterat beteende men även skolk, mobbing och rökning. Samplet består av 407 flickor och 440 pojkar mellan 15-16 år.

Bakgrund: Sexualitet hos äldre är precis som hos yngre en viktig del av livskvaliteten. Den sexuella förmågan och de sexuella behoven fortsätter långt upp i åren. Ett aktivt sexualliv har visat sig vara bra för välbefinnandet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka faktorer som har en positiv påverkan på äldre kvinnors sexuella välbefinnande.Metod: En kvantitativ metod har används på ett redan insamlat datamaterial. Detta material består av omfattande enkäter som samlades in under åren 2000-2003. Huvudvariabel sexuellt välbefinnande har testats mot flera relevanta variabler.

Beställningsfrekvensen för detektion av Trichomonas vaginalis samt Mycoplasma genitalium i Jönköpings län är låg jämfört med den för Chlamydia trachomatis och Neisseria gonorrhoeae.  Både T. vaginalis och M. genitalium har associerats med infektion av humant papillomvirus (HPV) samt kan bland annat orsaka salpingit med infertilitet som potentiell komplikation. Patogenerna har även beskrivits öka risken för transmission av HIV. Syftet med studien var att detektera T.

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Denna uppsatts handlar om elever som visar ett explosivt beteende d.v.s. de elever som helt enkelt saknar spärrar när de blir upprörda på grund av olika anledningar. Syftet med studien var att skapa en fördjupad kunskap om vilka strategier som de erfarna pedagogerna har stött på under sin yrkesverksamma tid och undersöka hur de fungerar. De forskningsfrågor jag kommer att söka svar på handlar om förhållningsättet hos pedagoger, som arbetar med elever som visar ett explosivt beteende i skolan. Studien bygger på intervjuer med tretton yrkeserfarna pedagoger som har kommit i kontakt med elever som visar ett explosivt beteende.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare uppfattar utagerande beteende hos ett barn och hur de bemöter detta beteende samt vilka strategier som används för att stötta de utagerande barnen. Något som även undersöktes var förskollärares tankar om könsskillnader när det gäller utagerande beteende. För att ta reda på dessa frågor användes intervju som metod. Sammanlagt intervjuades 8 stycken förskollärare. Resultatet visade att förskollärarna anser att det utagerande beteendet är svårdefinierat då det kan uttrycka sig väldigt olika beroende på individ.

Detta utvecklingsarbete genomfördes under vår slutpraktik på två olika högstadieskolor i Norrbotten. Syftet med vårt arbete var att se om vi genom samtal med eleverna kunde väcka reflekterande tankar rörande deras beteende mot andra. Vår metod gick ut på att i halv- och helklass samtala om vissa utvalda områden rörande etik och moral. För att se om vi uppnått det syfte vi eftersträvat har vi använt oss av loggböcker, enkät och intervjuer. Resultatet vi fick visade att eleverna upplevde detta utvecklingsarbete som viktigt och att de kunde se vissa positiva förändringar i klassens beteende.

Arbetet syftar till att undersöka om och hur ett antal elever uppfattar att deras attityder till miljö och deras dagliga beteende har förändrats efter att under en period ha arbetat med hållbar utveckling i projektform..

Denna studie grundar sig främst på hur pedagoger förhåller sig till barn med någon form av avvikande beteende. Vi har med denna undersökning tagit reda på hur pedagogerna själva anser sig hantera barn som har ett avvikande beteende samt vilka möjligheter de anser att det finns för att tillgodose dessa eventuella behov. Detta är en kvalitativ undersökning där intervjuer och observationer har genomförts. Pedagogerna arbetar på två olika förskolor, en mångkulturell förskola som ligger centralt i en storstad och en i en liten by på landet. Resultaten av undersökningen visar sammanfattningsvis på att det inte alltid är resurser i form av specialpedagoger och material som behövs i första hand. Pedagogerna kan till en början göra mycket på egen hand. Grunden för en positiv utveckling kan läggas genom att förebygga och skapa stimulans och förtroende hos dessa barn redan i förskolan.

Den rådande diskursen kring tidigt uppvisat normbrytande beteende som ökad risk för fortsatt antisocialt beteende i vuxen ålder, öppnar för en viktig diskussion gällande brottsprevention - vart ska fokus för brottsprevention ligga? Fokus i denna studie ligger vid just interventioner mot normbrytande beteende på förskolenivå för att avvärja eventuell utveckling av antisocialt beteende senare i livet. Studien syftar till att presentera tidigare social preventiva projekt som utförts på förskolenivå, utvärdera dessa projekt för att generera kunskap kring vilka de väsentliga delarna i ett dylikt projekt är samt presentera hur ett socialt brottspreventivt projekt på förskolenivå bör utformas framöver. Genom en litteraturöversikt av tidigare projekt som utförts på förskolenivå resulterar denna studie i tre huvudsakliga tabeller innehållandes ålder på interventionssubjekten, programmets intensitet, riktning och typ av intervention samt huvudsakliga resultat. Studien påvisar vikten av tidig intervention, redan på förskolenivå.

Syftet med den här uppsatsen är att diskutera hur rättsväsendet är påverkat av normer och värderingar. Vi undersöker om sådana normer och värderingar visar sig i enskilda individers berättelser om ärenden som rör våldtäkt/sexuellt våld riktat mot kvinnor. Vår teoretiska utgångspunkt är feministisk och vi utgår därför från Joan W. Scotts förståelse av genus i vår studie. Vi har även använt oss av andra forskares tankegångar som exempelvis Stina Jeffner, Simon Ekström, Christian Diesen och Helena Sutorius/Anna Kaldal.