Vi lever i en medierad vÀrld dÀr vi dagligen Àr mottagare för budskap frÄn bland annat tidningar, tv och reklam. Medierna har en stor makt över vad som stÄr pÄ dagordningen och styr dÀrmed vÄra vardagliga samtalsÀmnen och tankar. Genom medierna fÄr vi som mottagare ta del av vÀrldens alla tragedier, allt frÄn sjukdomar till naturkatastrofer. MÄnga vÀljer att inte engagera sig och hjÀlporganisationerna försöker hitta nya vÀgar för att nÄ ut till publiken.Detta Àr en kvalitativ studie som fokuserar pÄ hur de svenska hjÀlporganisationerna Cancerfonden och Barncancerfondens reklamfilmer Àr uppbyggda för att övertyga publiken. Detta analyseras genom en retorisk och semiotisk analys av totalt sex reklamfilmer.Av analysen kunde vi se att hjÀlporganisationerna tar vara pÄ den makt som medierna har för att övertyga publiken.

Munnen Àr ett viktigt organ vad gÀller Àldres fysiska, psykiska och sociala vÀlbefinnande. Syftet med studien Àr att sammanstÀlla sjuksköterskans syn pÄ vilka faktorer och förhÄllande som spelar in pÄ hur den orala vÄrden utförs pÄ Àldre. Metoden för studien Àr en litteraturstudie. Resultatet visade att kunskapsbrist, rutinbrist, tidsbrist, utvÀrderingsredskap, oral hÀlsa i syfte att förebygga sjukdomar, etiska dilemma och samarbete med tandvÄrden hade en stor betydelse för hur den orala vÄrden utfördes. Kunskapsbristen ansÄgs vara kÀrnan till varför de Àldres orala vÄrd försummades av vÄrdpersonalen.

Bakgrund. Under historiens gÄng har sjukdomar varit förknippade med rÀdsla och fördomar, HIV/AIDS Àr i nulÀget den mest ökande smittsamma sjukdomen som har associationer med fördomar och skam. Detta stÀller stora krav pÄ vÄrdarens syn pÄ HIV/AIDS och att kunna ge trygg vÄrd som grundar sig pÄ teoretisk och praktisk kunskap. Syftet. Syftet med denna Litteraturstudie Àr att fördjupa förstÄelsen för vÄrdarens kÀnslor i mötet med personer smittade med HIV/AIDS och att undersöka orsaker till dessa kÀnslor.

Av Sveriges totala yta utgörs 10 procent av odlad jord och Àngsmark. Det finns bÄde konventionella och ekologiska jordbruk i Sverige. Av Sveriges totala jordbruksproduktion utgör konventionella jordbruk den största delen.Dagens jordbruksproduktion gÄr ut pÄ att anvÀnda sÄ fÄ resurser som möjligt för att kunna utvinna mesta möjligt vinst. För att göra detta mÄste vÀxtodlingarna skyddas mot angrepp för att sÀkerstÀlla produktionsavkastning och god produktkvalitet. Skadeinsekter, ogrÀs och sjukdomar Àr tre komponenter som behöver förebyggas med hjÀlp av effektiva vÀxtskyddsmedel.

En fallstudie med kvalitativ ansats har utförts i syfte att beskriva hur lÄngvarig smÀrta pÄverkar det dagliga livet hos Àldre personer. I dagens samhÀlle lider mÄnga Àldre av lÄngvarig smÀrta som Àr svÄr att bÄde lindra och behandla. SmÀrtan har ofta flera orsaker dÄ Àldre personer mÄnga gÄnger lider av flera olika sjukdomar samtidigt. Under studiens gÄng följdes tvÄ Àldre mÀnniskor under ett flertal intervjuer. Materialet som framkom underintervjuerna analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka hur erfarenhet av mÀns vÄld ser ut för de kvinnor med funktionsnedsÀttning som ingÄr i studien ?Slagen dam. MÀns vÄld mot kvinnor i jÀmstÀllda Sverige - en omfÄngsundersökning?, avrapporterad 2001, (Lundgren m.fl.)FrÄgan Àr om erfarenheten av mÀns vÄld skiljer sig Ät nÀr gruppen kvinnor som angett att de har en funktionsnedsÀttning alternativt ett lÄngvarigt hÀlsoproblem jÀmförs med gruppen kvinnor som angett att de inte har en funktionsnedsÀttning, det vill sÀga, Àr den större, mindre eller lika stor?Metod: En kvantitativ analys dÀr enkÀtens svarsmaterial delas i tvÄ grupper, kvinnor som anser att de har en funktionsnedsÀttning resp. de som inte anser att de har en funktionsnedsÀttning.Resultat: Sammanfattningsvis rapporterar kvinnorna med funktionsnedsÀttning i jÀmförelse med kvinnor utan funktionsnedsÀttning, en högre utsatthet för hot, fysiskt och sexuellt vÄld i alla relationer, efter femton Ärs Älder, utom i den nuvarande relationen, det vill sÀga make eller sambo.Kvinnor med en funktionsnedsÀttning Àr i betydligt högre grad utsatta av vÀnner, bekanta och grannar samt betydligt mer utsatta av en far, bror eller annan slÀkting jÀmfört med kvinnor utan funktionsnedsÀttning.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

Bakgrund: I en befolkning dÀr medelÄldern ökar finns risk för ett ökat antal Àldre med demenssjukdom. Demens Àr ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvÄrigheter och personlighetsförÀndring, vilket i sin tur kan sÀnka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens pÄ sÀrskilt boende. Metod: Detta Àr en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes frÄn databaserna Cinahl och Medline.

MĂ€nniskan har anvĂ€nt sig av vĂ€xter i medicinska syften sen begynnelsen. Men med senare tids vetenskap dĂ€r man kan ta fram syntetiska medel har vĂ€xter i mĂ„nga fall glömts bort. Genom att studera historiska medicinal vĂ€xter finns det en möjlighet att hitta nya sĂ€tt att bota sjukdomar. De vĂ€xter som har undersökts i studien Ă€r Malört, Dragon, Åbrodd och GrĂ„bo som alla tillhör Artemisia slĂ€ktet. De har alla haft en liknande anvĂ€ndning genom historien frĂ€mst vid problem i magen och tarmar. De kliniska studier som har gjort pĂ„ de olika Artemisia- arterna har visat att de har en bevisad effekt.

Attityder och beteende i ungdomsÄren vad gÀller sexualitet kan ha stor betydelse för hur den sexuella hÀlsan utvecklas. Ungdomsmottagningen Àr en betydelsefull arena för att förebygga sexuellt överförbara infektioner och oönskade graviditeter samt för att frÀmja ungas sexuella hÀlsa i helhet. Undersökningen har utförts i samrÄd med och pÄ uppdrag av Landstinget i Jönköpings lÀn. Syftet med studien var att undersöka ungdomsmottagningarnas verksamhet i Jönköpings lÀn och finna förslag till underlag för att kvalitetssÀkra ungdomsmottagningarna i lÀnet. EnkÀtundersökningen baserades pÄ Socialstyrelsens förslag pÄ indikatorer och Föreningen för Sveriges Ungdomsmottagningars (FSUM) rekommendationer för ungdomsmottagningars verksamhet.

TonÄren Àr en turbulent tid med mÄnga förÀndringar. Det Àr under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonÄrsflickor ser pÄ sex, hÀlsa och sambandet dÀremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonÄrsÄldern först enskilt, sedan i grupp.

TonÄren Àr en turbulent tid med mÄnga förÀndringar. Det Àr under denna tid sexualiteten utformas och utvecklas som mest. Ramarna för denna utveckling ser olika ut för pojkar och flickor. Syftet med studien var att undersöka hur tonÄrsflickor ser pÄ sex, hÀlsa och sambandet dÀremellan. I undersökningen intervjuades tre flickor i femtonÄrsÄldern först enskilt, sedan i grupp.

Bakgrund: 1.4 miljarder mÀnniskor i vÀrlden har övervikt eller fetma vilket leder till följdsjukdomar som diabetes, hypertoni och kardiovaskulÀra sjukdomar. ViktnedgÄng har positiv inverkan pÄ hÀlsan men trots det har mÄnga personer med övervikt och fetma svÄrt att gÄ ned i vikt.Syfte: Att beskriva faktorer som motiverar till viktnedgÄng hos vuxna personer med övervikt och fetma.Metod: En litteraturstudie med systematiska sökningar baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Resultatet sammanstÀlldes i tre huvudkategorier hÀlsa, skönhet och stöd.Slutsats: De motiverande faktorer som författarna fann kan vara till god hjÀlp för sjuksköterskor dÄ de vill motivera personer med övervikt eller fetma att gÄ ned i vikt. Liknande resultat visades i studierna oberoende av vilket land de utfördes i..